Mandelmumsa skrev 2012-05-10 16:44:25 följande:
Csillag: Blir lite nyfiken hur du menar med att du fick en dotter med p-piller? Menar du att du blev gravid trots att du åt p-piller eller var p-pillerna till hjälp på något sätt? Jag tänkte att det låter ju som lite av ett mirakel att lyckas TROTS p-piller när det sedan visade sig att era chanser är nedsatta! :)
Har du alltid velat ha många barn?
Jag va jätte noga med mina ppiller.Minsta lilla försening på några timmar så fick jag en blödning så man lärde sej att mer lr mindre ta dom i sömnen.
Hade en rosa lapp i badrumsskåpet som va de första jag såg på morgonen bara för att ja skulle komma ihåg dom,så jag va noga.
Jag hade så svåra menssmärtor o dessutom kring ÄL som gjorde att ja fått börja med ppiller redan vid 11 års ålder för ja hade så ont.Ingen sa nått varför egentligen,men senare visade de sej att jag led av svår endometrios.
(Slemhinnorna växer lite överallt i kroppen o cystor e vanligt)
Mina slemhinnor växte/växer helt fel
Ppillerna skulle hjälpa smärtan lite och rekomenderas till endometrios patienter.
När jag fick reda på att jag va gravid fick jag en chock.Jag skulle ju ha mens om några dagar så hur va de möjligt när ja åt ppiller dessutom!
Under de året hade jag dessutom haft mkt chokladsyster o de togs massa prover o kollades hela tiden med VUL för att ha koll på cystorna.Konstaterades efter mkt undersökningar o röntgen osv att jag hade svår endometrios som dom misstänkte.
I ppiller är de ju hormoner,mest troligt som de verkar så gjorde de att jag lyckades bli gravid.
De som egentligen skulle skyddat mej mot graviditet,gjorde mej ist gravid.
Redan då sa gyn att beslutet är mitt hur ja ska göra,men valet ska tänkas igenom mer än en dag för detta kan vara sista chansen till graviditet med min kropp.
Valet att behålla var aldrig en tvekan.
Jag va ung o visste att de skulle bli tufft.
Men tvekade aldrig.
Fortsatt utredning skulle de bli under graviditeten,men pga att de bara blev mer komplikationer efter komplikationer så tog utredningen hela graviditeten,vilket skulle tagit 4-6v.
När dottern kom till världen Maj 2001 va beslutet enkelt och redan fattat hur de skulle bli.
När avslaget va borta (4 v efter) så startade jag hormonbehandling direkt.
De första blev pergotime 1 tablett
Ingen ÄL alls men mens
Efter nån månad ökade vi dosen till 2 tabletter
Ingen ÄL men mens
Efter ett halvår så blev de trippeldos med pergotime
Ingen ÄL men mens.
Vi ökade dagarna med pergotime
Nu blev jag gravid,Men de slutade direkt i MF.
Fortsatte försöka med samma behandling o varierade lite med hormondagarna men inget hände.ÄL va helt borta o de enda jag gjorde va att gråta vid den S.K Ägglossningen och vid mensen för jag hade så ont av endometriosen.
Hösten 2004 konstaterades me ultraljud att mitt Amh va 0,4, oddsen är mer lr minde noll.
De konstaterades oxå att när jag väl fått en ägg,så lossar dom inte utan min kropp stöter bort dom o dom dör.
Hösten 2005 påbörjade jag med hormonsprutor ist.
Ingenting hände förrens i dec, En ÄL och sen YES jag va gravid.
Tvillingar...resultat MF
Sen va de stop,ingen ÄL igen.
Läkaren sa varenda gång att vi kanske ska ge upp,de finns inget vo kan göra.
Kroppen vill inte.
De konstaterades att min kropp stöter bort min mans spermier dessutom o ser de som ett hot mest troligt och därför tar de sej inte.
April 2006 ökade vi dosen till maxdos gonal F + trippel dos pergotime o så va ja inne på normala kontrollen 2 dagar innan beräknad ÄL.på VUL syntes ett liten ägg på 5mm så
nu hade vi lyckats procucera ett ägg iaf,men slemhinnorna fanns inte där alls trots proggisarna jag fick.
Ivf remiss skickades o meningen va start månaden efter i Linköping.
4 dagar efter mår jag skit o svimmar.
Efter ett gravtest visar de sej att jag e gravid...hur e de möjligt?
Läkarna trodde inte de förrens dom såg testet sj.
De va helt omöjligt.
På VUL V 5 så hade ja ökat o ja va nästan säker på att de här ägget lyckats dela sej för de måste va mer än en bebis.
Läkarna fick en chock, tvillingar.
Efter noggrann koll så skulle de varit trillingar,men en säck va tom
Sjukskriven då dom ser att min livmoderetapp och slemhinna fungerar inte som den ska, räknar snabbt ut att därför får ja MF.
Efter 9 månaders rent helvete (som man säger om man ska va ärlig) så kom de ut 2 pojkar på annan dag jul.MEN vi va inte färdiga...
Vi hade bestämt oss för att försöka med syskon.Detta skulle bli vårat sista försök
Inget fungerade trots max doser o ändrade scheman, 14 inseminationer o utterligare MF.
2010 Jan-aug tog vi en paus och gifte oss i Juni de året.
Ivf remsss skickades samtidigt, Carlanderska ville ha upp oss dit, Linköping sa nej.
Carlanderska sa att om man lyckas mot alla dom oddsen ska man få en chans, för de va verkligen ett mirakel att jag både lyckades bli gravid o dom kom till världen.,
jag har 3 MF med enlingar i bagaget
3 MF med tvillingar i Bagaget
Missförstå mej inte att jag inte är nöjd med dom barn jag ahr för jag älskar mina barn över allt på denna jord,och jag har valt dessutom att vara hemma mamma för jag vill va med barnen så mkt jag kan.
Jobbar endast vintertid.
Ivf är vårat sista försök.
Vi har alltid drömt om stor familj.
De sägs ppiller är ett skydd, för mej va de räddningen till en bebis även om ja inte visste de vid unga år.
Endometrios är ärftligt, min dotter har samma problem vid mens o s.k ägglossning som jag har.
Hon är 11 år idag och jag är väl medveten om att mest troligt kommer hon få genomgå ett helvete för att lyckas.
Missförstå mej inte,men om hon skulle komma hem vid 14nårs ålder (vilket ja sjäklklart inte hoppas) så skulle ja stötta henne om hon ville behålla abrnet o hjälpa henne, då jag vet att detta kan va hennes enda cghans till barn.
Om ett halvår ska de utredas hur de ligger till med henne, jag håller alla tummar o tår att hon ska slippa genom¨gå de här som ja fått.
Men de ser inte ljust ut.
Nu måste jag äta lite, iväg på föräldramöte.
De är bara fråga på om de är nått.
Kram
slå
Välkomna in till oss.
