Juli bebis 2012

Det värsta då jag väntade barn förra gången var alla kommentarer om hur lite jag skulle ta hand om mitt barn. Utan att mena det så var det många som antydde att jag skulle bli en dålig förälder. Jag försökte relativisera och tänka att barnen här nere verkar inte må sådär jätte dåligt trots kort mammaledighet.....

Jag går in i vecka 30 idag. Nu är det nog bara två månader kvar .

När jag hade liknande problem så föreslog min käre make att jag skulle ställa mig på händer för att hon skulle vända på sig. Du kan ju testa Jag gjorde inte det men jag gapade nog ganska stort och skrattade så hela magen guppade....

Åh vad roligt med bröllop. När jag fått våran första och låg och ammade en morgon så kom sambon och friade med champagne, ring och hela köret. Vi gifte oss när hon var 1 år. Det är jätteroligt och jag tror att när man har småbarn tar man det med en nypa salt och det blir alldeles lagomt.
Jag hade en tjej som tog hand om dottern hela dagen, de var med i kyrkan och kom till middagen och sedannär min dotter var trött så åkte de hem. Allt gick jätte bra.

Bara en fråga då jag är lite nyfiken. Jag fick av doktorn ordonerat en dos D-vitamin i 6 månaden. Har ni fått någon spruta eller dos med D-vitamin under graviditeten? Jag tog det utan att fråga varför, jag kan inte minnas att jag fick det förra gången.

Haha jo i Frankrike men i Normandie....  Min 4 åring frågade mig i morse om det fortfarande var vår... hon har inte kunnat ha strumpbyxor och kjol en enda gång sedan mars.

Hej sitter och väntar på min läkar tid. Redan 40 min sen och patienten innan mig gick precis in.... Jag tyckte liten drog mycket i nedre magen igår. Frammåt eftermiddagen insåg jag att det inte var bebisen men regelbundna sd... Frammåt kvällen hade jag känningar i ryggen och mådde illa.

Mitt problem är att jag absolut inte vill bli sjukskriven, dock hotade doktorn med att lägga in mig för en månad sedan. Här nere får vi mycket uppmärksamhet innan barnet kommer sedan ska vi tillbaka snabbt till arbetet

Jag funderar starkt på att ljuga för doktorn om han inte bekräftar att det är fara och färde med ett UL...:$

Allt gick bra. BT 14/7. Tappen mjuk men stängd. Jag fick fortsätta jobba om jag lugnar ner mig lite vilket fall som heldst har jag det tredje stora UL som vi har härnere om 2 veckor, så vi får se då.
Liten väger ungefär 1450g redan. Magen ok, lårbenet ok och huvudet ok.
Notan dyr dock.... men men så är får jag en ordentlig undersökning en gång i månaden.

Eller om du inte kan åka in på sjukhuset kan de inte mäta blodtrycket på apoteket?

Ja jag tycker som du. Men då min erfarenhet är att helt plötsligt säger kroppen ifrån. Jag var jätte pigg förra gången, åkte längdskidor, jobbade på avhandlingen, jobbade 12-14 timmar om dagen, gick fjällturer och hela köret tills jag en dag vaknade mitt i natten helt uppsvälld och kunde inte böja fingrarna. Sedan var det bara att vara snäll och ligga stilla och vila resten av graviditeten.
Den här gången är allting nästan klart, vaggan hämtar vi nästa vecka hos svärmor, kläderna är upptagna och inlagda i garderoben, skötbädden är uppsatt.
Det ända som ska göras är att köpa in alla produkter som
+ blöjor
+ krämer
+ sterila kompresser
+ kolla handduksförrådet
+ tvättlappar (har fortfarande inte bestämt mig för om jag ska ta frotté eller engångs...)
+ bebis strumpor (alla är borta eller ligger i någon annan kartong...)
+ brösläckslappar

Vad mer måste på listan tror ni?

Vet ni vad tjejer. Jag har bestämt mig för att inte föda. Jag tänker helt enkelt gå i strejk....(vilket man gör allmänt här nere när man inte håller med)

Skämt och sido jag har det lite jobbigt sedan jag bröt ihop på besöket på förlossningen. Jag är van att ha kontroll och vet precis vad som kommer hända hur och när. Dock gick inte förra förlossningen riktigt som vi hade tänkt oss även om alla var friska och glada och allt var bra efteråt så var det 5-6 hemska timmar (varav 4,5 var förlossning och jo jag vet jag kom nog lindrigt undan i alla fall). Jag har träffat en barnmorska idag för att prata lite med henne om mina känslor och hur jag ska göra nästa gång. Hon skriver helt enkelt inte in mig i de allmänna förberedelse kurserna men hon tar mig privat för att diskutera, dessutom tycker hon jag ska ta kontakt med en psykolog.
Det är nog första gången i mitt liv som någon talar om för mig att det här fixar du nog inte helt själv utan du behöver hjälp.

Jag svävar lite mellan en känsla av idiotförklarad (herregud alla kvinnor kan ju föda barn - utom jag!) och  oj jag gjorde inte läxan förra gången utan jag hade missuppfattat hela tentan och får nu stå i skamvrån....