• Anonym (fattar inte!)

    tjocka människor?!

    Hej!
    Jag en person som är oerhört rädd om min kropp och som är fullkomligt livrädd för att bli tjock!
    Jag lever sunt och tänker på vad stoppar i mig..

    Till saken hör att  det går en hel del program på tv just nu ang fetma och feta människor. Såklart för att uppmärksamma vårat samhälle och människor angående problemen kring detta.
    De gånger jag råkat vända över till de programmen och när jag ser feta människor ute så börjar jag att fundera!?
    Jag skall inte säga att jag mår illa men jag kan tycka att en fet människa inte behöver den där sladdriga pizzan eller skräpmaten från de olika matketjorna. Laga maten hemma istället!

    Ok jag köper om man har fel på ämnesomsättning osv men jag tycker att alla som är överviktiga sitter och gnäller över sin situation! - jag är så tjock bla bla bla.. men dom är inte intresserade att ta tag i det! varför?

    Vill dom få hjärt/kärl och andra följd sjukdomar? Vill dom sitta och tycka synd om sig själva? gör något åt det istället och sluta GNÄLL!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-01-15 21:28
    Efter att ha fått andra perspektiv i frågan så ber jag nu om ursäkt över detta inlägg.. Ibland tänker man faktiskt inte på de orsaker som finns. Sorry!

  • Svar på tråden tjocka människor?!
  • Mariahobbi
    emmw skrev 2012-01-13 11:34:05 följande:
    Det är lustigt vad folk läser mellan raderna. Har TS sagt någonstans att överviktiga måste svälta? har TS sagt någonstans att bara motion kan råda bot på allt? Förstår verkligen inte vad du är ute efter. Vi pratar om att ta tag i sina problem och det på rätt sätt, dvs hitta orsakerna till beteendet (dvs till ätande och ofta inaktivitet).
    Hur får du det till att folk läser mellan raderna och att Ni pratar om att ta tag i sina problem då det i Ts står
    "Jag lever sunt och tänker på vad stoppar i mig.." Bra vad duktig du är som gör helt rätt, gör du det i allt?
    "men jag kan tycka att en fet människa inte behöver den där sladdriga pizzan eller skräpmaten från de olika matketjorna. Laga maten hemma istället!" -Uttrycker att alla feta gör så här!!..
    Var skriver Ts att hitta orsaker till beteendet...
  • emmw
    Anonym (120kg) skrev 2012-01-13 11:30:39 följande:
    Absolut. Jag är expert på kostlära, jag vet precis hur man gör både kost och motionsmässigt. Nu går det visserligen bra för stunden, men jag har försökt otroligt många gånger men fallit dit igen. Jag har en ätstörning som jag har haft i större delen av mitt liv, det började med bulimi. Som bulimiker upplevde jag till och med att vissa såg upp till mig då de upptäckte min hemlighet. Är det finare att vara bulimiker/anorektiker (bulimiker så länge man är normalviktig vill säga..många bulimiker är överviktiga) än överviktig med ätstörningsproblematik? Jag har sökt hjälp för att jag inser att jagi nte kommer tillrätta med problemet på egen hand men det finns ingen vidare hjälp att tillgå förutom dietister, och de säger ju bara sånt jag redan vet om. Jag måste ändra mitt tankemönster och kämpar givetvis hårt med det. Men det är inte att BARA, det är lätt att vara smal och tro att det är enormt enkelt allt, att gå ner 60kg, en HEL människa går inte över en natt och det räcker inte att man lägger om kosten och motionen, man måste få med sig HELA sig själv, inklusive det inre, annars är det dömt att misslyckas.

