Anonym (Såå trött)

Äldre 9 Dec 15:31

252 svar

Vuxna "styvbarn" hatar mig

Hjälp! Hur hanterar man sambons vuxna barn när de hatar en? Träffade min sambo för 5 1/2 år sen. Han var gift men lämnade henne när vi känt varann ca 2 år. Han skilde sig och bodde hos mig 1 år. Gick sen tillbaka för att få ordning på sin relation till sina 3 söner, som var jättearga! 6 mån senare kom han tillbaka, vi köpte hus och allt verkade lösa sig. Problemet är att han fjäskar enormt för sina ungar och vill ha dem hos oss mycket. Jobbigt för mig eftersom de tar stor plats, tränger undan mig. Och han låter det ske, blir arg på mig när jag blir ledsen. De vuxna barnen är oartiga mot mig. Svarar knappt på tilltal och visar ingen vilja att skapa en relation med mig. Sambon är sur för att jag mår dåligt av att träffa hans otrevliga barn. Vill inte träffa dem mer än nödvändigt, ändå envisas han med att ta hit dem ofta. De stannar få ca 2 dygn och innebär att jag blir helt utfryst och tvingas in i sovrummet... De tar all plats. Är så besviken och förbannad på min sambo som kör över mig och gång på gång tar hit ungarna utan att ens fråga mig om det är ok! Det är ju även mitt hem!! Vi är i 50-års åldern och hans söner är 24,22 och 20. Jag har också 3 barn sedan tidigare. Vuxna de också och uppför sig som vuxna, så där finns inga problem. Vad ska jag göra? Mår så dåligt av att bli "överkörd" i mitt eget hem. Är jättestressad av detta och det påverkar mina känslor för sambon negativt att han är så okänslig för mina känslor och behov.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-12-20 12:04
Jag har förklarat för min sambo hur dåligt jag mår av att han tar parti för barnen mot mig. Möter ingen förståelse, tvärtom får jag kritik för att jag inte passar upp på dem! Lika bra att få det klarlagt... fick höra att han inte vill ha "någon gnällig kärring"! Så nu är förlovningen bruten, förhållandet över och jag vet inte hur jag ska orka igenom julen. Mina barn kommer på julafton och hans på juldagen. Rena mardrömmen!
Sambons barn lär bli överförtjusta över mitt nederlag. De vann! Känns väl bra för de styvmors-hatare som kommenterat min tråd också antar jag.
God Jul

PGA

Äldre 13 Dec 17:38

#95

Låter som styvmodern från Askungen det här.

Det är du som klampar in i deras liv. Finn din plats kv.... !

Iam

Äldre 13 Dec 17:49

#96

PGA skrev 2012-12-13 17:38:24 följande:

Låter som styvmodern från Askungen det här.

Det är du som klampar in i deras liv. Finn din plats kv.... !

Snarare låter det som att du är lika illa uppfostrad som sönerna i Trådstarten.
Kan man inte unna sina föräldrar lycka och välgång så anser inte jag att man har rätten att kalla sig son eller dotter.

PGA

Äldre 13 Dec 17:51

#97

Iam skrev 2012-12-13 17:49:41 följande:

Snarare låter det som att du är lika illa uppfostrad som sönerna i Trådstarten.
Kan man inte unna sina föräldrar lycka och välgång så anser inte jag att man har rätten att kalla sig son eller dotter.

Det gör de säkert men TS verkar inte vara en person att dela livet med om man vill vara lycklig.

Iam

Äldre 13 Dec 17:56

#98

PGA skrev 2012-12-13 17:51:44 följande:

Det gör de säkert men TS verkar inte vara en person att dela livet med om man vill vara lycklig.

Och denna åsikt baserar du på..... Vad?

Anonym (Urk...)

Äldre 13 Dec 18:03

#99

Iam skrev 2012-12-13 17:49:41 följande:

Snarare låter det som att du är lika illa uppfostrad som sönerna i Trådstarten. Kan man inte unna sina föräldrar lycka och välgång så anser inte jag att man har rätten att kalla sig son eller dotter.

