• Anonym (Superledsen)

    Så ledsen, sambon vill göra faderskapstest.

    Jag och min sambo har varit tillsammans i fyra år och bott ihop över tre av dem. Vi är över 35 båda två. Vi har en liten på elva månader som är vårt allt. Ok, vi har haft det lite upp och ner på sistone- men inget allvarligt. Sånt groll som sambos har. Vi är båda speciella på vårt sätt om man säger så. En av min sambos stora känslomässiga problem är hans misstänksamhet och oförmåga att lita på folk. Han har framförallt ett längre förhållande bakom sig som slutade illa pga hennes otrohet. Men jag har så vitt jag vet ALDRIG gett honom skäl att misstro mig. Jg har knappt varit ute på fyra år ( av eget val). Men så i en helt vanlig dispyt idag så kommer det fram att han haft tvivel länge och vill göra faderskapstest. Jag blev så jävla sårad och ledsen att jag spydde. Och nu vet jag inte hur jag ska kunna gå framåt. Testet är beställt, kommer nästa vecka, men vad gör det? Detta är ett fullständigt misstroendevotum av mig, jag blir illamående bara jag tänker på det. Trots att jag ju vet vad testet kommer att visa. Jag har varit 150% trogen, sådan är jag som person. Skulle aldrig falla mig in attara otrogen och det sårar mig som fan att han kan tro det! Fan jag älskar honom, och har har så många bra kvaliteer, men hur fan går man vidare efter något sånt här? Han har sagt att han tar på sig att be om ursäkt för misstro om testet visar att liten är hans, men som sagt- hur ska JAG nu kunna lita på honom??

  • Svar på tråden Så ledsen, sambon vill göra faderskapstest.
  • Brünnhilde
    Anonym skrev 2012-01-07 11:15:02 följande:
    det du beskriver är ju precis dåliga förhållanden.
    Eftersom det är så mycket som står på spel för pappan om det blir fel, så måste det vara upp till honom att bestämma om han vill göra testet eller inte. Han måste ha tolkningsföreträde, ÄVEN om kvinnan och personer i omgivningen inte tycker att han har någon orsak att vara misstänksam.

    ...och egentligen förstår jag inte varför vi diskuterar det här, eftersom mannen enlig lag har precis denna rätt, om han vill gå genom samhällets normala kanaler för att få testet gjort. Han måste inte redogöra för VARFÖR han är misstänksam. Han får det ändå. Självklart, anser jag!
  • Brünnhilde
    Dreams Never Ends skrev 2012-01-07 13:40:04 följande:
    Jag vet själv hur det känns. Jag är själv väldigt svartsjuk (av ingen anledning) utan det är bara min personlighet. Och min man gör allt för att ge mig den bekräftelse jag behöver. Det betyder så mycket. Jag litar på honom till 10000% men jag vill ändå ha saker bekräftade. Att han ger mig bekräftelse gör mig stark och stärker oss mer och mer. Jag har inte alls samma behov av att kontrollera honom längre. Nu lever vi som ett normalt par utan problem :)

    Förut kunde jag tex vilja snoka i hans mobil och eftersom han alltid tillät mig att göra det så slutade jag tillslut då jag vet att han inte har några hemlisar, frågar aldrig vem som smsar honom när hans mobil plingar till eller något om jag inte bara är allmänt nyfiken. han har gett mig sina lösenord till fb, msn ALLT Nu är jag trygg med oss! Jag loggar aldrig in på hans fb eller msn eftersom jag vet att han inte snackar med tjejer, jag tycker man ska ge sin partner den bekräftelse denne behöver för då kommer person tillslut sluta misstro en :)
    Fast jag tycker då inte att det här (bara) handlar om svartsjuka. Det handlar om BARNETS livsviktiga rätt till sitt ursprung! De vuxnas känslor hit och dit är underordnade detta syfte! Mannen får vara hur svartsjuk han vill och kvinnan får bli hur sårad hon vill - det är inte viktigt! Och så resonerar ju samhället också - det är därför män HAR rätt att begära faderskapsprov gratis.
  • Anonym
    Brünnhilde skrev 2012-01-07 14:18:49 följande:
    Eftersom det är så mycket som står på spel för pappan om det blir fel, så måste det vara upp till honom att bestämma om han vill göra testet eller inte. Han måste ha tolkningsföreträde, ÄVEN om kvinnan och personer i omgivningen inte tycker att han har någon orsak att vara misstänksam. ...och egentligen förstår jag inte varför vi diskuterar det här, eftersom mannen enlig lag har precis denna rätt, om han vill gå genom samhällets normala kanaler för att få testet gjort. Han måste inte redogöra för VARFÖR han är misstänksam. Han får det ändå. Självklart, anser jag!

    nej, han får göra det av vilka anledningar han vill, men kom inte och påstå att det är ett bra förhållande!
  • Brünnhilde
    Anonym skrev 2012-01-07 14:41:18 följande:
    nej, han får göra det av vilka anledningar han vill, men kom inte och påstå att det är ett bra förhållande!
    Men igen då: det spelar ingen roll om det är ett bra förhållande eller inte. Ett barn har rätt till sitt ursprung - det går över alla sårade känslor hos vuxna!

