Anonym (Hur tänker män?)

Äldre 17 Oct 10:41

202 svar

Frivilligt avsäga sig VV, Varför??

Jag har en fråga till alla män som jag inte kan med att ställa till mina bekanta pga den infekterade stämning som alltid följer....
Som man har jag sett hur flera män i min bekantskapskrets har frivilligt avsagt sig mer eller mindre vårdnaden av sina barn och godtagit varannan helg istället för varannan vecka. Dessa män har varit högst normala fungerande i samhället män utan vare sig missbruksproblem eller kriminalitet.
Av någon anledning blir de alltid irriterade, förnärmade och sura när jag frågar dem mer ingående varför. Jag förväntas nöja mig med ett "hon är dum i huvudet" "hon går inte att ha att göra med" och " jag orkar inte bråka för barnet/barnens skull"

Som man kan jag inte fatta detta, hur kan man frivilligt inte vilja träffa sina barn mer än varannan helg?????
Nu står jag tyvärr själv i begrepp till separation men kan säga så här. Om det är något krig som är värt att utkämpa så är det just för mina barn. Allt annat skiter jag i. T.o.m huset kan hon få om jag bara fick barnen.

Jag väljer hellre att säga upp mig från mitt arbete och lever i en etta på existensminimum med barnen varannan vecka än att ta varanann helg med nuvarande arbete.

Hade jag fått bestämma i mitt eget fall så hade jag mer än gärna tagit barnen varje vecka då jag anser att deras mamma som är en otrogen slampa som älskar att festa och dricka är mer än oläplig som mor desvärre är det inte möjligt men mindre än v.v kommer jag aldrig godta.

Så, era synpunkter? Det var inte min mening att låta bitter även om jag känner mig så just nu, är mer irriterad på bla flera av mina vänner som har offrat sina egna barn, för vad? ja jag vet inte, för att inte bråka låter ju helt sjukt i mina ögon.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-10-18 08:56
Tack för många intressanta synpunkter. Har läst dem alla. Anledningen till att jag skapade tråden vara att för bara 6 månader sedan kunde jag aldrig i min vildaste fantasi föreställa mig att mina barn skulle ha separerade föräldrar. Men nu blir det så, mot min vilja och det är inte mycket jag kan göra åt det. Men en sak kan jag göra och det är att aldrig ge upp mina barn. Den enda turen jag har i denna tragiska situation är att min fru aldrig skulle vilja det heller, vi har båda samma syn på VV, men i och med att det nu aktualiseras för mig så undrar jag mer än tidigare varför vissa av mina bekanta, ja även utanför min bekantskapskrets väljer att bara ha VV. Det kan finnas många anledningar, men DE FLESTA är enligt min mening inte giltiga skäl. Jag kan i min nuvarande situation inte ens se mig i ett förhållande igen, har man blivit bränd så är det svårt att lita på någon men OM jag nåognsin skulle träffa någon ny, och hon skulle "kräva" eller föreslå att mina barn var i vägen?? Ja då hade hon inte blivit långvarig. Som tur är så är barnen relativt stora (låg och mellanstadie) så jag har redan nu dagligt kommunikation med dem via mobil, skype och chatprogram. Det kommer jag ju givetvis ha även den vecka jag inte har dem i fortsättningen. Däremot så fasar jag för ensamheten den veckan

Anonym (mamma)

Äldre 18 Oct 11:54

#131

Problemet för bonusmamman i många lägen är kanske att pappan säger att "mitt x låter mig inte ha barnen". Det gör mitt x. Han säger till alla att han inte FÅR ha barnen mer...nu har jag ju på papper både via mail och sms att han avsagt sig det så jag har ju bevis att visa upp om så skulle bli fallet, men väldigt trist att bli utpekad som någon som inte tillåter pappan att ha sina barn och barnen att få rätten till sin pappa, när man inte gjort annat än att kämpat för att han ska ha dem mer!

Det är också trist i såna här trådar då det blir utpekad att "mammor jävlas" då jag på "byn" är en sån mamma fast så inte är fallet. Han snackar skit. Men som sagt, JAG vet vad som är sant och jag har t o m skriftliga bevis på att han också vet det.
Jag låter dem hållas men som sagt, jag kämpar så jag t o m gått in i väggen för att få både mitt liv med barnen att gå ihop men också för barnens rätt till sin pappa. Om de inte kan bo där så ska de i alla fall kunna daglig kontakt med sin pappa...inte att det går 14 dagar mellan att de får höra hans röst, eller att han kommer på aktiviteter osv.
Tycker det är sorgligt, barnen har inte valt detta!

