~* Juni Bebisar 2013 *~

Madelen21: Ang Angelsound, jag har den som dem säljer på Teknikmagasinet och den har fungerat och fungerar bra för mig. Jag använde den nån gång i veckan innan jag började känna knodden själv, och då kanske bara någon minut varje gång. Nu blir det väldigt sällan, när jag ändå känner. Men det är skönt att veta att den finns där, om oron skulle krypa fram.

tvåönskarblifler: Okej, jag beställde den idag så får se när jag får den då förhoppningsvis i veckan.

Jag tänkte på det där med att ha ont i höfterna när man sover. Hörde av en person som bott i USA att där tipsar man gravida att lägga en luftmadrass ovanpå den vanliga madrassen och inte ha den så hårt pumpad. Då blir ju trycket på höfterna och magen inte lika stort. Kan ju vara ett billigare alternativ till tempurnadrass...jag vet inte om det funkar, men hon som berättade det för mig sa att det hade hjälpt henne :)

Baby Lei: Japp, vi vet orsaken, men vill inte skriva här då det kan skrämma så många. Det var i alla fall extrem otur, men de har ändå gått igenom bådas DNA för att utesluta att vi har något som vi kan föra vidare (sånt kan ju vara orsak med), men de är 99% säkra på vad som var bekymret nu så vi litar på dem. Så vi kände att vi ändå ville och vågade försöka igen, längtan efter ett levande barn är ju starkare än oron :) Vi kommer att gå på extra UL i v 28, 32 och 36 samt göra Ctg, bara så att vi ska känna oss lite lugna i alla fall. Usch, om ändå allt kunde gå bra för alla jämt, samtidigt så är det ju skönt att kroppen känner av när det är något fel och det leder till missfall, hellre tidigt missfall då än att man går tiden ut och det då visar sig vara ett sjukt barn.

Är det någon med erfarenhet av Emmaljungas nya TPU-hjul?

Flera starka inlägg som berörde av Suey och Tvåönskarblifler. Allt är ju verkligen inte guld och gröna skogar. Jag har själv gått igenom ett missfall och mitt humör svänger som aldrig förr. Jag är dock mer utåtagerande än deprimerad så vet inte om det hjälper att prata för min del. Det är oron som utlöser det för min del tror jag och hormonerna som gör det svårt att hantera oron.. Helt mig själv är jag inte hursom och känns trist för sambons skull. Tur att han är så förstående och underbar!  

För första gången har jag känt honom hicka, skum känsla men härlig