    Jag tycker som sagt att det borde bli rutin med DNA-testen redan på BB, så att inte en enskild pappa behöver be om testet.
  • Anonym
    Brünnhilde skrev 2012-01-07 14:45:33 följande:
    Men igen då: det spelar ingen roll om det är ett bra förhållande eller inte. Ett barn har rätt till sitt ursprung - det går över alla sårade känslor hos vuxna!Jag tycker som sagt att det borde bli rutin med DNA-testen redan på BB, så att inte en enskild pappa behöver be om testet.

    är det ett bra förhållande förekommer inte otrohet, är det ett bra förhållande kan man lita på varandra utan att bli lurad. allt annat som gör att pappor kan bli pålurade barn är DÅLIGA förhållanden, hur svårt kan det vara att förstå?
  • Brünnhilde
    Anonym skrev 2012-01-07 14:55:46 följande:
    är det ett bra förhållande förekommer inte otrohet, är det ett bra förhållande kan man lita på varandra utan att bli lurad. allt annat som gör att pappor kan bli pålurade barn är DÅLIGA förhållanden, hur svårt kan det vara att förstå?
    Alltså, orsaker till otrohet är ju en helt annan diskussion. Men om vi ska ta den, så tror jag inte att det för ALLA människor måste vara så att förhållandet är dåligt. Det finns dom som har en väldigt öppen attityd till sex. De har börjat tidigt och gjort det med många. Det är ingen "big deal". Och särskilt om de får lite alkohol i sig, och befinner sig någonstans där det är möjligt att gå undan och vara avskilt med någon, så "händer" det bara. På t.ex. en fest eller en konferens eller en finlandskryssning med väninnorna.

    Just alkoholen kan för övrigt få människor att ändra personlighet helt, och göra saker som man aldrig skulle kunna tänka sig om man bara sett dem i nyktert tillstånd förut. Jag har många gånger blivit förvånad över att städade och till synes vettiga kollegor, plötsligt uppför sig helt "out of character" på en firmafest - bara de fått ett par glas under västen. En del blir aggressiva, andra börjar plötsligt limma på någon av motsatt kön som de aldrig visat något intresse för under arbetsdagarna tidigare, ytterligare andra blir fräcka i munnen eller berättar de mest häpnadsväckande privata saker för alla...

    Så jag skulle nog säga, att har du inte haft din fru inlåst (om du är en man) under hela konceptionstiden, så KAN du inte vara 100 procent säker på att barnet är ditt.
  • Anonym
    Brünnhilde skrev 2012-01-07 15:07:46 följande:
    Alltså, orsaker till otrohet är ju en helt annan diskussion. Men om vi ska ta den, så tror jag inte att det för ALLA människor måste vara så att förhållandet är dåligt. Det finns dom som har en väldigt öppen attityd till sex. De har börjat tidigt och gjort det med många. Det är ingen "big deal". Och särskilt om de får lite alkohol i sig, och befinner sig någonstans där det är möjligt att gå undan och vara avskilt med någon, så "händer" det bara. På t.ex. en fest eller en konferens eller en finlandskryssning med väninnorna.Just alkoholen kan för övrigt få människor att ändra personlighet helt, och göra saker som man aldrig skulle kunna tänka sig om man bara sett dem i nyktert tillstånd förut. Jag har många gånger blivit förvånad över att städade och till synes vettiga kollegor, plötsligt uppför sig helt "out of character" på en firmafest - bara de fått ett par glas under västen. En del blir aggressiva, andra börjar plötsligt limma på någon av motsatt kön som de aldrig visat något intresse för under arbetsdagarna tidigare, ytterligare andra blir fräcka i munnen eller berättar de mest häpnadsväckande privata saker för alla...Så jag skulle nog säga, att har du inte haft din fru inlåst (om du är en man) under hela konceptionstiden, så KAN du inte vara 100 procent säker på att barnet är ditt.

    återigen beskriver du dåliga förhållanden där man, efter att ha gjort ett misstag, ljuger om det.
  • Brünnhilde
    Anonym skrev 2012-01-07 15:10:25 följande:
    återigen beskriver du dåliga förhållanden där man, efter att ha gjort ett misstag, ljuger om det.
    Ja..? Och hur ska du - om du nu är en man - kunna vara hundra procent säker på att inte just din fru skulle kunna ljuga om en sådan sak..? Jag kan faktiskt förstå frestelsen att göra det.

