• Anonym (Såå trött)

    Vuxna "styvbarn" hatar mig

    Hjälp! Hur hanterar man sambons vuxna barn när de hatar en? Träffade min sambo för 5 1/2 år sen. Han var gift men lämnade henne när vi känt varann ca 2 år. Han skilde sig och bodde hos mig 1 år. Gick sen tillbaka för att få ordning på sin relation till sina 3 söner, som var jättearga! 6 mån senare kom han tillbaka, vi köpte hus och allt verkade lösa sig. Problemet är att han fjäskar enormt för sina ungar och vill ha dem hos oss mycket. Jobbigt för mig eftersom de tar stor plats, tränger undan mig. Och han låter det ske, blir arg på mig när jag blir ledsen. De vuxna barnen är oartiga mot mig. Svarar knappt på tilltal och visar ingen vilja att skapa en relation med mig. Sambon är sur för att jag mår dåligt av att träffa hans otrevliga barn. Vill inte träffa dem mer än nödvändigt, ändå envisas han med att ta hit dem ofta. De stannar få ca 2 dygn och innebär att jag blir helt utfryst och tvingas in i sovrummet... De tar all plats. Är så besviken och förbannad på min sambo som kör över mig och gång på gång tar hit ungarna utan att ens fråga mig om det är ok! Det är ju även mitt hem!! Vi är i 50-års åldern och hans söner är 24,22 och 20. Jag har också 3 barn sedan tidigare. Vuxna de också och uppför sig som vuxna, så där finns inga problem. Vad ska jag göra? Mår så dåligt av att bli "överkörd" i mitt eget hem. Är jättestressad av detta och det påverkar mina känslor för sambon negativt att han är så okänslig för mina känslor och behov.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-12-20 12:04
    Jag har förklarat för min sambo hur dåligt jag mår av att han tar parti för barnen mot mig. Möter ingen förståelse, tvärtom får jag kritik för att jag inte passar upp på dem! Lika bra att få det klarlagt... fick höra att han inte vill ha "någon gnällig kärring"! Så nu är förlovningen bruten, förhållandet över och jag vet inte hur jag ska orka igenom julen. Mina barn kommer på julafton och hans på juldagen. Rena mardrömmen!
    Sambons barn lär bli överförtjusta över mitt nederlag. De vann! Känns väl bra för de styvmors-hatare som kommenterat min tråd också antar jag.
    God Jul

  • Svar på tråden Vuxna "styvbarn" hatar mig
  • Anonym (Hmm)

    Mina känslor och det sätet jag skulle välja att uttrycka dem, har inget att göra med "bra sätt att uppföra sig", "moget" eller rent av "förnuft". Utan det är det sätt jag hade känt inför och handlat mot den person som trängt sig in i mina föräldrars liv. Den partnern som trängt sig in i vårt liv hade jag aldrig förlåtet utan alltid hållit mig långt ifrån. Till exempel skulle hon aldrig ens fått tänka tanken "farmor" till mina barn. Eller morfar, om det hade varit så.

    Men jag säger inte att det är fel att agera annorlunda bara att jag aldrig hade accepterat denna nya partner. 

  • Iam
    Anonym (Hmm) skrev 2012-12-15 13:25:15 följande:
    Mina känslor och det sätet jag skulle välja att uttrycka dem, har inget att göra med "bra sätt att uppföra sig", "moget" eller rent av "förnuft". Utan det är det sätt jag hade känt inför och handlat mot den person som trängt sig in i mina föräldrars liv. Den partnern som trängt sig in i vårt liv hade jag aldrig förlåtet utan alltid hållit mig långt ifrån. Till exempel skulle hon aldrig ens fått tänka tanken "farmor" till mina barn. Eller morfar, om det hade varit så.

    Men jag säger inte att det är fel att agera annorlunda bara att jag aldrig hade accepterat denna nya partner. 
    Och då anser du även att andra ska få agera på sina känslor mot dig och dina barn, utan att blanda in sunt förnuft? 
    Så om någon tycker illa om ditt barn så är det ok att ignorera och mobba ut det barnet?
    Eller är det bara du som har rätt att bete dig så? 
  • Anonym (Hmm)

    Nej, jag är inte ung utan det är bara mina tankar hur jag hade agerat om situationen skulle uppstått. Mina föräldrar är döda men så hade jag handlat. Likadant hade jag aldrig kunnat ha en god och gemytlig relation med min mans nya partner.

  • Anonym
    Anonym (Hmm) skrev 2012-12-15 13:25:15 följande:
    Mina känslor och det sätet jag skulle välja att uttrycka dem, har inget att göra med "bra sätt att uppföra sig", "moget" eller rent av "förnuft". Utan det är det sätt jag hade känt inför och handlat mot den person som trängt sig in i mina föräldrars liv. Den partnern som trängt sig in i vårt liv hade jag aldrig förlåtet utan alltid hållit mig långt ifrån. Till exempel skulle hon aldrig ens fått tänka tanken "farmor" till mina barn. Eller morfar, om det hade varit så.

