Juni-barn

Jag har kvar att sortera och plocka ner bebis kläder. Köpa nåt nytt till bebis att ha vid hemkomst. Packa bb-väskan och dotterns väska , köpa blöjor, apoteks varor.. Väntar på att syskonvagnen ska komma:) bädda vaggan ( men den har fortfarande min systers son)

Vid senare tillfälle köpa ny säng till dottern så bebis får spjälsängen, men det känns inte så brottom då vi ändå tänkt att bebis får sova i vaggan och i vår säng första tiden. Precis som storasyster fick :)

Kommer nog fixa det sista i nästa vecka när sambon kommer hem i 2 veckor . Just nu känner jag att jag bara orkar att få dagarna att gå med hund och barn och hushåll ensam. Är i dag i v36(35+0)

Aj...
Har knappt sovit i natt, mest pga fogarna.
Det är en plåga att ta sig från vardagsrummet till köket eller toan.
Och det är inte många meter i vårt lilla hus...       

åh, dessa fogar.. hoppas det slutar så fort bäbisen är född. Jag har haft problem i natt med, men mest med senadrag i fötter och tår. Jag har börjat drömma om senadrag till och med, haha :)

V 38 (37+0) idag och ja, jag tänker ju inte vara den som är den om hon skulle få för sig att komma snart. ;) Tycker mig se stor skillnad på magen idag och för en vecka sen när jag jämför bilder, antar att det hon höll på med igår framkallade att magen håller på att börja sjunka nu. Det ser så himla roligt ut, som att man är på väg att falla framlänges när som helst. :P

Känner rent psykiskt att det får vara nog snart också. Mina hormoner har övergått till något jag vet inte vad, jag känner mig nästan äcklad när de i vår omgivning börjar kalla magen för diverse namn och likaså när de ska känna... Till saken hör att lillasyster har fått heta Prusiluskan sen vi var på RUL och fick veta att det var en flicka, och när vi berättade det för sonen så tyckte han minsann att hon kan heta Prusiluskan! ;) Det må vara, men när de börjar pracka på oss en massa namn som DE tycker är fina och klappar på magen och säger t.ex "hur mår lilla Hulda idag då?" då vill jag bara slå mig för öronen och vråla "lalalalala" och sjunka genom jorden. Genast.
Sen har jag börjat hålla mig lite i "bakgrunden" när vi är och hälsar på någon, eller är ute på stan och träffar folk som man med ens ser knappt kan hålla sina fingrar i styr och bara måste fram och få känna på magen, bara för att nu är vi inne på den riktiga slutspurten och då vill jag ha magen lite ifred.
Åh vad jag uppskattar de som faktiskt FRÅGAR om de får känna, än de som tar sig fram som en jävla bulldozer och tror att bara för att man har en gravidmage så är det fritt fram för varenda en att känna och klämma och gud vet vad.
Kanske är jag som är överkänslig också, märkte jag nu när jag läste igenom vad jag nyss skrev? :P

Jag trodde klockan var 7.30 i morse när sonen och jag vaknade, gissa vem som fick en smärre chock när jag såg att klockan var 9.40!? Det kommer jag kunna leva några extra dagar på, känner jag. ;) Men vad har vi gjort idag? Ingenting känns det som. Ätit frukost, förberett middagen, bäddat sängarna, klätt på oss och byggt tågbana. Och klockan är REDAN över 13! Den här dagen kommer svischa förbi...  

Sen jag gick hem för 1,5 v sedan har jag inte hunnit med någonting känns det som...jag är bara supertrött vilar vilar vilar sen sover jag typ 12 timmar per natt. Å vaknar såklart dödstrött.

Är i v 36 nu (35+0). Är det så det ska vara nu på slutspurten kanske? 
Jag som hade tänkt att fixa en massa och så orkar jag inte...tänkte tvätta bebiskläder nu känns skitjobbigt...men har skjutit upp det i 3-4 dagar redan. Å jag tycker ju egentligen att det är jättekul med bebisfixet!

Känns som att jag har småhuvudvärk och yrsel och är smått förkyld och dödstrött men det har jag ju känt mig i 10 dagar nu å blir bara tröttare och tröttare...eller kan det vara så att det är mina järndepåer som bär skulden?
Jag ska ju få dropp men vet inte när...känns som att jag är i akut behov av det nu.
Är lite smått irriterad över att inte BM tog upp saken för några månader sedan när jag började berätta om mina svimningskänslor. Man har fått stå ut i några månader extra pga det.

Gnäll gnäll gnäll är det fler som är totalt orkeslösa som jag är? Vill bara bli pigg å glad å fixa å dona inför bebisens ankomst...

mycketsaft: Ja. Jag hoppas också på att det släpper snabbt när bebis är född...
Det har i alla fall gjort det med de två första barnen... 

Suck, känns som det är en evighet kvar till juni även om man vet att det bara är några få veckor.
Idag har jag bara lust att dra ett täcke över huvudet och grina en skvätt pga dessa j...a fogar...

Å herregud vilken dag. Har sovit så dåligt å vaknade å kände att jag inte va människa alls. Sen 12 har jag legat å slumrat om vart annat. Har ingen ork till något, små molar i magen. Mannen som passar upp på mig stackarn fast han fyller år men han blir nog lite små nojjig då han aldrig sett mig still i mer än än kvart ;)