växelvis boende

Kvinnor som håller till på familjeliv.se är generellt inte de skarpaste knivarna i lådan, de är defukto snarare skedar som ligger i knivlådan.

Absolut, i den bästa av världar tycker jag att en nybliven mamma, som är ensamstående, ska bjuda in pappan som första besökare åtminstone. Han ska erbjudas att vara delaktig så långt det bara går. Sen så funkar det nog tyvärr sällan så.

Som jag skriver så tror jag att det finns mer skäl än att kvinnor har en livmoder och bröst, som gör kvinnor mer lämpade att ha en stor del av spädbarnets omvårdnad. Se bara på djurvärlden, där fungerar det likadant och inte är tjurarna arga på kossorna för det.

Vad som saknar verklighetsförankring är att tro att det ska komma att lagstiftas om att bebisar ska skiljas från modern, efter förlossningen, enbart baserat på rättvisan mellan könen.

Visst kan det vara sunt att vända på steken, att pappan står utanför förlossningsrummet och väntar med bilbarnstolen, för vi börjar med "pappavecka". Pappan tar barnet och åker hem till sig, efter ca 6 tim, om barnet mår bra. Förlossnings personalen ser detta, frågar varför inte mamman följer med? " vi känner inte varann så bra, vi låg med varann för 9 mån sen, men jag har aldrig fått komma hem till honom, han sa att han bor i bagarmossen i och för sig, men han kommer med barnet nästa vecka, då är det min vecka, har ni tabletter så jag kan stoppa bröstmjölken??" Tyvärr, så kan man inte göra så enligt lagen. I så fall får man börja med pappa vecka när man kommer hem, så inte personalen på sjukhuset ser detta att du lämnar över barnet. Först måste nog lagen ändras, så inte mamman blir anmäld, och stämplas som dålig förälder, eller sinnessjuk. Jag tycker absolut att av två lika bra föräldrar, så spelar det ingen roll vart barnet har sin första anknytning, hos pappan eller mamman. Men i just TS situation, så blir det automatiskt hos mamman, efter att hon och barnet knytigt an så är det högst olämpligt att flytta på barnet, det faller sig naturligt i denna situation. Enligt lagen har ju mamman boendet, när faderskapet ej är fastställt, hur skulle det se ut om det inte var på det sättet? Men Rent teoretiskt, om en pappa får ta barnet, direkt när barnet kommer ut och lägga barnet på sin mage och skapa anknytning, om lagen tillåter, så är det väl inget fel att han åker hem med barnet och mamman får komma å hälsa på och umgås med sitt barn några timmar här och där, första tiden.Det är ju ingen skillnad för barnet, den har det lika bra oavsett.  Men Allvarligt skulle du kunna tänka dig att göra så? Skulle någon kvinna kunna göra så och gå med på det upplägget, hur bra pappan än är?

Precis därför jag alltid vänder på resonemanget i såna här trådar för att det sällan fungerar, för att kvinnor alltför ofta sätter käppar i hjulet.

Rent krasst så är det enda som gör kvinnan lämpligare är bröstmjölken men även den går att åtgärda med lite vilja.
Jämförelsen med djurvärlden inser du nog själv är direkt felaktig eftersom det är sällsynt med hannar som tar hand om sin avkomma men visst finns det såna exempel som tex pingviner, där sker allt fullt jämlikt, eller sjöhästar, där honan piper så fort ungarna är ute ur magen och överger hela rasket.

Jag har inte pratat om lagstiftning mer än ytterst generellt så din tolkning att slita barnen ur famnen på den ömma modern är felaktig och rent debattsvidrig.

Nu får du kamma till dig och läsa tråden. Det du gör är oförskämt och nonchalant, du får inte mer "rätt" i diskussionen bara för att du tar till bombastiska resonemang som aldrig uttalats på annat sätt än att det är något som hela tiden kastas emot mig bara för att jag byter ut mamma mot pappa.

Så återkom när du kan föra ett mer sansat resonemang som bygger på den dialog som förs i tråden, jag syftar då på de som klarar av att hålla en hyfsad nivå på inläggen oavsett åsikt.

