Augustibebis 2012

På tal om de här Pilatesprogrammen på YouTube, är det någon som hittar det programmet om rumpa och lår? Jag hittar bara 4 delar när jag söker. Om någon har hittat det får ni gärna länka. Har varit duktig och kört flera gånger den här veckan. Promenader har jag också kommit igång med.

Däremot har jag gått upp massor i vikt denna veckan som tacken. När jag glömmer bort att jag är gravid är det jobbigt att vågen visar på massa + redan, men när jag påminner mig om vad det är struntar jag i det. Bara jag äter någorlunda normalt och rör på mig lite grann efter vad kroppens dagsform är får vågen sluta som den vill. Tycker jag har förstått att kroppen lägger på så mycket man behöver oavsett hur man äter. Flera som berättat att de varit olika duktiga olika graviditeter men ändå lagt på sig lika mycket varje gång. 
Fastnade dock läsandes i någon jobbig tråd igår om hur mycket personer som var smala innan gått upp. Det var läskigt många där som hade gått upp 10 kg och mindre trots att de var i det närmare underviktiga innan. Det är väl ok om kroppen bara gör det så, men flera av dem verkade ha stor skräck inför att gå upp i vikt och då kändes det väldigt osunt. Jag vill vara sund och leva som normalt och njuta av livet och graviditeten. Punkt.  

Ja, hjärnspöken kan man inte göra mycket åt även om de inte alltid är sunda. Men att gå upp mindre än vad bebis, fostervatten, bröst, moderkaka och extra blodmängd väger betyder ju faktiskt att gå ner i vikt (vilket för någon som redan var underviktig kanske inte är så bra), och lite extra fettreserver tror jag kroppen automatiskt vill lägga till om man inte hade några innan så det får man nog räkna med. 
Men däremot är det ju bra att göra vad man kan för att inte vågen ska skena iväg, och absolut inte försöka banta. Men jag tycker själv att jag äter nyttigare nu än jag gjorde innan. Tack vare att jag tar till mig flera mellanmål som knäckebröd, lite yoghurt, frukt o.s.v. blir jag mindre sugen på att skåpäta kakor och annat som jag annars ofta gjort.
Tror det viktigaste är att lyssna på kroppen - träna/röra på sig så länge det känns bra och äta något när kroppen är hungrig. Sedan kan man alltid göra bra val. Vad vågen slutar på verkar ändå vara lite bestämt i generna när det gäller graviditeter verkar det som. 

Vad jag menade med den där tråden var bara att det var så många som gått upp mindre än 10 kg vilket gjorde att det nästan kändes som det "normala", och kanske gör det ännu läskigare för kvinnor som är rädda för att gå upp i vikt.

Nu ska jag väcka min sambo och äta min andrafrukost med honom.  

DetGodaLivet: Det låter som en sund inställning!

Aprilla1977: Hur mycket har du gått ner? Menar du att du tappar så mycket i vikt fastän du får behålla det du äter? Har du att ta av? De säger ju generellt att bebisen tar det den behöver och du är den som får lida. Har det varit så hela tiden eller har det börjat nu? Om barnmorskan sagt att det är normalt är det säkert ok, alla kroppar verkar reagera så olika.
Angående sticken i magen tror jag det är växtvärk. Jag har fått det också sedan vecka 12 ungefär, annorlunda än den mer mensvärksliknande växtvärk som var i början. Nu sticker det till, sliter ibland i ligamenten till sidan av livmodern när jag ställer mig upp och hela nedre delen av magen känns öm ibland.
Hoppas ändå att du får tag på din BM snart så att hon kan lugna dig. Att oroa sig tar på krafterna. 

Stövelkatten: ni får nog ha många pauser om ni ska bila ända till Tyskland. (var i Tyskland är din sambo från?)
Jag var helt slut i ryggen efter att ha bilat fram och tillbaka vardera 3 timmar förra veckan. Alla är ju olika, men med en stor och tung mage i slutet kan det nog tyvärr vara rätt häftigt är jag rädd. Jag planerar att flyga hem till Sverige sista gången innan födsel i maj/juni, men det är ju bara två timmars sittande.

Skönt att sova hela natten. Tror jag snittar på fyra kisspauser just nu. Blä. Å andra sidan har jag inget jobb att gå till så jag kan ta mig en middagslur om jag vill.
Försöker tänka att detta är den enda graviditeten jag bara kan tänka på mig själv. Blir det fler finns ju en liten att ta hand om redan. Så jag ska inte klaga.

Har för övrigt hört precis samma som 3aPåGång ang bastu och jacuzzi.

A R: åh vad härligt att allt var bra. Men fy vilket bemötande. Särskilt nu när vi börjar bli lite längre gångna och inte är i v 4 och har plussat innan BIM längre.

Åh vad spännande att berätta på jobbet. Mest är jag glad att jag sluppit gömma min mage, men saknar lite det där att få se på folk när de börjar försöka luska om jag gått upp i vikt eller kanske är gravid o.s.v. Men just nu föredrar jag ändå att vara utan jobb.
 

Vi bor också i en tvåa och har inget val vad det gäller att tänka på barnrum. Ang. säng vill jag hitta en (till rimligt pris eller låna från någon) korg på hjul som jag kan dra med mig mellan sovrum och vardagsrum så bebis kan vara vid mig var jag än är.

Däremot kommer vi nu i vår börja bygga hus och där är ju tanken att bebis ska få ett av rummen. Men vi kommer inte flytta in förrän tidigast november gissar jag och barnrummet kommer inte ha prio ett att inreda där heller känner jag.

Fast jag kan förvisso förstå att man tycker det är lite mysigt om man har platsen och tiden, tror det är en liten del av att få in i sitt huvud att man inte bara är gravid - det kommer komma ut en bebis också.  

Ni som gjort UL nu kring v 11-13 för KUB eller av andra anledningar, hur stora har era små knyten varit och hur långt gångna har ni blivit beräknade? Det verkar vara så olika.

Vår var 62,2 mm (hjässa till rumpa) och det skulle motsvara 13+0, fast jag bara borde vara 12+1 gången.

Tyckte jag läste nu flera av er som haft större bebisar och fått andra dateringar. Intressant att jämföra.