Juli bebis 2012

Känner mig stressad och pressad. Vi hade planerat att gifta oss i slutet av augusti, vilket vi började planera innan jag blev gravid. Vi hade pratat om att senarelägga bröllopet till september eller senare när vi kom på att jag var gravid. Nu medans i var i England (min sambos hemland) pratade han med sina vänner  om vårat bröllop och började planera en spelning. Men de vill ha i slutet av augusti så det inte är för kallt om de måste campa! Jag vet inte om jag är redo som nybliven mamma attt ha det då och vad ska vi göra med lilla bebben? Jag började kolla upp alternativ som att ha kalaset på min föräldragård och kunna gå in med bebben i huset och turas om att passa honom. Detta fick min mamma och gå i taket och ifrågasätta varför vi ska gifta oss i år.

Jag har försökt prata med min sambo och han svarar att det är helt upp till mig när det blir. Vart gästerna ska bo kan han inte svara på och han blir tyst när jag försöker diskutera det. Känns som jag får stora krav som jag känner att jag inte rår på just nu.

Fast å andra sidan så kan ju vädret vara finare i slutet av september än augusti. Campingtält finns väl som tål ett par minusgrader tror jag.. oj nu börjar jag planera iallafall.. :/

Träffade läkaren idag för att få mina sjukskrivningspapper och tog då blodtryck och urinprov. Blodtrycket låg på 135/90 så jag fick vila. Efter vila låg det på 110/70, så jättebra. Inget i urinen idag heller. På kvällen nu har vi varit på sista föräldrautbildningen och jag måste ge min sambo en eloge för han stod ut om allt prat om amning och andra för honom mindre intressanta ämnen : ) Fick även babypåse från pampers på utbildningen. Var lite gott och blandat roligt i den. Jag säger ingenting ifall ni inte vill att jag förstör överraskningen för er. Ni får säga till om ni vill veta : )

Här finns en till stressad o pressad Ena sekunden så arg att jag ser rött o nästa deprimerad (ofta med "offerkoftan" på). Hela tiden jättetrött!!
Känner en enorm stress över hur ofärdigt jag kommer lämna jobbet om tre dagar men vet att det måste bli så, är ju sjukskriven 25% å på den tiden hinner jag inte lika mycket som på 100% (eller snarare 150% som är denna tiden på året...).
Har en obstinat tonåring som inte lyfter ett finger här hemma å som hela tiden tycker världen ska kretsa kring honom
Sambon kommer flytta hem snart men måste av förklarliga skäl ordna en massa med övernattningslägenheten o flytt av prylar...efter 6års veckopendlande...
Tur att ni kan scrolla förbi mitt inlägg för inte kan det vara särskilt upplyftande att läsa... :-/ men för er som känner liknande kanske skönt att inte känna sig ensam
//Hon som nu blivit ett gravidmonster

Här finns vi för att stötta och försöka muntra upp varandra när vi har det jobbigt. Ingen kan må bra hela tiden. Jag tycker det är skönt att få "gnälla" av sig lite här, då kanske han här hemma slipper höra skiten, och husfriden behålls. Jobbigt när ungarna inte vill hjälpa till. Det ordnar sig nog på jobbet ska du se. Ta det lugnt istället så inget galet händer. Du och bebis är viktigare.

Har gått med ont i magen idag och mensvärk. Tagit det hur lugnt som helst. Det är inte långt kvar nu, v.36 på torsdag. Hoppas på att slippa gå över två veckor denna gång...

Har också haft mensvärksont idag, i samband med sammandragningar. Det FÅR inte komma igån än, även om den förmodligen skulle må bra. Men min son fyller år på lördag och jag har ju lovat honom ett bra kalas och en spindelmannentårta. Så det måste bli gjort! Vi tänkte gå på cirkus Scott nästa vecka också. Sedan har vi midsommar då jag har lovat att göra en bröllopstårta.... Vill inte svika någon nu!

Det blev värre. Skulle sova vid 23, men har såna värkar. Tagit tabletter nu och hoppas på att få sova.