Absolut, det tror jag visst händer.

Bara bröstmjölken? Jag är nog böjd att tro att det finns mer bakom att just kvinnor föder barn och kan ge dem naturlig mat.

Visst men jag tänkte på däggdjur. Ursäkta felskrivningen.

Fast skulle mammor frivilligt gå med på det tror du? Jag funderar på en omröstningstråd faktiskt.

Kort svar: jag måste jobba, första veckan efter semestern och arbetsmoralen är i jämnhöjd med fotknölarna.
Starta tråden så kilar jag dit ikväll när jag kommit hem.

Jag orkar inte läsa alla dina inlägg för dom är typ femtioelva men ditt resonemang verkar utgå från någon sorts jämställdhetsideologi med barnfokus. Du tycker att föräldrar bör samarbeta kring sitt gemensamma barn och gemensamt komma överens om hur barnet ska vårdas och fostras. På ett sätt är det för barnets bästa att båda föräldrarna har lika mycket mandat över barnet eftersom två hjärnor, två hjärtan och två försörjare alltid slår en ensamstående. Men man kan också tänka sig att barnets vård och fostran försvåras om föräldrarna inte kommer överens eller kan samarbeta eftersom varje beslut och genomförande av det beslutet kräver konsensus om ingen av föräldrarna har mer mandat över barnet. Föräldrarna behöver kanske inte vara överens om varje sakfråga men dom måste i alla fall kunna kompromissa. Utan konsensus blir båda föräldrarna bundna till både händer och fötter och barnet riskerar vanvård på grund av föräldrarnas oförmåga att agera självständigt. Jag vet inte hur du tänkt att man ska lösa det problemet (samarbetsproblemet). Ska man ha en utomstående att döma vem som får göra vad med barnet? Men det har vi ju redan idag, tingsrätten. Vill du att alla föräldrar plötsligt ska bli mogna, ansvarsfulla, altruistiska och klara av att kompromissa och samarbeta för barnets skull? Öh, då lever du i någon fantasivärld utan krig och konflikter över huvudtaget. Summa summarum så finns det både för och nackdelar med att barnet har två föräldrar med lika mycket att säga till om. Det fungerar för många men inte för de med samarbetsproblem. Om samhället då tvingas till att utesluta den andra föräldern för barnets skull blir ju följdfrågan på vilka kriterier samhället ska göra detta val. Personligen anser jag att den föräldern som bäst kan prioritera och tillfredsställa barnets behov är bäst lämpad. I de fall där barnet är nyfött och båda föräldrarnas föräldraförmågor än så länge är oprövade och outredda måste valet baseras på andra kriterier. Då anser jag att kvinnans symbiotiska förhållande med fostret under graviditeten och med det nyfödda barnet smäller högre och att moderskapet väger tyngre.

Rätt tröttsamt med den härskarteknik som används i tråden, alla inlägg som inte uppskattas möts med "sandlåda" eller liknande istället för att bemötas med argument. Enda argument som används om och om igen är att pappor duger lika bra som mammor från dag ett. Och det är väl självklart att det är så, frågan är bara varför det då spelar någon roll för er om det är mamman eller pappan som tar hand om barnet först?

Fast tråden handlar ju inte om dig, eller är du TS? Jag är för den lag som finns, jag vill inte ha någon lagändring. Den som föder ett barn och är ogift, har ensam vårdnad! Varför inte ge dig på politikerna istället om du vill ha en lagändring, istället för att lägga din energi här? Du pratar kanske från din erfarenhet, att kvinnor är grisar, som bara jävlas med män? Det är klart det finns några få rötägg som jävlas, men tror inte att det är så utbrett att du behöver gå i taket för det:) Dom flesta kvinnor vill att deras barn växer upp med sin pappa och vill dessutom att pappan är engagerad och har samma rätt att bestämma om deras barn. Vet faktiskt inte varför just du har träffat på så många, att du ser ett problem i detta. Jag tycker inte att ditt resonemang håller, dessutom har du en väldigt otrevlig ton i dina inlägg.