    Och ni som snackar om att tycka synd om sig själv, jag försöker förklara hur det kan ligga till. Det handlar inte om att tycka synd om någon annan, jag vill väl inte att nån ska gå omkring och tycka synd om mig, men jag vill bli behandlad med respekt oavsett om jag väger 50kg eller 150kg.
    Så sant som du känner, känner igen det själv. Trots att jag inte varit grovt överviktig har jag haft ätstörningar och känner väl till vart man måste gräva för att nå kärnan. Att jämföra att vara överviktig pga matmissbruk med att vara anorektisk tex ligger väldigt nära till hands. Det är bara symptomen som yttrar sig olika.
  • PumpkinQueen

    Om man blir fet så finns det oftast orsaker till det. Att man äter och dricker onyttigt så till den milda grad att man drabbas av fetma är ett tecken på att man inte mår psykiskt bra. Psykiska problem är också sjukdomar, även om de inte syns utanpå. En människa som brutit benet får hjälp, eftersom man kan se vad problemet är. Det är lätt att hjälpa den personen. Någon som mår dåligt mentalt får inte alltid hjälp, eftersom man inte kan se det på personen i fråga. Det är även svårt att hjälpa en sådan person, eftersom man inte kan vara säker på att problemet finns eller på vad det består i.

    Om du frågar en tjock person så vet den säkert om att den inte borde äta onyttig mat, som pizza eller hamburgare. Personen i fråga är säkert inte så korkad att han eller hon inte vet om det! Han/hon väjer att göra det ändå, trots att de vet att det är dåligt för dem. För det är så de hanterar ångest, panik, depression och andra negativa känslor. Sen får man ångest för att man ätit onyttigt och då hanterar man det genom att äta ännu mer och att förakta sig själv ännu mer. Det blir en ond cirkel.

  • Mariahobbi
    emmw skrev 2012-01-13 11:36:17 följande:
    Jag har inte sagt att du inte får komma med din vinkling. Jag har sagt att jag tycker ditt inlägg är löjligt eftersom det inte är där kärnan ligger i diskussionen. (vilket inte är samma sak som att inte få yttra sig)
    Exakt var ser du kärnan i diskussionen i Ts?
  • emmw
    Mariahobbi skrev 2012-01-13 11:39:36 följande:
    Hur får du det till att folk läser mellan raderna och att Ni pratar om att ta tag i sina problem då det i Ts står
    "Jag lever sunt och tänker på vad stoppar i mig.." Bra vad duktig du är som gör helt rätt, gör du det i allt?
    "men jag kan tycka att en fet människa inte behöver den där sladdriga pizzan eller skräpmaten från de olika matketjorna. Laga maten hemma istället!" -Uttrycker att alla feta gör så här!!..
    Var skriver Ts att hitta orsaker till beteendet...
    Ja det beror ju helt på var man lägger tonvikten. Jag lägger den vid  "Ok jag köper om man har fel på ämnesomsättning osv men jag tycker att alla som är överviktiga sitter och gnäller över sin situation! - jag är så tjock bla bla bla.. men dom är inte intresserade att ta tag i det! varför?" så jag kan hålla med om att de meningarna du nämner om pizzan inte är så värst genomtänkta. Jag tror inte TS drar alla över en kam sådär utan att hon/han använder det snarare som en referens till att ta upp ämnet. Men det får nog TS svara på bättre. Däremot tycker jag det är underligt att du påpekar att TS lever sunt och tänker på vad hon/han stoppar i sig? Varför får TS inte göra så? Inget säger att TS lever perfekt i alla andra avseenden som du får det att låta som?
  • emmw
    Mariahobbi skrev 2012-01-13 11:41:15 följande:
    Exakt var ser du kärnan i diskussionen i Ts?
    Kärnan ser jag som en uppmanan för de som lider av fetman (både av psykologiska och karaktäristiska anledningar) att ta tag i sina problem. Att gå in i sig själv och leta en utväg istället för att koncentrera sig på att hitta anledningar till varför man INTE kan ta tag i sina problem.
  • Lavish

    Alltså för min del så vet jag ju att jag stör mig ibland är ett problem i mig.

    Jag har svårt att acceptera att människor agerar väldigt orationellt rakt emot sina egna intressen. Det stör liksom min världsuppfattning, det gör världen svår att förutsäga när folk inte beter sig efter vad som vore bäst för dem själva. Och dessutom skrämmer det mig å mina egna och mina närmaste vägnar att det verkar väldigt utbrett och vanligt att bete sig så. Livet blir liksom ett minfält, inte av yttre faror utan av egna potentiella tillkortakommanden.

