Hyperemesis

Tack! Har bebben kommit nu? Jag tror inte många kan förstå hur vi med hyper längtar till förlossningen.... jag tänker på dig och skickar dig all min uppmuntran. Vilken supermamma du är som orkat kämpa så länge. Jag hoppas att jag också kommer att orka. Jag känner mig ensam o oförståd nästan hela tiden.... o orkeslös. Jag hoppas du har fått din bebis o kan njuta av att vara dig själv. Kram

Hej, jag var kontroll idag (måndag) och fostervattnet hade minskat och var under 50mm så man beslutade igångsättning. Påbörjade den klockan 13.15 så har snart hållt på i 11h. Min livmodertapp var inte alls påverkad dvs 5cm. Men har nu ingen kvar, slempropp har gått börjat öppna mig. Värkar ca var 4min, så inatt eller imorgon fm får vi träffa vår bebis.

Trodde inte jag skulle orka så här länge men fått behålla all mat idag och varit vrålhungrig (inget illamåendet), så jag har ändå kunnat samla på mig lite energi.

Man orkar uppenbarligen mer än man tror! Tänker på dig också!!!

Jag har precis läst ditt svar. Var stark du är.... det ger mig hopp att läsa det du skriver att "man orkar mer än vad man tror". Jag är nyfiken nu.... vad blev det för liten krabbat? Flicka eller pojke ? Är du helt som innan nu att du kan äta o drucka o inte mår illa.... jag borde veta svaret då jag hade hyperemesis oxå m de andra grav. o blev bra sen. Men det känns så hopplöst o långtråkigt nu så jag behöver höra det.... att det blir bra sen..... kram och stor grattis ! Du är en hjältinna!

Hur gör ni andra för att hålla uppe humöret? Jag känner mig väldigt slut efter allt illamående och näringsbrist. Nu har även foglossningen börjat göra riktigt ont och jag har dessutom en elak förkylning. Jag har så svårt att inte deppa ihop helt. Åtta veckor kvar känns som en evighet.

Jag förstår att du har det tufft med alla tre hemska besvär.... jag har svårt att hålla uppe humöret oxå.att vara så sjuk o ensam.... inte lätt. Men du har lite tur som har åtta veckor kvat. Är själv på vecka 24....många veckor kvar. Jag hoppas du snart är fri från förkylningen så blir det en sak mindre. Styrkekramar

Vilka kämpar ni är tjejer!!! Stor styrkekram till er!!!

Här är en till med 8 veckor kvar.

Jag försöker ligga mycket o känna bebis rörelser vilket gör mig glad. Dock är det svårt att hålla humöret uppe. Jag umgås tex inte med folk för det orkar jag inte.

Det enda positiva jag kan komma på (förutom det självklara; barnet) är att jag har aldrig uppskattat min hälsa, att få må bra, njuta av mat och njuta av socialt umgänge så mycket som efter förlossningen då det släppte. Nåt att se fram emot ;)

Det blev en liten flicka på 2405g och 47cm lång. Pga hennes låga vikt fick vi ligga inne på BB i 5 dagar.

Illamående gick över direkt efter förlossningen. Jag äter för glatta livet och kastar mer eller mindre i mig maten.

Jag blev igångsatt pga för lite fostervatten, moderstappen var inte påverkad alls. Så förlossningen drog ut på tiden, 26h. Dock gick den aktiva fasen väldigt snabbt 1, 45min, var av 10 min krystningar. Men även de orkade jag, vilket jag aldrig trodde jag skulle.

Tack!

Instämmer till fullo! Stort grattis jan2014! Pratade om syskon med sambon, han vill inte ha fler barn pga HG för att jag mådde så dåligt och inte klarade någonting. Så tänk på era män också att de mår dåligt av att se oss kämpa och må skit :) det var inte det att han fick sköta hem och mat, tvätt, städ och katter som var jobbigt utan att se mig lida utan att kunna göra något. Det värsta är att jag glömt bort lite hur det var och kändes, har inte vågat slänga medicinen ifall det skulle komma tillbaka( så löjligt haha), men han har inte glömt. Skulle vilja vara med om en förlossning som jag minns och där jag har lite mer kraft och där jag får bo på patienthotellet ist för spec bb. Men hur ska det gå med vår son om det blir samma igen, kunde ju knappt ta hand om mig själv...hur klarade ni er som har barn sen tidigare?