• Serla

    Hyperemesis

    Ni andra med hyperemesis, när släppte det för er? Eller iaf blev bättre...

    Jag är i v 20 nu och tar medicin mot illamående tre gånger per dygn fortfarande, Varit inlagd på sjukhus för dropp flera gånger och bara ligger hela dagarna, har ingen ork alls! Kräks och mår fruktansvärt hela tiden. Håller på att bryta ihop snart!!! Jag klarar inte att må så här i fem månader till!!!

    Tips på vad man kan göra själv?
     Hur står man ut?   

  • Svar på tråden Hyperemesis
  • Me2

    Någon som har lust att lite kort sammanfatta vilka mediciner man får idag ?

    Jag var gravid senast 09 och fick väldigt dålig hjälp, då slapp jag inläggning, men var sjukskriven i stort sett hela graviditeten och gick bara upp 3kg (gick upp iallafall ).  Har en son från 07 också där jag spydde och mådde illa hela tiden och var sjukskriven sista 6månaderna, men ändå gick upp i vikt.
    Nu funderar vi på en till (jag vet att jag inte kan vara riktigt klok !!!, men man förtränger så fort även fast man vet hur illa man mår).

    Den här gången skulle jag vilja vara lite mer förberedd och påläst så jag kan komma med lite förslag själv.
    Finns det någon mottagning som har någon lite mer kunnig personal på hyperemesis ?
    Någon BM eller läkare måste juh kunna  eller ha mer erfarenhet än andra ??

    Styrkekramar till er alla !!! 

  • Arwen77

    Önskar det fanns någon mottagning där de kan veta mer men jag har inte lyckats hitta någon tyvärr. Barnmorskorna tycker jag är dom som vet minst, läkare på gynakuten/ kvinnokliniken/ gynavdeln är väl dom som ändå kan mest, men man får ju väldigt vaga svar från dem oxå. Svävande svar om att det inte finns nån mirakelmedicin. Bara lergigan och primperan. Hjälper inte så mkt på mig. Till mig har dom sagt att det jag har är normalt men såklart påfrestande. Att det kommer att gå över , men man vet inte exakt när.

  • Me2

    Mitt har kommit strax efter jag har testat och försvunnit när de kommer ut, med båda, så jag har inga förhoppningar om att en tredje skulle bli annorlunda.

    Det känns så respektlöst att de har den inställningen ! Lite lilla gumman jag förstår att det är jobbigt, men ....
    Däremot tror jag att det är väldigt få som verkligen förstår hur påfrestande det verkligen är att spy eller "bara" må illa i 9månader.
    Jag kommer ihåg i min andra graviditet så blev maken magsjuk, då fick han verkligen en flash av hur det är, fast i 3 dagar eller så....Även om han förstod innan så blev det ett uppvaknande för honom.

    Lergigan och Pimperan har jag för mig att jag hade också. Pimperan eftersom de finns som suppar....Kan verkligen inte förstå hur det är tänkt att man ska kunna ta en massa piller, när man kräks konstant. Bara pressen på att inte få spy på 30min tills tabletten tagits upp gör juh att man börjar hulka.....  

  • Arwen77

    Oj, hur har du fixat det?! Har du fått nå stöd från sjukvården? Kan inte föreställa mig hur det skulle vara. hur fixar kroppen nåt sådant?
    Läkare ser det som något normalt att spy och må illa. Både flera läkare och min bm har sagt att abort finns som ett alternativ om jag inte står ut. Tycker inte dom borde få säga så faktiskt.

  • Me2

    Nej, kan inte påstå att jag direkt fått någon hjälp eller förståelse förutom att bli sjukskriven och få recept på mediciner som inte hjälper, men som man ändå inte vågar sluta ta.

    Abort har jag aldrig blivit erbjuden, jag hade blivit fruktansvärt arg om någon sagt det till mig !

    Med sista barnet mådde jag tillslut så psykiskt dåligt att jag verkligen inte orkade längre när det var runt 2 månader kvar.  Jag ville bli igångsatt så snart som möjligt, men de vägrade göra det pga hyperemesis och att jag mådde så dåligt. "Som tur var" hade jag också foglossning och det var ett ok skäl för igångsättning. Helt sjukt ! De bryr sig inte om att man är helt psykiskt slut och barnet "äter upp mig", men lite foglossning var ok (nog för att foglossning kan vara hemskt också, men min var inte jätte farlig).  

    Nu känner jag att jag verkligen måste ha koll på allt innan så jag kan ställa krav och ha koll på vad som verkligen gäller innan, för när jag väl är där kommer jag inte orka.
    Så tråkigt bara att det inte verkar finnas så mycket information och forskning kring det.........Ingen verkar direkt bry sig eftersom det är en så begränsad sjukdom (9månader). 

  • Arwen77

    Nä det finns otroligt lite forskning på detta, orsak och behandling. " bara att stå ut eller höra abort" som dom sa till mig:-/ jag har varit så svag och utmattad så jag har inte orkar bli arg tyvärr
    Hoppas du hittar någon bra bm nästa gång och att du finner styrkan att kämpa och ställa krav. Jag vet att man inte kan när man väl är i skiten. Var du inlagd och fick dropp något?

  • Newbie84

    Idag har varit ett stort bakslag då kräkningarna kommit tillbaka, känns som att jag ska spy upp inälvorna...börjar blöda näsblod varje gång jag kräks nu också. Hur mår ni andra?

  • knytet nr 2

    Hej på er! Hoppas ni alla över natten förvandlas från kräkande gravida till pigga friska gravida ;) Det är något jag önskat mig sedan september...
    Jag började må illa och kräkas i v7 och är nu i v37 och kräks fortf minst ett par gånger per dag. Jag har varit sjukskriven fr v7-15 och från v22 - nu eller ja till Bf (3maj), men sen sista feb jobbar jag 3h/dag. Det funkar väl si så där med arbete men försöker iallafall. Nu har jag bara 5 arbetsdagar kvar!
    Jag har varit inlagd i omgångar. Till skillnad från vad många av er verkar mött så har jag fått väldigt bra bemötande och stöd!
    Jag började med att gå ner 12kg efter det har jag lyckats gå upp ca 4kg så än så länge en graviditet på -8kg...

    Såg en fråga om medicin... Jag har ätit primperan (får man bara göra fram till v23) lergigan comp (gav ingen effekt överhuvudtaget) omeprazol (mot halsbränna) och ondansetron (ny medicin som används vid svår hyperemesis). Ondansetron är den som hjälpt bäst mot illamående o kräkningar men ingen av medicinerna har gjort mig kräkfri.
    Räknar ner dagarna o hoppas att min bebis vill komma ut tidigt ;)

    Detta är min andra graviditet - under förra kräktes jag en gång och det var under förlossningen. Mådde inte illa ens fem minuter... Då fick vi en liten prinsessa -denna gång väntar jag en liten prins.

    Hoppas ni alla snart mår bättre! Och att ni ALLA slipper må som mig hela vägen!

  • Newbie84

    Knytet nr2: din stackare, beundrar dig för att du verkar vara vid gott mod och så positiv. Hoppas att jag blir det också och att detta går över snart! Heja dig :)

Svar på tråden Hyperemesis