    Man drar sig för att göra abort eftersom det kan vara makens barn också. Eller för att man av religiösa eller etiska skäl är Pro-Life. Kanske intalar man sig att det är makens barn även om man inte kan veta säkert. Ett önsketänkande, alltså.

    Kanske tänker man att det är bäst för alla att inget säga - kortsiktigt - hellre än att erkänna, när man tänker på vilka konsekvenser ett erkännande kommer att få. Mannen kommer att bli våldsamt upprörd. Kanske slå en..? Det kan bli skilsmässa - och då måste man flytta från villan, kanske gå upp på heltid om man inte jobbat heltid, eller börja jobba om man varit hemma på heltid. Då kan det vara svårt att få ett jobb...

    Man kommer att förlora sin socioekonomiska status som fin fru i kärnfamilj... Kanske bli fördömd och övergiven av släkt och vänner när de får veta orsaken till skilsmässan. Finns det andra barn i familjen, så blir de skilsmässobarn med allt vad det innebär. De får lägre status, de måste kanske ryckas upp från skolor, fritidsaktiviteter och kamrater... 

    Den andre mannen (som kanske var ett tillfälligt ligg på en finlandsbåt) måste letas rätt på med hjälp av socialtanter. En massa människor kommer under den processen att få veta hur man betett sig. Domen om faderskapet i Tingsrätten blir en offentlig handling som vem som helst kan få ut. Där står omständigheterna kring samlaget i detalj. 

    Om mannen hittas måste han pressas att betala underhåll. Vill han ha umgängesrätt måste man låta honom få det med dagens regler - trots att man inte känner honom eller vet hur han är med barn. Annars kan han få handräckning av polis att hämta sitt barn...

    I ljuset av detta skulle nog vem som helst frestas att tiga!!!
  • Anonym
    Brünnhilde skrev 2012-01-07 15:38:53 följande:
    Ja..? Och hur ska du - om du nu är en man - kunna vara hundra procent säker på att inte just din fru skulle kunna ljuga om en sådan sak..? Jag kan faktiskt förstå frestelsen att göra det. Man drar sig för att göra abort eftersom det kan vara makens barn också. Eller för att man av religiösa eller etiska skäl är Pro-Life. Kanske intalar man sig att det är makens barn även om man inte kan veta säkert. Ett önsketänkande, alltså. Kanske tänker man att det är bäst för alla att inget säga - kortsiktigt - hellre än att erkänna, när man tänker på vilka konsekvenser ett erkännande kommer att få. Mannen kommer att bli våldsamt upprörd. Kanske slå en..? Det kan bli skilsmässa - och då måste man flytta från villan, kanske gå upp på heltid om man inte jobbat heltid, eller börja jobba om man varit hemma på heltid. Då kan det vara svårt att få ett jobb...Man kommer att förlora sin socioekonomiska status som fin fru i kärnfamilj... Kanske bli fördömd och övergiven av släkt och vänner när de får veta orsaken till skilsmässan. Finns det andra barn i familjen, så blir de skilsmässobarn med allt vad det innebär. De får lägre status, de måste kanske ryckas upp från skolor, fritidsaktiviteter och kamrater... Den andre mannen (som kanske var ett tillfälligt ligg på en finlandsbåt) måste letas rätt på med hjälp av socialtanter. En massa människor kommer under den processen att få veta hur man betett sig. Domen om faderskapet i Tingsrätten blir en offentlig handling som vem som helst kan få ut. Där står omständigheterna kring samlaget i detalj. Om mannen hittas måste han pressas att betala underhåll. Vill han ha umgängesrätt måste man låta honom få det med dagens regler - trots att man inte känner honom eller vet hur han är med barn. Annars kan han få handräckning av polis att hämta sitt barn...I ljuset av detta skulle nog vem som helst frestas att tiga!!!

    och igen -där sånt händer är det inte ett bra förhållande... *suckar uppgivet och lämnar tråden*
  • Dreams Never Ends
    Brünnhilde skrev 2012-01-07 14:21:13 följande:
    Fast jag tycker då inte att det här (bara) handlar om svartsjuka. Det handlar om BARNETS livsviktiga rätt till sitt ursprung! De vuxnas känslor hit och dit är underordnade detta syfte! Mannen får vara hur svartsjuk han vill och kvinnan får bli hur sårad hon vill - det är inte viktigt! Och så resonerar ju samhället också - det är därför män HAR rätt att begära faderskapsprov gratis.
    Ja men vad menar du? att alla par bör göra faderskapstest eller?
Svar på tråden Så ledsen, sambon vill göra faderskapstest.