Juni-barnen
Här kan vi fortsätta att snacka, vi med Juni-barnen. Samla förlossningsberättelser osv.
Här har vi hängt tidigare: www.familjeliv.se/Forum-11-229/m61259907.html
Här kan vi fortsätta att snacka, vi med Juni-barnen. Samla förlossningsberättelser osv.
Här har vi hängt tidigare: www.familjeliv.se/Forum-11-229/m61259907.html
Håller med dig Sweet life om att det var tufft att föda barn..jag hade SÅ ont trots att jag bara öppnade mig 2 cm på 1,5 dygn med jobbiga värkar.
När jag kom in i måndags vid halv sju så kämpade jag i 5,5 timme hade lustgas sista timmarna å jag skrek under varje värk nästan..men ändå när de undersökte mig hade det inte hänt något trots att det gjorde outhärdligt ont jag fick nästan panik sista timmarna. Så kejsarsnittet blev räddningen. Gud så skönt det var när de la ryggbedövningen å den hemska smärtan försvann!!
Trots att jag skakade i hela kroppen och höll på att spy under ingreppet så var det en sån befrielse att det var "över". (Jag fick blodtrycksfall därav skakningarna som höll i sig i flera timmar.)
MEN eftervården på bb avdelningen var ju desto tuffare...man fick lära sig att stå (höll på att svimma första gången och det forsade ut blod på golvet som jag nästan halkade i) å sen ta några steg å tillslut gå...
å sen att gå på toa å duscha bara det var läskigt å jag behövde hjälpt med allt från killen.
De pressade en att kliva ur sängen på rätt sätt själv utan hjälpmedel osv å jag var livrädd för jag hade så ont i magen/snittet.
Bröt ihop några gånger för en elak sjukgymnast var stenhård å tvingade mig att göra vissa saker jag kände mig orolig för. De ville väl bara väl att jag skulle komma upp på benen men det kändes som att jag var tvungen att pressa mig själv ännu mer när jag redan gav allt å lite till...nu känns det bättre även om man har ont fortfarande...men jag är rädd för att föda barn alltså...shit vad tufft det kan vara..känns just nu som att det räcker jag vågar inte en gång till ungefär..men man vet ju inte om det kan ändras med tiden..
Min mamma var med under förlossningens första del å hon var förvånad över hur ont jag hade det för henne tog det 4,5 tim att få ut mig å hon tyckte inte att det var så jobbigt eller att det gjorde så värst ont. Medan jag låg där å skrek endast öppen 2cm med värkar som hållit i sig i 1,5 dygn.
Emersson75: du ska amma så mycket du kan o samtidigt massera bröstet på de eller dom ställerna det är hårt på, börja från armhålan o massera inåt. Duscha varmt o försök att hålla brösten varma hela tiden med tex värmedyna eller vetekudde. Detta hjälpte mej o min mjölkstockning gick över på ett dygn.
Lycka till o kämpa på även om det gör ont!
Ja, det är inte kul :( Men jag lovar, det går över!
Fetvadd runt brösten ovanpå det...
Så typisk, Sigge brukar alltid sove denna tid men bara för att vi skaffat barnvakt åt systrarna och gubben är på fest så har han varit vaken sen efter sex..
jag som trodde att jag skulle få vila av mig baciluskerna jag fått
Haha så kul, en kompis til mig fick en pöjk idag och han väger redan mer än Sigge och är 0,5 cm längre.. Å då är Sigge 7,5 vecka äldre
tänk va olika alla är
Det absolut bästa mot mjölkstockning: Kålinpackning av bröstet! Ta kålblad o "picka" dom med en gaffel lite så saften slipper ut och packa in hela bröstet. Fungerar alltid!! Och amma, amma, amma. Samt varm dusch (försök massera bort stockningen i duschen).
Tips att sluta använda amningsnapp: Klipp bort lite av änden av amningsnappen... och sen lite till och lite till... Så att barnet inte märker att den inte behöver amningsnappen längre...
(kanske någon redan tipsat om detta....)