växelvis boende

Precis så många mammor resonerar för att kunna exkludera papporna, vilket gör att man missar hälften av vad föräldraskapet går ut på. Som mamma ska man ta ansvar där barnet inte kan vilket betyder att man som mamma har ett faktiskt ansvar för att relationen med pappan fungerar.  Så jo, du har ett långt större ansvar som förälder än att "du inte ska stå ivägen".

Jag tror att det är ett mindre bekymmer om mamman släppt in pappan från början. Generellt ser man att mammorna gör olika scheman som handlar om enstaka timmar i veckan. Sen när dagen kommer när det är dags för pappan att ta över så finns det hundra argument varför han inte ska göra det. Att pappor tröttnar på mammornas totala dominans är inte konstigt.

Hon ska självklart ha medverkat till att det är möjligt för pappan att ta över. Det är få pappor som totalvägrar, de är undantag fastän mammor i allmänhet försöker inbilla världen att det är en regel.

Du verkar inte vara särskilt insatt i dessa frågor. Det går alldeles utmärkt för en förälder att vara föräldraledig, även om denna inte har vårdnad om barnet.

Jo mycket. Jag tycker inte lika som dig däremot och erfarenhetsargumentet är sånt där klassiskt man drar till med när alla argument är slut.

Så kom igen med sakliga argument så får du också vara med och diskutera.

Och som svar på föräldraledigheten så är det ett stående argument att den som inte är vårdnadshavare ska inte vara f-ledig.
hALLÅ? dET ÄR DET HELA TRÅDEN HANDLAR OM. "jAG SKA HA EGEN VÅRDNAD SÅ FÅR JAG ALLA DAGARNA SJÄLV OCH PAPPAN KAN INTE STÄLLA KRAV"....

Sorry för caps lock...

Men tråden handlade väl ändå om TS situation, eller har vi bytt ämne? Och som svar på det, så kan allt förändras och det visar sig att TS och pappan till hennes bar kommer skitbra överens, så är det bara för henne att skriva över dagar på honom, även om han inte har vårdnad om barnet.

Precis, och jag anknöt ditt förra inlägg till just TS och det hon skriver. 

Saken är den att pappan vill ta ansvar för sitt barn, vill vara ledig, men likt många andra mammor så vill hon ha dagarna för sig själv. Kolla i tråden hur många sådana råd hon fått, att hon  ska se till att få egen vårdnad för då KAN inte pappan ställa krav om han inte går via TR och det tar tid och då har redan TS fått alla dagar alldeles för sig själv.

Självklart kan inte den som inte är vårdnadshavare ställa krav att få ta ut f-ledighet, hade det varit så skulle vem som helst kunna kräva dagar för vilken unge som helst.

Det här händer gång på gång på gång, det verkar snarare vara  regel än undantag att mammor under den falska flaggan "för barnets bästa" aktivt hindrar umgänge, försätter pappan (och barnet) i en sits som försvårar ett övertagande av ledigheten. Och med det som argument, det som de skapat själva, använder de emot papporna som ett "bevis" på att de är olämpliga.

Min genomgående poäng att många mammor behöver tänka om, tänka utanför de egna ramarna, och inse att de ofta, alldeles för ofta är ansvariga för att relationen barn-pappa är dålig!

Tack tack tack!

Kan inte hålla med mer än jag gör!

Att det ska vara så svårt att koppla handling till konsekvens och egoism till dåligt föräldraskap!

Ursäkta mig. Kan du upplysa mig om på vilket sätt jag ska ansvara för pappans föräldraskap? Ska jag tvinga honom att ta föräldraledigt? Vad ska jag använda som hot tycker du? Du måste vara föräldraledig för annars..jaa vad då? Ska jag skicka honom umgängesscheman som inte passar honom? Jag är ingen tankeläsare och har ingen aning om mina umgängesplaner är för ofta, för sällan eller lagom längd och form. Ska jag gadda ihop mig med den nya styvkvinnan och manipulera in barnet i deras hem? Ska jag stå utanför hans dörr varje lördagmorgon och försöka övertala honom att tillbringa någon timme med barnet på lekplatsen? Ska jag skicka honom hotbrev att om han inte träffar barnet minst en gång i månaden att jag kommer att anlita en rysk torped att krossa hans knäskålar? Du går gärna utveckla dina tankar och gärna ge lite praktiska råd till vilsna mammor som jag. Och använda dig av logisk argumentation för att ha en chans att övertyga mig om varför jag plötsligt ansvarar över en annan vuxen människas beteende.