Solrosen82

Äldre 21 Mar 22:42

11420 svar

~* Juni Bebisar 2013 *~

monika84 skrev 2013-03-21 21:49:09 följande:

Jag var mycket större med min första flicka, Vi är i Los Angeles men bara nu i 3 dagar till sen åker vi hem igen. hoppas på större mage till slutet av graviditeten. De inte länge kvar nu

Ok, förstår att du vill att magen ska vara större då. Är du mer vältränad nu än med första tjejen?

Var i LA är ni? :)

Solrosen82

Äldre 21 Mar 22:43

#9883

MissMe83 skrev 2013-03-21 21:49:42 följande:

Monika: vet du inte att det är förbjudet att lägga upp bilder när man är så oförskämt snygg å smal? Det borde stå nånstans här i forum reglerna

Håller med ;) Reglerna måste ha fallit bort :)

Solrosen82

Äldre 21 Mar 22:45

#9884

mhpo skrev 2013-03-21 22:15:40 följande:

Jag vill ge en eloge till min man, med risk för att låta skrytsam. Nåväl, min man är toppen på alla sätt och vis. Engagerad i allt som har med bebisen att göra, allt från vagn till kläder, vagnmobil, bröstpump etc och hemma hjälps vi åt med nästan allt. Lite uppdelat blir det ju med vissa saker då han oftare lagar middag och jag oftare fixar disken. Han masserar onda ryggen och pysslar lite extra med mig när det behövs. Jag kan inte tänka mig en bättre person att vänta barn med, känns som om man har blivit nykär på nytt. I går kväll låg han och buffade med magen och bebisen svarade tillbaka ordentligt, jag blir alldeles svag i hela hjärtat när jag ser hans glädje och att jag inte längre står ensam på första plats för honom.

Pepp pepp pepp till er som verkar ha en motig dag. I morgon är en annan dag, en bättre. Ibland får man faktiskt skita i hemmet och alla måsten och bara göra det nödvändigaste.

Det måste vara extra mysigt att vara gravid när mannen är sådär engagerad :)

Solrosen82

Äldre 22 Mar 12:32

#9904

monika84 skrev 2013-03-22 07:12:24 följande:

Jo nu är jag mycket mer vältränad. Vi är lite över allt men bor nu i Beverly Hills där min mas föräldrar bor.

Kan det vara därför din mage är mindre? Dina magmuskler håller tillbaka magen?

MissMe83 skrev 2013-03-22 08:07:02 följande:

Idag fick jag inse att nu kan vigselringarna inte sitta på fingern längre. Drt har börjat göra ont

Så nu får dom hänga i en kedja runt halsen

Jag har börjat sova utan mina ringar för de sitter så tätt nu att jag får eksem av dem.

Det där med smärta som känns som ett blåmärke har jag också känt. Jag läste förresten om en tjej som fått en bebis som vägde runt 5600gr och bebisen hade sparkat av henne två revben i slutet av graviditeten. Så nog kan de orsaka oss smärta alltid

Solrosen82

Äldre 22 Mar 14:38

#9907

Madelen21 skrev 2013-03-22 12:49:11 följande:

solrosen82: ja jag fick ett mail en dag å läste också om den tjejen, de kan inte ha varit nå vidare å föda en sån stor bäbis...

jag ringde idag angående mina stödstrumpbyxor som gick sönder efter 1 dag... får tyvärr inga nya utan jag får laga dom.. jäkla dåligt.... annars har jag gjort en lista på vad jag ska göra idag och nu är den snart avbetad. bara några saker kvar.

Sonen vägde nästan lika mycket som hennes bebis. Och han vägde ett halvt kilo mer än dottern, så nu med trean så hoppas jag verkligen att jag får igångsättning.

Tråkigt att du inte får ett par nya strumpbyxor. :( Hur har de gått sönder?

Solrosen82

Äldre 22 Mar 22:48

#9917

Madelen21: Det är ju rätt stora barn det också. Jag är lång så jag räknar med bebis storleken större. Men jag tycker att jag nådde min gräns förra gången med sonen som vägde 5410gr.
Ok, då kanske det inte gör så mycket att de gick sönder. Du får vara extra försiktig med dem bara.

Kickilina: Grattis, va skönt :)

Solrosen82

Äldre 23 Mar 07:34

#9929

Madelen21: Jag förstår att du är rädd efter en sån första förlossning. Håller de koll på storleken på denna bebis då?