    Men jag säger inte att det är fel att agera annorlunda bara att jag aldrig hade accepterat denna nya partner. 
    Men ser du inte att din förälder har ett eget ansvar att välja att ingå en ny relation. Det är ju ingen som tvingar någon till det utan ett eget val. Vilka de orsakerna är kan man som utomstående (ja som barn är man också utomstående i föräldrarnas relation) inte känna till innan. Varför ska man missunna sina föräldrar att leva lyckliga och bete sig som ett barn fastän man är vuxen? Tycker du det skulle vara ok om dina föräldrar la sig i ditt kärleksliv eller frös ut din partner?
  • Iam
    Anonym skrev 2012-12-15 13:28:49 följande:
    Men ser du inte att din förälder har ett eget ansvar att välja att ingå en ny relation. Det är ju ingen som tvingar någon till det utan ett eget val. Vilka de orsakerna är kan man som utomstående (ja som barn är man också utomstående i föräldrarnas relation) inte känna till innan. Varför ska man missunna sina föräldrar att leva lyckliga och bete sig som ett barn fastän man är vuxen? Tycker du det skulle vara ok om dina föräldrar la sig i ditt kärleksliv eller frös ut din partner?
    Har redan ställt den frågan, men får inget svar. 
  • fluu

    Tja,du har förstört deras liv. Förväntar du dig verkligen att de ska gilla dig? Man känner av när förälderns partner tycker sig vara viktigare och lägger sig i relationen till föräldern. Det är bra att din sambo slår vakt om sin relation till barnen och biter ifrån mot dig. Gör han inte det har han snart ingen relation till sina barn....


    Jag är Narcissus, en fåfäng fakir
  • Iam
    fluu skrev 2012-12-15 13:31:22 följande:
    Tja,du har förstört deras liv. Förväntar du dig verkligen att de ska gilla dig? Man känner av när förälderns partner tycker sig vara viktigare och lägger sig i relationen till föräldern. Det är bra att din sambo slår vakt om sin relation till barnen och biter ifrån mot dig. Gör han inte det har han snart ingen relation till sina barn....
    Seriöst? 
    Har TS lagt sig i relationen?
    Det enda hon skriver är att hon vill bli respekterad i sitt eget hem.
    En önskan som inte ens är lite orimlig.
  • sextiotalist
    fluu skrev 2012-12-15 13:31:22 följande:
    Tja,du har förstört deras liv. Förväntar du dig verkligen att de ska gilla dig? Man känner av när förälderns partner tycker sig vara viktigare och lägger sig i relationen till föräldern. Det är bra att din sambo slår vakt om sin relation till barnen och biter ifrån mot dig. Gör han inte det har han snart ingen relation till sina barn....
    Jadu, vad kan säga om en sådan kommentar, pinsam är nog rätta ordet. Om inte vuxna barn kan acceptera att deras föräldrar har ett eget liv så undrar jag om det är så mycket barn att ha en relation till.

    Jag har väldigt svårt för när barn, oavsett ålder, skall bestämma och styra över sina föräldrars livsval. Att man har ett ansvar så länge barnen inte kan stå på egna ben är det inga diskussioner om. Men den dagen barnen står på egna ben får de också acceptera att föräldrarna får (efter minst 18 år) sätta sig själv och sina egna känslor i första rummet.

    Min sambo, vars pappa ändå träffade sin nuvarande fru under tiden han var gift med svärmor, har inga problem med svärfars fru. Även om hon är lite knepig ibland, han bara konstaterar att det är inte han som är gift med henne utan hans pappa.     
  • Anonym (Hmm)
    Iam skrev 2012-12-15 13:27:46 följande:
    Och då anser du även att andra ska få agera på sina känslor mot dig och dina barn, utan att blanda in sunt förnuft? 
    Så om någon tycker illa om ditt barn så är det ok att ignorera och mobba ut det barnet?
    Eller är det bara du som har rätt att bete dig så? 

    Om jag hade trängt mig emellan i en familj hade jag fått räkna med att inte hamna i topp på popularitetslistan. Hade jag blivit accepterad hade det varit stort och fint gjort av dem. Jag talar endast från min synvinkel som "barn". 
        
  • Anonym (Hmm)
    fluu skrev 2012-12-15 13:31:22 följande:
    Tja,du har förstört deras liv. Förväntar du dig verkligen att de ska gilla dig? Man känner av när förälderns partner tycker sig vara viktigare och lägger sig i relationen till föräldern. Det är bra att din sambo slår vakt om sin relation till barnen och biter ifrån mot dig. Gör han inte det har han snart ingen relation till sina barn....
    Jag håller med!
Svar på tråden Vuxna "styvbarn" hatar mig