Varför rosa och blått?

Nja, det framgår inte riktigt av statistiken (jag läste) om det är olika kvinnor eller om det är samma. En av tre kvinnor läser en sådan novell varje år men det behöver nödvändigtvis inte vara samma kvinnor som läser varje år. Men givetvis har du helt rätt i att de förmodligen inte bara läser den typen av böcker = )

Jag personligen skulle ha svårt att tända på en man i klänning och smink. Men klart att det finns andra som gör det fast det är nog ovanligt.

Haha, ibland så = )

Vad grundar du det på?

Jag har nog varit med om att vuxna har pratat bakom rygg, men inte står och hånar någon, varken barn eller vuxen, helt öppet.
Min erfarenhet med 10 år inom förskola och skola säger också att små barn sällan hånar och retas. Barn under 3 år bryr sig sällan om kläder och har ännu inte lärt sig vad andra anser är rätt och fel i klädväg. Äldre barn som medvetet går över könsgränserna är ofta självsäkra och ev ifrågasättande rycks det på axlarna åt. Om det ens kommer. Och komemr det kommentarer är det oftast frågor och undringar, inte hån och elaka skratt. Ett barn som hånar skulle jag vara mer orolig för än ett barn som klär sig i det andra könets kläder.

Sen det här, som ofta kommer upp, att man använder sitt barn som slagträ för att ändra normer. Jag gör på precis samma sätt när jag handlar kläder åt mina barn (så länge de inte kan vara med och välja själva) som till mig själv - jag väljer kläder jag gillar och tycker är fina och ändamålsenliga, oavsett på vilken avdelning eller i vilken butik jag hittar dem.

De flesta människor ser man på vad de har för kön. Men det finns undantag. Kvinnor som klär sig och beter sig så manligt att de tas för en man. Läskigt!

Varför är det så läskigt? Varför behöver du bry dig öht över hur andra klär sig?

Typiskt feminister..

Frågan är varför en kvinna vill bli tagen för en man. Kanske man är osäker på sin könsidentitet eller ngt.
 

Ja, men om man nu är det, vad gör väl det? Alla får väl klä sig som de vill.

Ja prata bakom rygg är ju inte så trevligt det heller och det brukar märkas på vuxna människor som ser ner på någon att de även bemöter denne annorlunda, ofta med ett inslag av sarkasm och hånfullhet och framförallt utfrysning även om de försöker behärska sig.

Jag har inte tio års erfarenhet av förskola, endast ett par månader som jag själv jobbat men jag såg 5-6 åringar prata skit om varandra bakom ryggen för att en av dem hade fel kläder eller hårpynt eller vad det nu var, det krävs inte mycket. Jag håller med om att mindre barn inte bryr sig på samma sätt så då kunde man ju ändra modet om man känner för det. Det är ju bara det att det blir lite av ett tvångsmode. Och då får man ju ställa sig frågan, varför? Varför är det viktigt att pojkar ska gå klädda i tex rosa klänningar?