Kickilina: Det e som att jag har fått 3 månaders bebisar direkt, dottern vägde 4910, så det var ju stort det också. Men jag har inte haft grav. diabetes, får bara stora barn. Är själv 1.84 lång så det kan ju förklara endel. :)

Solrosen82

Äldre 23 Mar 20:59

#9951

Madelen21: Om du funderar på storleken så tycker jag absolut att du ska ta upp saken med din Bm. Peppa dig själv innan du går dit och stå på dig att du vill att de kollar upp storleken. Jag fick tjata mig till ett extra UL med sonen trots att dottern nästan vägde 5kg. Och jag är så ruskigt less på att höra att jag är lång och kan föda stora barn. Med sonen så blödde jag nästan 2 liter för att moderkakan inte släppte, så nu blir jag äntligen tagen på allvar, iaf av min Bm. ;)

Missme: Kan mensvärken vara att livmodern växer?

Alexandra: fattar inte att de vill att du ska föda vaginalt när du är rädd och snittet krånglar! Hoppas den andra läkaren är bättre

Solrosen82

Äldre 24 Mar 07:13

#9956

MissMe83 skrev 2013-03-23 21:37:58 följande:

Solrosen: jag vet inte, hoppas det.

Har haft sammandragningar från helvetet hela kvällen nu. Vet inte om det har ett samband

Det låter ju lite annat det, du ringde inte förlossningen och pratade med dem?

Alexandraviberg: En kompis till mig ville efter två hemska förlossningar ha ks. Tror att hennes bäcken var väldigt trångt. Hon fick gå på flera möten med läkare som inte ville ge henne snitt. När hon tillslut sa att hon var rädd för att dö så fick hon som hon ville. Jag blir också arg när jag hör om vissa som får snitt eller igångsättning hur lätt som helst. Och de som har en bra anledning att få det får tjata och kämpa hur mycket som helst.

Solrosen82

Äldre 24 Mar 15:44

#9982

Baby Lei skrev 2013-03-24 09:57:38 följande:

Jag förstår inte hur så många här inne kan anse att kvinnor får snitt för lätt eller av "fel anledningar'", om det är medicinskt motiverat eller inte måste det väl väl vara bättre och säkrare om en läkare avgör än tex jag (baserat på vad jag googlat mig fram till..) .. Det är inte så konstigt om en läkare som såklart måste arbeta evidensbaserat inte godkänner ett snitt för någon som inte är förlossningsrädd utan hävdar medicinska orsaker om nu läkaren inte anser att det kvinnan tror ska hända stämmer? Då blir det såklart svårt att få igenom ett snitt om man inte upplevs som rädd, utan endast motiverar snittet med information och statistik som läkaren inte håller med om. Men om det är på grund av förlossningsrädsla är det ju mycket mer subtilt och individuellt. Sen borde ju läkaren ta hänsyn till att många kvinnor "hänger upp" sin rädsla på medicinska anledningar istället för att säga att de helt enkelt har förlossningsskräck eftersom det fortfarande kritiseras och värderas av så många. Det är tufft att säga att man inte vågar eller klarar av något. Särskilt som så många andra vill vara med och tycka till om man är tillräckligt rädd eller inte.. (Både bland vänner och bekanta och på nätforum)

Det jag vill ha sagt är att jag tycker att läkaren borde ta alla på allvar och fe snitt till de som vill ha det. Kanske genom att kvinnan får prata med en kurator t.ex. som kan intyga att kvinnan menar allvar. Jag känner mig väldigt besviken på vården som inte tog mig på allvar förra gången. Alla är inte typen som sätter ner foten och kräver en sak. Upplever att vården har blivit sån idag att man bara får hjälp om man kräver det. Och det handlar om ett vanligt blodprov också. Höll på att explodera senast vi sökte vård till dottern som haft hög feber i fyra dagar. Läkaren som tog emot viftade bara bort det som virus. Det var mannen som var med henne till vc och han tänkte väl inte mer på det. Samma dag på kvällen åkte jag med dottern till akuten och det visade sig att hon behövde penicillin.

Jag är helt på din sida, det är vården jag blir så jäkla less på. Och att det är så olika i vilket landsting man befinner sig i.

~* Juni Bebisar 2013 *~

INNEHÅLL