    För att visa att jag vet att det inte är de feta som är problemet utan mitt sätt att tänka kan jag ta upp något annat som verkligen stör mig. Det är att judar med flera som utsatts för folkmord, när de beordras med ett vapen mot huvudet, valde/väljer att gräva sina egna gravar innan de ska skjutas. De visste alltså att det var sina egna gravar de grävde och ändå valde de att göra det smutsiga skitjobbet åt sina bödlar innan de blev skjutna. Det beteendet stör mig också något fruktansvärt. Varför inte välja att göra motstånd eller åtminstone vägra gräva? Om man ändå ska dö, kan väl de som ska skjuta åtminstone få gräva själva?

    Men såklart är ju de människorna som grävde sina gravar oskyldiga offer som är utsatta för något fruktansvärt och är det nått man ska störa sig på är det ju dem som håller i vapnen. Ändå kan jag inte låta bli att haka upp mig på det. Jag är rädd att jag också skulle bete mig precis som ett får som villigt lät sig ledas till slakt om det var jag, och den tanken har jag svårt att leva med.

  • Anonym (insatt)
    Lavish skrev 2012-01-13 11:51:44 följande:
    Alltså för min del så vet jag ju att jag stör mig ibland är ett problem i mig.

    Jag har svårt att acceptera att människor agerar väldigt orationellt rakt emot sina egna intressen. Det stör liksom min världsuppfattning, det gör världen svår att förutsäga när folk inte beter sig efter vad som vore bäst för dem själva. Och dessutom skrämmer det mig å mina egna och mina närmaste vägnar att det verkar väldigt utbrett och vanligt att bete sig så. Livet blir liksom ett minfält, inte av yttre faror utan av egna potentiella tillkortakommanden.

    För att visa att jag vet att det inte är de feta som är problemet utan mitt sätt att tänka kan jag ta upp något annat som verkligen stör mig. Det är att judar med flera som utsatts för folkmord, när de beordras med ett vapen mot huvudet, valde/väljer att gräva sina egna gravar innan de ska skjutas. De visste alltså att det var sina egna gravar de grävde och ändå valde de att göra det smutsiga skitjobbet åt sina bödlar innan de blev skjutna. Det beteendet stör mig också något fruktansvärt. Varför inte välja att göra motstånd eller åtminstone vägra gräva? Om man ändå ska dö, kan väl de som ska skjuta åtminstone få gräva själva?

    Men såklart är ju de människorna som grävde sina gravar oskyldiga offer som är utsatta för något fruktansvärt och är det nått man ska störa sig på är det ju dem som håller i vapnen. Ändå kan jag inte låta bli att haka upp mig på det. Jag är rädd att jag också skulle bete mig precis som ett får som villigt lät sig ledas till slakt om det var jag, och den tanken har jag svårt att leva med.
    Det lustiga (om man nu ska kalla det det) i dina jämförelser är att "bödeln" och "offret" är den samma i ett matmissbruk. Så visst, kan du störa dig på båda parter men det förändrar inte att man inte kan göra något åt det.
  • Lavish
    Anonym (insatt) skrev 2012-01-13 11:57:31 följande:
    Det lustiga (om man nu ska kalla det det) i dina jämförelser är att "bödeln" och "offret" är den samma i ett matmissbruk. Så visst, kan du störa dig på båda parter men det förändrar inte att man inte kan göra något åt det.
    Javisst, och det gör ju det hela på sätt och vis ännu mer störande. Men i princip är det ju "offrets" sätt att inte göra tillräckligt motstånd mot "bödeln" som är den springande punkten som jag inte kan acceptera.
  • Anonym (big-momma)

    Hur många feta sitter och gnäller då?
    Tycker det är bra mycket värre när magra tjejer sitter och gnäller över att de är tjocka och måste banta. 
    Sen klämmer de ihop lite skinn (garanterat fettfritt) på magen. Patetiskt och vidrigt!!!
     

Svar på tråden tjocka människor?!