Fast kom igen, ts låg antagligen med deras pappa medan han ännu va gift med deras mamma. Något måste de i alla fall ha inlett för att han skulle ha lämnat sin fru för en kvinna han endast är vän med känns mindre troligt. Det är inte alls konstigt att de är aviga mot ts då. Jag hade då inte unnat min pappa lycka med kvinnan han bedrog min mamma med de närmsta decennierna. Hade förvisso varit så pass hövlig jag varit tvungen till men jag hade då inte bjudit till ens ett litet gram extra. Hade min pappa först skiljt sig och sedan gått vidare hade situationen varit helt annorlunda. Och vad är detta skitsnack om att älskarinnan inte bär skuld mot den bedragne? Måste man vara släkt eller vänner för att man ska ha moralisk plikt att bete sig omtänksamt och vänligt mot folk? Medverkar man i något som man vet kommer såra en tredje part djupt så är man skyldig. Precis som de som ser på när andra mobbar men håller käft är skyldiga till att det fortsätter. Ramlar din mormor och bryter benen och jag kliver över henne och fortsätter så har jag ingen skuld till att hon blir liggande då eller? Va fan, jag försöker behandla alla som jag själv vill bli behandlad, kända som okända. Det här "jag har ingen personlig relation till henne så att jag villigt hoppade in i en gärning som rasar hela hennes liv är helt ok!!" Går mig att kräkas lite mentalt på mänskligheten..

Iam

Äldre 13 Dec 18:15

#100

Anonym (Urk...) skrev 2012-12-13 18:03:47 följande:

Fast kom igen, ts låg antagligen med deras pappa medan han ännu va gift med deras mamma. Något måste de i alla fall ha inlett för att han skulle ha lämnat sin fru för en kvinna han endast är vän med känns mindre troligt. Det är inte alls konstigt att de är aviga mot ts då. Jag hade då inte unnat min pappa lycka med kvinnan han bedrog min mamma med de närmsta decennierna. Hade förvisso varit så pass hövlig jag varit tvungen till men jag hade då inte bjudit till ens ett litet gram extra. Hade min pappa först skiljt sig och sedan gått vidare hade situationen varit helt annorlunda. Och vad är detta skitsnack om att älskarinnan inte bär skuld mot den bedragne? Måste man vara släkt eller vänner för att man ska ha moralisk plikt att bete sig omtänksamt och vänligt mot folk? Medverkar man i något som man vet kommer såra en tredje part djupt så är man skyldig. Precis som de som ser på när andra mobbar men håller käft är skyldiga till att det fortsätter. Ramlar din mormor och bryter benen och jag kliver över henne och fortsätter så har jag ingen skuld till att hon blir liggande då eller? Va fan, jag försöker behandla alla som jag själv vill bli behandlad, kända som okända. Det här "jag har ingen personlig relation till henne så att jag villigt hoppade in i en gärning som rasar hela hennes liv är helt ok!!" Går mig att kräkas lite mentalt på mänskligheten..

Var har jag skrivit att jag inte anser att älskarinnan har något ansvar? Tvärtom har jag skrivit att jag tycker att hon har det, vilket du sett om du läst.
Däremot har TS skrivit att mannen inte var otrogen mot sin exfru.
Att du inte kan skilja på dina känslor och ditt beteende är ju något som får mig att ifrågasätta din mentala mognad... Och det faktum att du inte kan inse att dina föräldrar inte skiljer sig om dom är lyckliga, och att en skiljsmässa därför är ett tecken på att båda eller någon inte var det får även det mig att tvivla på samma mognad.

Anonym (Urk...)

Äldre 13 Dec 18:23

#101

Iam skrev 2012-12-13 18:15:25 följande:

Var har jag skrivit att jag inte anser att älskarinnan har något ansvar? Tvärtom har jag skrivit att jag tycker att hon har det, vilket du sett om du läst. Däremot har TS skrivit att mannen inte var otrogen mot sin exfru. Att du inte kan skilja på dina känslor och ditt beteende är ju något som får mig att ifrågasätta din mentala mognad... Och det faktum att du inte kan inse att dina föräldrar inte skiljer sig om dom är lyckliga, och att en skiljsmässa därför är ett tecken på att båda eller någon inte var det får även det mig att tvivla på samma mognad.

