Vill också känna! Var känner ni mer exakt? Mellan navel och blygdbenet tror jag någon skrev. Men är det i mitten eller mer åt sidan?
Har tänkt ett par gånger att jag känner någon "nervryckning" där inne, men tror mer att det är önsketänkande.
För övrigt känner jag också lite svag växtvärk till och från men inte alls lika starkt och regelbundet som i början.
LiJon: om de daterar dig till tidigare när du gör UL kanske du får ett till senare? Anledningen till att de vill göra från v 18 är väl just för de ser allt tydligare då. Fast de kanske nöjer sig ändå.
Jag tror att mitt nästa UL som ska motsvara Sveriges RUL blir i v 22 då jag ska till min läkare nästa gång i v 17 och först gången efter det som brukar vara fyra veckor senare är nästa UL. Nja, kanske blir 21 då. Men det ska väl inte vara för sent? Hittills har han ju inte flyttat mitt BF i journalen även om alla UL visar att jag borde vara längre gången. Tänker att han gör det då.
Men om mindre än tre veckor ska han lyssna på hjärtat i alla fall. Längtar.
man har ju tusen frågor o funderingar när det är först barnet.
Helt enkelt vill väl läkaren bara kolla livstecken varje gång och därför har han gjort VUL innan det gått att lyssna på hjärtat.
DetGodaLivet: jag känner också att jag inte vill göra UL varje besök pga just det du beskriver att man inte vet om och hur det påverkar även om det för mig varit betryggande hittills innan jag själv känner bebisen.
Däremot tycker jag det är intressant att när jag nämnt detta för min svägerska i USA (som gjorde UL varannan vecka tror jag då hon jobbar som sjuksköterska och kände någon som hanterade apparaten) och för mina tjejkompisar i Tyskland (som betalade extra för att göra UL vid varje besök) så ser de ut som frågetecken och har aldrig ens hört talas om att det skulle kunna vara förenat med någon risk. Är det bara i Sverige vi talar om det och i så fall varför?
Det känns som om det finns ett samband mellan hur "stor" läkare och BM gör denna risken och huruvida det är privata mottagningar eller inte. Vilket i sig kanske inte är så konstigt då de privata tjänar pengar på det. Tänker att det kanske delvis också är det som gör att det inte görs så stor sak av det i andra länder - för att de tjänar pengar på det.
Medan vi patienter får höra om att det inte är bevisat att det INTE föreligger en risk som en anledning till att våra icke privata mottagningar erbjuder fler UL.
Därmed inte sagt att risken är förstorad, snarare tvärtom att de privata förminskar den.
Googlade på skoj på tyska och hittade några länkar till publicerade skrifter där man diskuterar ev risker, men alla länkar till typ tyska familjeliv där någon hört om att det kanske skulle vara farligt blev besvarade med "nej, min kompis gjorde så många UL och ut kom en frisk unge" eller "om det var farligt skulle läkarna inte göra något" eller "min läkare säger att det inte är någon fara". Så helt klart mindre upplyst än här i Sverige.
LiJon: jag skulle nog också tyckt att det kändes lite att bara ha ev hälsosamtal och inskrivning innan RUL och sedan nästa besök först efter det. För de är väl så det ser ut på de flesta håll i Sverige även om jag vet att några landsting också har ytterligare ett UL som standard i v 12.
Kanske egentligen inte för att det behövs mer undersökningar för mamman eller fostret innan dess utan mer bara för att få stilla oro, ställa alla frågor och kanske framförallt få känna att det är på riktigt.
Issan8: jag tror inte bebisen tar skada så länge du orkar och mår bra. Gör du det låter det som en jättebra möjlighet att lägga undan lite pengar. Och gör mannen resten där hemma så... 
Men Ellenbmt: Om du verkligen känner dig så orolig som jag tolkar dig nu och inte bara lite vanlig gravidnoja som jag tror hör till att man tänker tanken att "tänk om det är tomt där inne", kan du inte prata med din BM om det så kan hon kanske lyssna på hjärtat eller göra ett extra UL för att lugna dig? Vet inte hur generösa de är med sånt eftersom att som sagt mer eller mindre alla oroar sig. Men mår man riktigt dåligt av det och inte kan tänka på något annat känns det riktigt sorgligt om de inte hjälper till. Har du förklarat för din BM? Hur långt gången är du nu igen, har du fått tid för RUL?
När man läser på forum får man ibland för sig att var och varannan människa får missfall, missed abortion eller ofostriga (?) graviditeter. Och ja, missfall är jättevanligt, men risken minskar ju längre gången du är och är väldigt mycket mindre efter vecka 12. Missed abortion, d.v.s. att fostret dött men kroppen ännu inte stött ut det, verkar ju inte helt ovanligt förvisso, men de fall jag känner till personligen har fostret dött i v 7 och det upptäckts i samband med ett hyfsat tidigt UL i v 9-10 eller så, vet inte hur länge kroppen hade väntat med att stöta ut det annars. Känns ovanligt att gå ytterligare 11 veckor till RUL innan kroppen tar hand om det själv. Ofostriga graviditeter tror jag är ganska ovanligt.
Det jag försöker säga är att för de allra flesta går det bra, SÄRSKILT när man kommit så här långt som vi har nu.
Ta hand om dig.