• Anonym (Såå trött)

    Vuxna "styvbarn" hatar mig

    Hjälp! Hur hanterar man sambons vuxna barn när de hatar en? Träffade min sambo för 5 1/2 år sen. Han var gift men lämnade henne när vi känt varann ca 2 år. Han skilde sig och bodde hos mig 1 år. Gick sen tillbaka för att få ordning på sin relation till sina 3 söner, som var jättearga! 6 mån senare kom han tillbaka, vi köpte hus och allt verkade lösa sig. Problemet är att han fjäskar enormt för sina ungar och vill ha dem hos oss mycket. Jobbigt för mig eftersom de tar stor plats, tränger undan mig. Och han låter det ske, blir arg på mig när jag blir ledsen. De vuxna barnen är oartiga mot mig. Svarar knappt på tilltal och visar ingen vilja att skapa en relation med mig. Sambon är sur för att jag mår dåligt av att träffa hans otrevliga barn. Vill inte träffa dem mer än nödvändigt, ändå envisas han med att ta hit dem ofta. De stannar få ca 2 dygn och innebär att jag blir helt utfryst och tvingas in i sovrummet... De tar all plats. Är så besviken och förbannad på min sambo som kör över mig och gång på gång tar hit ungarna utan att ens fråga mig om det är ok! Det är ju även mitt hem!! Vi är i 50-års åldern och hans söner är 24,22 och 20. Jag har också 3 barn sedan tidigare. Vuxna de också och uppför sig som vuxna, så där finns inga problem. Vad ska jag göra? Mår så dåligt av att bli "överkörd" i mitt eget hem. Är jättestressad av detta och det påverkar mina känslor för sambon negativt att han är så okänslig för mina känslor och behov.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-12-20 12:04
    Jag har förklarat för min sambo hur dåligt jag mår av att han tar parti för barnen mot mig. Möter ingen förståelse, tvärtom får jag kritik för att jag inte passar upp på dem! Lika bra att få det klarlagt... fick höra att han inte vill ha "någon gnällig kärring"! Så nu är förlovningen bruten, förhållandet över och jag vet inte hur jag ska orka igenom julen. Mina barn kommer på julafton och hans på juldagen. Rena mardrömmen!
    Sambons barn lär bli överförtjusta över mitt nederlag. De vann! Känns väl bra för de styvmors-hatare som kommenterat min tråd också antar jag.
    God Jul

  • Svar på tråden Vuxna "styvbarn" hatar mig
  • Anonym
    Malin 72 skrev 2012-12-13 23:46:39 följande:
    Har bara läst TS och anser att hon blir behandlad som skit! Bara för att man är styvmamma är man inte automatiskt den onde! Dessutom pratar vi vuxna barn som borde lära dig vett och etikett och framförallt skaffa egna liv!
    Så du hade varit helt okej när din mamma sa att hon träffat en ny? Pappa flyttar och ni bor vv? 
  • Iam
    Anonym skrev 2012-12-13 23:40:25 följande:
    Ess och Iam - I vilken ålder lämnade er pappa/mamma den andra föräldern? 
    Min pappa var, enligt ryktet notoriskt otrogen.. 
    Men anledningen till att jag inte hade någon relation till min pappa var inte för att han behandlade mamma illa... Det var för att han behandlade mig illa. Mamma var väldigt noga med att vi barn inte hade med deras äktenskap och hennes sårade känslor att göra.

    Fler frågor på det?  
  • sextiotalist

    Jag vet att min sambos pappa var otrogen, att han lämnade svärmor för sin nuvarande fru. Men min sambo och hans syskon gillar sin pappa och även hans fru och när jag berättade om tråden för min sambo, så ansåg han att dessa ungdomar betedde sig som svin.

  • Lilje

    Barn är olika. Min pappa gjorde exakt samma, jag har noll problem med min styvmor, min bror fick grava psykiska problem och klarar fortfarande inte av henne. Han kapade all kontakt i många år.

  • sextiotalist
    Lilje skrev 2012-12-14 06:59:46 följande:
    Barn är olika. Min pappa gjorde exakt samma, jag har noll problem med min styvmor, min bror fick grava psykiska problem och klarar fortfarande inte av henne. Han kapade all kontakt i många år.

