Augustibebis 2012

Jag hade inte varit orolig så länge det inte gör ont :)

Tänker lite som så att så länge man kan sova på mage går det nog bra att trilla på magen med, typ platt fall, som du sa den liten och så dämpar ju vattnet stötar så :)  

:) Ja då tänker jag som du Kampis. Nej det gjorde ju inte ont alls, och knän och händer borde ha bromsat en del.

Nu känns de bättre i mammahjärtat idag :)
Var till MVC för 21 veckors besök, tog blodvärde (140, så ja behöver inte äta järntabletter än), vikt +2 kg sen inskrivning och sen det bästa av allt. Fick höra lillälsklingens hjärtljud :D 148 slag/minuet och det lät hur fint somhelst....ooo vad jag kan leva länge på detta nu.
BM lugnade mig också gällande medicinen, jag ska äta dom.... 

Bebisen ligger väl skyddad där inne =)
Men som jag alltid säger är du orolig så prata med din BM och be om en kontroll =)
Jag fick både slag i magen och sparkar i ryggen när jag var gravid med min dotter då hennes far låste in mig hos sig och misshandlade mig ganska illa vid flera tillfällen tills jag rymde en natt i v 36 (min mamma trodde jag frivilligt flyttat med han så långt bort)  och jag fick bara lov att ringa från hans telefon om han satt brevid och berätta att allt var bra och hur bra jag hade det osv.. 
Tror ni hon fick en chock när hennes dotter kom hem högravid och nyss fyllt 18år alldles blåslagen och ärrig.. Skitsamma, jag tog mycket stryk och fick inte åka och kontrollera hur barnet mådde efter, det är en jävla oro att leva med, även efter bara knuffar och fall är det jobbigt att vara orolig!

Men endast vid 2 misshandelstillfällen fick jag smärtor i magen varav en av dem runt v 30 fick jag ganska kraftiga blödningar. Jag fick dock inte åka in till sjukhuset för han då han var rädd att någon skulle se mina blåmärken^^

Trots detta klarade sig min dotter bra och har alldrig påvisat några skador efter detta (tack och lov) och läkarna efter jag hade rymt förklarade att barnen är MYCKET väl skyddade iallafall fram till runt v 25 - v 30 och att efter det hadde nog antagligen legat bra så hon inte fick några direkta slag mot huvud ect..

Hoppas ingen tar illa upp att jag drar upp detta sorgliga.. men jag vill bara dela med mig som fått våld direkt riktat mot magen utan att mitt barn skadats =)

Jag tror det (såhär tidigt) skadar mer med kraftig oro och ångest över att barnet inte mår bra och av den anledningen har jag kämpat hårt med att hålla mig lugn vad som än hänt, för att barnet ska känna av lugnet..
Tänk på alla mammor som jobbar med kossor och dylikt och får buffliga knuffar i magen hela dagarna, vi är skapta för att klara av detta och skapta för att skydda barnet i magen =) 

mammsen- Usch vilken hemsk berättelse! Vilken tur att du kunde rymma, hade du ens fått åka till förlossningen och föda med tanke på risken att de hade sett blåmärken? Usch :( Får man fråga hur det gick sen? Förstår om du inte vill svara. Hursomhelst, skönt att din dotter klarade sig utan några skador! Tänk vilka bra kroppar vi kvinnor har!

Då va RULet avklarat och bebisen mår jätte bra! :) Hon hade svårt att se könet, bebisen ville inte samarbeta :P Men hon sa att hon trodde det blir en tjej, men att vi får se när den kommer ut ;) Vi trodde på en tjej, lika så våra familjer och kompisar!

Finner du lustigt att någon går in i bildtråden för att kommentera att där är mycket text... Hur som helst; om du är ny i tråden så är du välkommen att skriva här!

Jag är hormonmonster som tar allvarligt på alla former av kommentarer som rör min kropp och hur den förändras. I morse sa min sambo, just som jag skulle gå ut; "den där tröjan är alldeles för lite". "För liten för vad?, För vädret?" "Nej, för dig." Grr... jag valde en liten tröja för att den skulle sitta ÖVER magbullen. Och... hur många tröjor har jag som inte är "försmå"? Det mesta är ju det, men man använder det på ett annat sätt nu, men långt linne under tex. Fånig sak att bli sur över, men jag tycker det var en sån onödig kommentar om något uppenbart. Hade ju hellre hört "va fin du är!"

Wee mindre än ett dygn till rul, någon mer som ska dit imorrn?

Oj vilken historia! Vad starkt av dig att ta dig iväg, även om du säkert då kände att du inte hade något annat val. Och tack för att du delade med dig! Det hjälpte mig och min oro faktiskt.

Många kramar

Hej allihopa. Har skummat igenom några sidor och börjats verkligen de dåliga beskeden. Håller tummar och tår för er!
har idag varit på ultraljud. En livlig envis liten rackare. Men tack vare det fick vi titta på liten över 1 timme innan mätningarna var klara. Allt såg normalt ut min känsla säger mig att det är en tös.