Äggdonation höst/vinter 2012

Hej alla härinne

Här verkar det ju gå riktigt bra för många, vad roligt!
Igår skickade vi vår medgivandeutredning till ytterligare en adoptionsorganisation.
Inget nytt från SU och hormonkilona sitter hårdare än cement på kroppen.
Mår riktigt dåligt över det...

Så vi får se vad som händer framöver.

Ni som har gjort många försök, har ni övervägt adoption?
Skulle så gärna vilja höra era tankar kring detta, jag har ju vetat många år att vi inte kan få barn på "vanlig" väg och alltid tänkt att adoption är ett annat sätt att bli förälder på, inte plan B.
Hur känner ni?

Kramar

Hej på er, igen!
Jag säger bara wow! Vi har idag fått se våran bäbis.. fått räkna fingrar och tår och den levde om som sjutton därinne!
Helt otroligt. Vi kan inte riktigt fatta att det är sant. Vi ömsom skrattar, bölar ömsom pladdrar i mun på varandra och vågar drömma framåt till att sitta helt stumma :)

Bäbisen var 46,6 mm lång och beräknades vara en vecka äldre än vad den möjligt kan vara. Fattar ingenting. Men antar att det är så ibland.. att de växer lite fortare och ibland lite långsammare (?)

 

Oj det var meningen att jag skulle svara på Fruhns inlägg, haha!

Fruhn: Jo vi har verkligen övervägt det. Vi har några inom familjen som genomgår föräldrautbildning just nu.
Det vi har känt har varit lite jobbigt är alla sk regler och vad som dömer ut en adoptivförälder eller inte.
Rädslan över att inte bli godkänd verkar vara en överhängande känsla...men däremot är jag mycket glad över att de är grundliga och noggranna med utbildningar och utredningar.. för som sagt.. det är ju ändå barn det faktiskt handlar om.

Jag skulle gärna adoptera. Och det skulle min man också. Och vem vet om möjligheten kanske dyker upp en dag..

 

Men VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MEJ?
Jag menar ju naturligtvis att jag skulle svara på Nahojs inlägg.
 

Graviditetshjärna? Vi fattar ändå.

Du ser! Det gick ju fin, fint denna gång. Verkligen roligt! Grattis!

Jag och min sambo är inte riktigt på samma nivå där. Han kan ju få barn utan problem förmodligen med en annan tjej, så för honom är det jätteviktigt att det är hans genetiska barn. För min del spelar det ingen roll. Jag kan helt klart se fördelar med att adoptera i stället. Bara det där att man vet att det blir barn! På senaste tiden har jag nästan önskat att stöta på någon som inte orkar/vill vara förälder, så kan jag mer än gärna ta över. Fast i verkligheten fungerar det inte så jag vet... Det är nästan omöjligt att adoptera i Sverige + att här är blod alltid tjockare än vatten. Skulle kunna vara stödfamilj eller familjehem, men är livrädd att biologiska föräldrarna närsomhelst skall kräva tillbaka sitt barn...

Vi börjar dessutom bli för gamla för att adoptera.

quote=67625368][quote-nick]Jenkis skrev 2012-11-19 17:44:37 följande:[/quote-nick]Vad händer när man har två ÄD-försök betalda av landstinget och färskförsöket (försök 1) går åt skogen och även upptining av fryst ägg inför försök nr 2?

Får man börja om då med en ny donator eller kräver universitetssjukhuset att man skaffar en egen korsdonator för att man överhuvudtaget skall få göra sitt sista försök? Är det olika regler beroende på vilket sjukhus man tillhör?[/quote]

Någon som vet hur det ligger till? Se ovanstående text.

Hmmm. Skriva på platta har sina begränsningar... Läs i den grå rutan för bäst förståelse...

Det är nog olika. På Huddinge blev vi garanterade två försök med olika donatorer eftersom vi hade korsdonator. Jag förstod det som att vi ej hade fått två försök utan. Men jag vet ej hur det ser ut på andra ställen. Vissa har väl dock lyckats värva korsdonator här på Familjeliv, om ni inte har någon i er bekantskapskrets.
Lucka till!