IVF Umeå

Det började i v 27-28 genom att de på en rutinkontroll upptäckte att mitt under tryck låg på 90 samt att jag hade +2 på urinstickan. Jag blev då sjukskriven på 100 % direkt samt fick komma på flödeskontroll nästkommande dag, Flödet i navelsträngen var något ansträngd en 1:a på en 4 gradig skala.

Jag fick förhållningsregeln att vila vila och åter vila. Jag förstod nog inte allvaret i det och åkte istället på jobbet och plockade ihop, rensade i häcken ute på gården (det var vår) och gick på stan.

En fredag i v 29 fick jag blixtar framför ögonen och vi åkte in på förlossningen, Undertrycket låg runt 100 och nu +3 på urinen. Vi blev inlagda för observation och nya flödesmätningar.

På söndagen fick vi åka hem med en stor dunk för att samla dygnsurin (jippi) Varje dag fick jag åka upp med min stora kissdunk och lämna in den för odling samt att de höll koll på min urinängd. (Vid Hf slutar tillslut kroppen att producera urin)

Höll på så i en vecka och varje dag ringde läkaren upp mig vid lunchtid och meddelade resultatet. Helt plötsligt tisdag v 31+0 så ringde hon och sa att det här går inte längre, du måste åka till Umeå. Vi (Ske-å) klarar inte av att ta emot så här små bebisar.

Vi åkte till Umeå och blev inlagda på deras BB avdelning.Jag fick blodtryckssänkande och fick inte se på tv, läsa eller äta i matsalen. (kul? nej) I 6 dagar lyckades de hålla min tjej inne i magen. Hon mådde hela tiden bra! det var min kropp som la av.

Fick till och med en egen våg på mitt rum så att jag kunde väga mig (i EXAKT samma kläder) varje dag.

Sista dygnet fick jag en fruktansvärd huvudvärk (läs migrän) och på morgonen kl 8:30 v 31+6 så sa de att nu kunde de inte vänta längre eftersom att annars riskerar mitt blod att inte kunna koagulera (förblöda vid snitt).
Fick åka ner på operation och 11:04 så plockar de ut en liten flicka på 1550 g och 40 cm. Hon andades själv, klarade sig utan kuvös men åt via sond.

I en vecka var vi kvar i Umeå innan vi fick åka hem till Skellefteås barnavdelning.

Sammanfattningsvis så har det gått jättebra!

Här av dig om du har fler frågor! Men vila vila och åter vila är mitt tips, allt som är "kul" är blodtryckshöjande. Man ska helst bara ligga och titta i taket.

EEJ: Tack snälla för ditt svar. Vad skönt att höra att det gick bra ändå.

Ja vila är lättare sagt än gjort men jag ska försöka förstå allvaret i det hela och så får jag se vad bm säger imorgon. Berättar mer imorgon.

Drömmer om ett barn: GRATTIS!!!! Vilket glädjebesked!!!! Jag får tårar i ögonen, sååå glad för er skull! Stor kram

Började blöda extremt mycket igår och gravtestet igår, visserligen på em, var svagare. Och suuuper kramper i magen

Mannen ville att jag skulle ta ett test nu på morgonen också. Och det visar fortfarande plus. Ett starkare plus??

Nu fattar jag NOLL

Längst ner är dagens, vet inte om det går att läsa datumen. M= morgon urin. EM= eftermiddag

Det är nog svårt att se med gravtest om det är ett mf eller inte. Jag blödde också i början av min grav och var säker på att det var ett mf, vi fick vänta till vul v 7 för att se att det fanns något. Innan dess var det inte lönt att göra ett vul eftersom att man ändå inte kana vgöra om det man ser är livsdugligt.
Grattis till graviditeten! 

Stort grattis Drömmer om ett barn!

En fråga: om embryorna inte klarar sig till blastocyst, får man brev då också? Alltså för infrysning :)

Ja de brukar skicka brev så man vet vad man har i frysen, det tar typ en vecka innan brevet brukar duka upp för mig...

Mayflower: Håller tummarna för att det bara är en ofarlig blödning och värk därefter! Har du pratat med kliniken?

Petto83: Ingen aning om dem meddelar per brev om det inte gick att frysa in några, men det känns väl troligt att dem borde göra det samt ringa! Tror det kan dröja någon till några veckor innan brevet kommer men dem kan säkerligen meddela er om du ringer och frågar dessförinnan.

Snöflinga: Tack. Medkännande är en av anledningarna till att det är svårt att slita sig från denna tråd!

Drömmer om ett barn: Tack för stödet. Det är verkligen inte roligt att gråta sig till sömns. Framför allt inte inför en jobbintervju. Tufft läge nu ekonomiskt och eventuellt en sjukt onödig och stor utgift som kommer i vår. Känns mycket tufft. Men vi klarar det, frågan är bara vad man ska gå på för alternativ. Tar med mig ditt råd när jag ringer kliniken imorgon för att meddela resultatet. Vet någon om man då kan få boka en telefontid eller ett möte med läkare för att diskutera alternativen framöver? Det står ju på hemsidan att en "utförlig utredning" görs efter 3 misslyckade försök. För oss känns det lika viktigt att ha mycket under fötterna inför att vi ska börja betala...      

Mayflower: jag tänker som EEJ, tror inte man kan se ev missfall så snabbt på testen, hcgmängden ökar fort tidigt i en graviditet, men minskar sakta vid missfall... Tror också att styrkan på testen kan variera hela vägen tyvärr... Själv köper jag aldrig sådana test just för att jag mest troligt skulle analysera som du gör nu, svårt att låta bli kan jag tro.. Men ta inte ut något negativt i förväg, hur känns det nu??