    Får man grava psykiska problem av en sådan händelse, då är det annat också bakom och då kan man inte skylla på detta, möjligtvis som en utlösande faktorn, men den hade kommit förr eller senare ändå, men i någon annan form.
  • Anonym
    Lilje skrev 2012-12-14 06:59:46 följande:
    Barn är olika. Min pappa gjorde exakt samma, jag har noll problem med min styvmor, min bror fick grava psykiska problem och klarar fortfarande inte av henne. Han kapade all kontakt i många år.
    Precis, man kan reagera helt olika fast man ställs inför samma situation.

    Hur mycket än TS påstår att det aldrig handlade om fysisk otrohet så är ju känslomässig otrohet minst lika sårande många gånger.
    Hade själv aldrig accepterat en kvinna som förstört mina föräldrars äktenskap, för har man lite stil och moral så är gifta män no no på alla plan.
    En sån människa skulle jag inte vilja ha i närheten av mina barn heller för den delen.
  • Lilje
    sextiotalist skrev 2012-12-14 07:45:16 följande:

    Får man grava psykiska problem av en sådan händelse, då är det annat också bakom och då kan man inte skylla på detta, möjligtvis som en utlösande faktorn, men den hade kommit förr eller senare ändå, men i någon annan form.
    Han kom på farsan och den nya, när han var 14 eller så.  Då var våra föräldrar fortfarande gift, men pappa bodde inte hemma.  Det  här pågick under flera år, han var "inneboende" hos henne, kom tillbaks, åkte igen, rätt struligt.  Vi vet ju inget alls om hur TS' relation med sin man var, utan att han var gift, sen dumpade frun och flyttade direkt till henne, gick tillbaks till frun, sen tillbaks till henne.  Känns ju direkt lite struligt, och man kan ju undra hur det fungerade med sönerna som just då var i en rätt känslig ålder, och hur mycket han involverade dom i sitt kärleksliv, lögner etc.

    Jag köper inte att det här är endast sönernas fel.
  • Iam
    Lilje skrev 2012-12-14 09:10:12 följande:
    Han kom på farsan och den nya, när han var 14 eller så.  Då var våra föräldrar fortfarande gift, men pappa bodde inte hemma.  Det  här pågick under flera år, han var "inneboende" hos henne, kom tillbaks, åkte igen, rätt struligt.  Vi vet ju inget alls om hur TS' relation med sin man var, utan att han var gift, sen dumpade frun och flyttade direkt till henne, gick tillbaks till frun, sen tillbaks till henne.  Känns ju direkt lite struligt, och man kan ju undra hur det fungerade med sönerna som just då var i en rätt känslig ålder, och hur mycket han involverade dom i sitt kärleksliv, lögner etc.

    Jag köper inte att det här är endast sönernas fel.
    Fast nu är nu och då är då. 
    NU är dom vuxna och borde ha 1: lärt sig att hantera situationen eftersom tid passerat och 2: lärt sig att hantera situationen som vuxna individer. 

    Lite krav måste man kunna ställa på vuxna människor, även om det är ens barn som blivit sårade för någonting bakåt i tiden.  
  • Lilje
    Iam skrev 2012-12-14 09:34:39 följande:
    Fast nu är nu och då är då. 
    NU är dom vuxna och borde ha 1: lärt sig att hantera situationen eftersom tid passerat och 2: lärt sig att hantera situationen som vuxna individer. 

    Lite krav måste man kunna ställa på vuxna människor, även om det är ens barn som blivit sårade för någonting bakåt i tiden.  
    Så vuxna får inte känna sig sårad?
  • sextiotalist
    Lilje skrev 2012-12-14 09:40:58 följande:
    Så vuxna får inte känna sig sårad?

    Man får känna sig sårad, men man kan fortfarande bete sig vettigt. Det är ingen som kräver att sönerna skall älska Ts, men man kan bete sig som en vuxen och inte som en femåring.
Svar på tråden Vuxna "styvbarn" hatar mig