Vi som är emot CIO-metoder

Nej då ingen press här inte, även om vi säkert anses som konstiga då vi har två barn samsovande med oss.

Det jag tänker främst på är att jag vill bli mer påläst för att kunna diskutera med andra, jag vill inte bara slänga ut mig att det är barbariskt att göra så eftersom jag tror inte att det lär få någon att lyssna på mig utan istället kunna komma med fakta och information om att det faktiskt är skadligt.

En bok som jag alltid rekommenderar är Sue Gerhardts Kärlekens roll. Läs den!

Det vet jag att du inte menade. Tro inget annat.

Nej då, jag tycker det är bra och jag håller med dig! 

Hej jag hanger pa!

Anna wahlgrens egen dotter skrev ju en bok om sin hemska uppvaxt, ar det nan som last den? Maste ju skaka om AW-anhangare...

Här vill jag vara med! Tycker absolut att problem som sömnbrist och vad man kan göra åt detta som spädbarnsförälder/småbarnsförälder ska diskuteras men man får aldrig glömma att lösningen ALDRIG får innebära att barn eller bebisar far illa.

Jag kan förstå och acceptera varför jag sitter i soffan med min son sovandes/snuttandes vid bröstet sen över en timme tillbaka trots att jag inte sovit sen jag klev upp vid halv sex imorse, men min son som är mitt i utvecklingsfasen mellan 3 och 4 månader som dessutom försöker öka mjölkproduktionen i samma veva skulle inte förstå om jag plötsligt inte fanns där när han blir ledsen, oavsett anledningen.

Att en bebis tystnar när den inte får respons innebär väl såvitt jag förstår att den i princip blir apatisk? Och detta kan efter upprepning leda till allvarliga permanenta skador.

Och tro mig, jag vet vad sömnproblem och sömnbrist innebär då jag förr led otroligt av detta och har under perioder fått receptbelagd medicin emot detta.

Jag avslutar detta trötta svamlande med att säga mycket bra initiativ att starta denna tråd, och att det är ni som är aktiva motståndare i dessa trådar som fått upp mina ögon för de här fruktansvärda metoderna. Jag hade förvisso inte ens hört talas om dem innan och första gången jag gjorde det så kändes det bara fel, men det är tack vare er som jag grävt djupare och verkligen förstått varför det är fel, förutom att det strider mot själva människans natur och instinkter( vilka ju oftast brukar finnas där av en bra anledning). Nu har jag massvis med argument mot de få som ens vågar viska 5minutersmetoden till mig när jag beklagar mig över sena kvällar som egentligen inte alls är jobbiga om man jämför med andras, (men alltid är det någon som har det värre) och jag avråder starkt från metoderna om någon jag möter funderar på att prova eller kanske redan har börjat.

Sorry för långt innehållslöst inlägg, men jag vill bara säga fortsätt diskutera och tjata även på forum, även om det känns som om ni skrivit samma sak tusen gånger utan någon lön för mödan, alltid får ni upp ögonen på någon, även om denna aldrig tänkt tillämpa metoderna så får ni ännu en på eran sida som kan hjälpa till att avråda, jag är en sån:)

Jo har ar det normen, controlled crying. Dom borjade snacka om det pa Health Clinic nar han var runt 6 manader, och det ar alltsa utan att jag klagar pa somnbrist. Jag har ju inga storre problem med det har an sa lange - jag jobbar inte, har inga andra barn - sa jag har lyxen att kunna folja min sons rutiner ganska bra. Men det ar nu det forsta dom fragar nar dom ser mig "Somnar han? Sover han? Nattammar han fort? Samsover ni fortf?" och alltsa liksom... anklagar mig for att gora fel - att jag borde gora controlled crying for hans skull, inte for min egen. Att han skulle ma battre av det. Eftersom det ar sa normalt har (alla mina barn-bekanta som inte haft barn som sov "bra" har gjort det mellan 6-9 manader) sa tankte jag inte pa den har andra sidan av det innan jag laste om det har.  

...sen har det  varit nga andra inlagg riktade till mig eller generellt om min situation, jag fattar inte hur man citerar flera sa bara nga kommentarer jag minns: 

-Jag har inte "brakat" om att min son inte sover mer an 20-30 minuter sjalv - det ar inget stort problem for oss an. Men - om han fortf ar sahar nar jag maste borja jobba gar det inte att ta igen somn pa bussen eller andra lite i vardagen, eller ordna pa annat satt for att fa det att funka- om jag ar pa jobbet klockan 10 och klockan 2 - hur kan jag da samtidigt amma min son till somns? Det gar liksom inte! Inte ens varldens basta supermorsa kan vara pa tva stallen samtigigt. Hanger ni med? Eftersom han bara somnar vid brostet sa spelar det inte ens ngn roll att jag ar ensam vardnadshavare som inte har familj eller vanner som kan stalla upp. Det underlattar ju saklart inte som det ar nu (eftersom jag ocksa maste laga mat, diska, tvatta, duscha och dammsuga ngn gang ibland precis som alla som lever i parforhallanden), men har ingen som helst betydelse om jag inte skulle vara med min son under dagen.

-Jag fattar att det inte bara handlar om egna erfarenheter och det ar toppen att folk har akademiska kunskaper om bebisar som dom delar med sig av, men tyvarr (eller som tur ar for dom!) om man inte har ett barn som sover daligt och samtidigt inte har ngt egentligt stod fran andra vuxna sa kan dom inte forsta hur det ar. Och det marks ju pa vissa valdigt problemforenklade kommentarer av "det ar bara att gora"-karaktar. (Saklart, om man ar forstaende och empatisk kan man sakert forestalla sig hur det ar, men de problemforenklande kommentarerna pavisar ocksa en brist av forstaelse och empati)       

Vilket underbart inlägg!
Jag vet inte hur många gånger jag har upprepat samma sak. Jag började intressera mig för detta för 5 år sedan så du kan ju tänka dig. Detta inlägg och liknande gör det hela värt det.  Jag hoppas du fortsätter delta i tråden och delar med dig av upplevelser och vad du har lärt dig. Stort tack till dig.

Förklarade de varför det skulle vara bra för honom? Var dina bekanta sena med använda metoden? När används den vanligtvis? Vilken metod är det som rekommenderas? Jag förstår hur du känner och jag tycker att du verkar ha god kunskap om ditt barns utveckling och det glädjer mig att du tänker själv istället för att följa alla råd som ges. BVC här i Sverige är inte bättre tyvärr både när det gäller detta och annat och här ska inte ens dessa metoder rekommenderas längre men det görs ändå.Jag gillar inte heller dessa kommentarer så det håller jag med dig om. Hur känner du inför amningen? Det är svårt att veta innan hur det blir när man slutar nattmamma. För oss blev det värre, för andra har det blivit mycket bättre. Det är inte fel att prova sig fram och hitta andra lösningar så att du faktiskt kan få avlastning av barnets pappa och andra människor. Man måste försöka hitta en balans i familjen utan att för den skull gå emot barnets behov av närhet.

När börjar du arbeta?