Lärare med piercing?

Det du nämner är naturligtvis förkastligt. Men det finns en stor skillnad: de kan göra sådant på sin fritid, men ändå vara välvårade och representativa i jobbet så att säga. Officiellt. När det behövs. Men har du väl en synlig tatuering, så sitter den där den sitter. Och du måste visa den även när det är som allra mest olämpligt. SÅ grova misstag skulle aldrig de kungliga göra!

Jag vill helst inte se onepiece på någon - *ryser* - men det är jag det... Och åter: fula och töntiga kläder går att ta av. Tatueringar och piercinghål sitter där de sitter. Jag kan faktiskt inte förstå att människor som gör sådant inte tror mera på sin egen mognad och utveckling..? Jag menar: när jag var 18 hade jag vissa intressen, viss musiksmak, vissa idoler o.s.v.. Men jag visste också att jag tio år längre fram i tiden skulle ha andra intressen. Röra mig i en annan sfär. Jag räknade med min egen fortsatta utveckling s.a.s.! Därför skulle jag aldrig ha tatuerat in idolens namn eller porträtt.

Människor som gör sådana oåterkallelliga saker, måste ju ha gett upp om sin förmåga att utvecklas..? Om de tror att de fortfarande kommer att vilja stå för samma saker när de är 30 , 40, 50... När de kanske skulle vilja ha ett ansvarsfullt jobb. När de kanske blivit intresserade av lokalpolitiken, och skulle vilja engagera sig där. När de är föräldrar och går på möten med barnens lärare och rektor... Nej, det är obegripligt för mig!  

Jag vill helst inte se onepiece på någon - *ryser* - men det är jag det... Och åter: fula och töntiga kläder går att ta av. Tatueringar och piercinghål sitter där de sitter. Jag kan faktiskt inte förstå att människor som gör sådant inte tror mera på sin egen mognad och utveckling..? Jag menar: när jag var 18 hade jag vissa intressen, viss musiksmak, vissa idoler o.s.v.. Men jag visste också att jag tio år längre fram i tiden skulle ha andra intressen. Röra mig i en annan sfär. Jag räknade med min egen fortsatta utveckling s.a.s.! Därför skulle jag aldrig ha tatuerat in idolens namn eller porträtt.

Människor som gör sådana oåterkallelliga saker, måste ju ha gett upp om sin förmåga att utvecklas..? Om de tror att de fortfarande kommer att vilja stå för samma saker när de är 30 , 40, 50... När de kanske skulle vilja ha ett ansvarsfullt jobb. När de kanske blivit intresserade av lokalpolitiken, och skulle vilja engagera sig där. När de är föräldrar och går på möten med barnens lärare och rektor... Nej, det är obegripligt för mig!  

Jag vill helst inte se onepiece på någon - *ryser* - men det är jag det... Och åter: fula och töntiga kläder går att ta av. Tatueringar och piercinghål sitter där de sitter. Jag kan faktiskt inte förstå att människor som gör sådant inte tror mera på sin egen mognad och utveckling..? Jag menar: när jag var 18 hade jag vissa intressen, viss musiksmak, vissa idoler o.s.v.. Men jag visste också att jag tio år längre fram i tiden skulle ha andra intressen. Röra mig i en annan sfär. Jag räknade med min egen fortsatta utveckling s.a.s.! Därför skulle jag aldrig ha tatuerat in idolens namn eller porträtt.

Människor som gör sådana oåterkallelliga saker, måste ju ha gett upp om sin förmåga att utvecklas..? Om de tror att de fortfarande kommer att vilja stå för samma saker när de är 30 , 40, 50... När de kanske skulle vilja ha ett ansvarsfullt jobb. När de kanske blivit intresserade av lokalpolitiken, och skulle vilja engagera sig där. När de är föräldrar och går på möten med barnens lärare och rektor... Nej, det är obegripligt för mig!  

Ja, vi har förstått att det är obegripligt för dig. Du får nog acceptera att tiderna ändras, i morgon kommer detta att vara vanligare bland 50-åringar med ansvarsfulla arbeten.

Jämförelsen mellan Svensson och kungafamiljen har en del svagheter, det tror jag du inser själv så den diskussionen kan vi lägga ner.

Jag förstår inte varför lärare ska på något sätt representera den relativt lilla del av arbetsmarknaden där så snäva ideal råder när det finns så många andra jobb. Jobb som de flesta av eleverna där ändå kommer att ha  i framtiden.

Du har nog ingen som helst aning om kulturer o.s.v inom bodymodvärlden, kulturer som har funnits i en herrans massa år. Visste du bl.a att en septumpiercing är ett bevis av mognad inom en urbefolkning i Australien? 
Nej, det ni ser är bara lite "skrot" i huden. Det vi ser är konst, livsstil och intresse. Är man inte insatt så förstår man heller inte. 

Fast precis detta sa vissa redan för 25 år sedan. Och jag kan upplysa dig om, att de jag kände som tatuerade sig då INTE har några ansvarsfulla arbeten idag. I de flesta fallen har de inget arbete alls, och i ett par fall lever de inte längre...(missbruk, självmord...).