Nu var inte allt i mitt inlägg direkt riktat till dig. Men att påstå att sönerna är de som det är fel på om ts nu hoppat i säng med deras pappa bakom deras mammas rygg så tycker jag faktiskt att de reagerar normalt. Detta ska dessutom ha hänt i deras tonår då allt ändå är en storm och känslor svallar. Jag gav exempel på vad jag känner precis som andra her exempel på hur de hade känt. Den som gastar om mental mognad brukar sällan vara speciellt vass själv men efter att ha sett intelligenta i lägg av dig här förut tar jag dina små påhopp som en tillfällig hjärnsmälta. Jag kan förstå sönerna därför att jag säkert hade känt ungefär samma sak själv i deras skor - det är ngt helt normalt att göra en jämförelse för att förklara vad man menar. Ber om ursäkt för att du fick intrycket av att hela mitt inlägg var till dig, hade gjort en tydlig radbrytning som mobilen sket i.

Anonym (Urk...)

Äldre 13 Dec 18:27

#102

Iam skrev 2012-12-13 18:15:25 följande:

Var har jag skrivit att jag inte anser att älskarinnan har något ansvar? Tvärtom har jag skrivit att jag tycker att hon har det, vilket du sett om du läst. Däremot har TS skrivit att mannen inte var otrogen mot sin exfru. Att du inte kan skilja på dina känslor och ditt beteende är ju något som får mig att ifrågasätta din mentala mognad... Och det faktum att du inte kan inse att dina föräldrar inte skiljer sig om dom är lyckliga, och att en skiljsmässa därför är ett tecken på att båda eller någon inte var det får även det mig att tvivla på samma mognad.

För övrigt påpekade jag att om de bara skiljer sig och träffar andra så hade jag inte känt någon ilska över huvud taget. Men bedrar den ena den andre så kommer jag inte tänka "jaja, det var nog bådas fel för äktenskapet var uselt". Otrohet är ett medvetet val som fegisar tar. Man KAN skilja sig först. Men det gör man inte av girighet. Den som sårar en jag älskar djupt är körd i mina ögon, oavsett vem det är. Så antagligen hade jag skitit i den otrogne föräldern helt och hållet så jag hade inte behövt vara krystat låtsastrevlig mot någon fd älskare/älskarinna ändå ;)

Ess

Äldre 13 Dec 21:04

#103

Essien skrev 2012-12-13 17:08:00 följande:

I ts fall verkar mannen INTE välja henne, isf hade han prioriterat hennes mående redan nu. är det verkligen svår matematik? skulle en så pass stor konflikt uppstå mellan min partner (som vi nu låtsas inte är mina barns far) och mina barn så väljer jag barnen. En partner kan man träffa ny, barnen skulle jag aldrig säga upp kontakten med. Trist att du har en så futtig relation med dina barn, min hela släkt är mycket tajt och umgås varje vecka mer eller mindre. Jag pratar med och besöker mina föräldrar ofta, men ja så har ju inte alla det.

Det största problemet är snarare att barnen aldrig kommer att acceptera en partner, dom har redan fått övertaget och är inte mogna för det ansvaret. Sedan är det mannen och inte ts som skapat konflikten genom att va flat och inte först förklarat och sedan vid behov ställt ned foten rejält.

Så trots att din barn är utflugna med egna liv, så kommer du att bocka, niga och slänga ut din partner om dom befaller det?
Kommer du själv att kräva av dina barn att göra sig av med en partner du inte riktigt är kompatibel med?

Ess

Äldre 13 Dec 21:17

#104

Lilje skrev 2012-12-13 17:19:48 följande:

Tror inte Ess har några biologiska barn, och det kan ju förklara tankesättet.

Har du själv vuxna barn?

Vuxna "styvbarn" hatar mig

INNEHÅLL