BioBonus

Äldre 18 Oct 11:57

#132

Höghus skrev 2012-10-18 11:28:47 följande:

Förlorar man 8000 innan på FL skatt tjänar man dessutom så bra att det borde gå att planera och lägga undan under graviditeten.

Men där förutsätter du att bara för att jag tjänar bra så gör min man det också? Är min man arbetslös/studerande/sjuksriven så finns inte möjligheten att lägga undan lite under graviditeten, för min inkomst försörjer oss båda.... Så i det fallet så hade det kanske varit självklart att jag går tillbaka till jobbet tidigare och han är hemma med barnen längre. Eller hur?

BioBonus

Äldre 18 Oct 12:01

#133

Anonym (mamma) skrev 2012-10-18 11:45:03 följande:

Jag har sagt att han kan ringa och säga god natt eller prata med barnen varje dag, när han insåg att det var abrnen som svarade och inte jag så slutade han...antog att det var barnen han ville prata med men icke, då hjälpte det inte hur mkt jag tjatade o lät jag barnen ringa honom så var JAG tvungen att prata först för han kanske inte hade tid att prata med barnen?!

Och vi hade det precis motsatta! Mamman tyckte han var en dålig pappa som inte ringde och sa god natt till sin dotter, förutom att han fick ju aldrig prata med sin dotter utan det var alltid hon som svarade och skulle börja älta en massa saker - tills FR frågade om hon inte kunde låta det samtalet vara mellan far och dotter som hon påstod at hon ville.... Nu svarar dottern när pappa ringer och alla är glada och nöjda. Ja, utom mamman då:)

Anonym (mamma)

Äldre 18 Oct 12:04

#134

BioBonus skrev 2012-10-18 12:01:03 följande:

Och vi hade det precis motsatta! Mamman tyckte han var en dålig pappa som inte ringde och sa god natt till sin dotter, förutom att han fick ju aldrig prata med sin dotter utan det var alltid hon som svarade och skulle börja älta en massa saker - tills FR frågade om hon inte kunde låta det samtalet vara mellan far och dotter som hon påstod at hon ville.... Nu svarar dottern när pappa ringer och alla är glada och nöjda. Ja, utom mamman då:)

haha där ser man som sagt, alla har vi våra olika stories. Det är inte lätt att generalisera. Jag kämpar för barnens rätt till sin PAPPA. JAG är skild och jag behöver inte ha kontakt med pappan förutom det uppenbara när det gäller barnen, men jag behöver inte snacka bara för att vara trevlig. Barnet däremot har all rätt i världen att prata med sin pappa (eller mamma med för den delen) när de vill men JAG ska inte behöva prata. Vill pappan det, så har det ju inte med BARNENS bästa att göra.

Nu förutsätter jag att vi såklart pratar om sånt som gäller barnen men i övrigt ska jag inte behöva "småsnacka" med honom...det kan barnen sköta.

Iam

Äldre 18 Oct 12:05

#135

Anonym (mamma) skrev 2012-10-18 11:54:55 följande:

Problemet för bonusmamman i många lägen är kanske att pappan säger att "mitt x låter mig inte ha barnen". Det gör mitt x. Han säger till alla att han inte FÅR ha barnen mer...nu har jag ju på papper både via mail och sms att han avsagt sig det så jag har ju bevis att visa upp om så skulle bli fallet, men väldigt trist att bli utpekad som någon som inte tillåter pappan att ha sina barn och barnen att få rätten till sin pappa, när man inte gjort annat än att kämpat för att han ska ha dem mer!

Det är också trist i såna här trådar då det blir utpekad att "mammor jävlas" då jag på "byn" är en sån mamma fast så inte är fallet. Han snackar skit. Men som sagt, JAG vet vad som är sant och jag har t o m skriftliga bevis på att han också vet det.
Jag låter dem hållas men som sagt, jag kämpar så jag t o m gått in i väggen för att få både mitt liv med barnen att gå ihop men också för barnens rätt till sin pappa. Om de inte kan bo där så ska de i alla fall kunna daglig kontakt med sin pappa...inte att det går 14 dagar mellan att de får höra hans röst, eller att han kommer på aktiviteter osv.
Tycker det är sorgligt, barnen har inte valt detta!

Fast bara för att det finns mammor som jävlas så betyder ju inte det att du är en sådan?
Min sambo har fått utstå samma skitsnack som du fast från andra hållet. Hans barns mamma har glatt och ivrigt berättat för alla som vill höra vilken urusel pappa han är och att han inte bryr sig, när det tvärtom är hon som ofta försöker sätta käppar i hjulen.

Det finns ju idioter i alla läger och man måste få lov att se alla vinklar på det utan att någon som inte ska ta åt sig gör det.
Jag måste kunna visa på att det finns mammor som förstör, och du ska ändå veta, vad ditt ex än säger, att du inte är en av dom jag syftar till.

Eller?

Höghus

Äldre 18 Oct 12:09

#136

Biobonus: självklart finns det specialfall. Med i "normalfamiljen" har båda jobb. Ändå läggs 90 procent av barnens vardagsbehov på mamman. Min poäng är att barn behöver två närvarande föräldrar från dag 1 och att det är märkligt hur vissa blir/vill bli superpappor först vid en separation. Och att det inte alltid är i barnens intresse att plötsligt vara ifrån den som är deras trygghet. Just därför är det viktigt att vara jämställda före ev separation.

BioBonus

Äldre 18 Oct 12:11

#137

Höghus skrev 2012-10-18 12:09:12 följande:

Biobonus: självklart finns det specialfall. Med i "normalfamiljen" har båda jobb. Ändå läggs 90 procent av barnens vardagsbehov på mamman. Min poäng är att barn behöver två närvarande föräldrar från dag 1 och att det är märkligt hur vissa blir/vill bli superpappor först vid en separation. Och att det inte alltid är i barnens intresse att plötsligt vara ifrån den som är deras trygghet. Just därför är det viktigt att vara jämställda före ev separation.

Men också inse att det finns många pappor som inte släpps in när de lever med mamman, men som sen får en möjlighet efter skilsmässan att vara den skitbra pappa de hade kunnat vara hela tiden om de bara fått chansen:)

Iam

Äldre 18 Oct 12:14

#138

BioBonus skrev 2012-10-18 12:11:16 följande:

Men också inse att det finns många pappor som inte släpps in när de lever med mamman, men som sen får en möjlighet efter skilsmässan att vara den skitbra pappa de hade kunnat vara hela tiden om de bara fått chansen:)

Det är min sambo ett levande exempel på.
Han brukar ofta säga att han aldrig kunnat få en så nära relation till sina barn om han hade fortsatt leva med deras mamma, för det hade hon aldrig låtit honom ha.

HäckHäxan

Äldre 18 Oct 12:18

#139

Regnig måndag skrev 2012-10-18 09:34:36 följande:

Värt att strida ja men inte till vilket pris som helst. Eftersom många, speciellt mammor, använder sig av argumentet "för barnens bästa" så visar det många gånger att de faktiskt inte fattat vad det går ut på...

Mammor skall mest hålla klaffen kan jag tycka många gånger OCH de vet inte alls alltid bäst. De som gör sådär är direkt elaka mot sina barn och har helt tappat fokus på barnens perspektiv, tycker jag då.

Såklart allt har sitt pris, barn blir äldre får mer rätt att säga ifrån saker och tycka själva. Så även om man inte får igenom VV boende som start så skall man inte ge upp tanken, man kan resignera för tillfället om än inte för alltid. Tror att det då är viktigt att höra av sig till barnen på alla sätt man kan, ofta, inte bara nöja sig med kontakten och samtalen varannan helg, utan ringa några gånger i veckan, skicka ett kort alla dessa små saker som gör att barn vet att man tänker på dom, att de är viktiga. Jag inbillar mig att många glömmer dessa små små saker och nöjer sig med bara helgerna.

Så visst man kan backa och till synes förlora striden, men de är inte samma som att ge upp fullkomligt, som sagt barn växer OCH det är tiden, tanken, samtalen som ger dom en grund att veta att de alltid är älskade, att föräldern alltid tänker på dom, så tänker jag.

För mig var det guld att min styvpappa ringde varje gång han klev av båten och var på svensk mark igen. Detta trots att han och mamma skildes när jag var 9, han fortsatte med detta till jag passerat vuxen ålder med råge och jag var lika glad varje gång, han var pappa på alla sätt som någonsin kan räknas för mig.

Platt mage, platt tv, platt allt!

HäckHäxan

Äldre 18 Oct 12:24

#140

Jag har en annan sån där grej jag ofta tänker. Att om jag vips blir en sämre förälder så får min dotter flytta till sin pappa på heltid och jag ta helger, för hennes skull, för att hon skall må bäst även om jag mår sämst. För mig är det en sån där självklarhet.

Hur tänker ni andra om det?

Platt mage, platt tv, platt allt!

Frivilligt avsäga sig VV, Varför??

INNEHÅLL