Hyperemesis

Josefine: vilken v är du i nu? Vart upplevde du att du fick mest hjälp och förståelse?

Funderar på att ringa kuratorn på kvinnokliniken och boka samtal. Om inte mediciner hjälper, vad gör man,?! Känns som man håller på att bli knäpp! Men problemet är ju bara; hur ska man orka sitta där och prata i typ en timme?!

Arwen, kan rekommendera att träffa Kvinnoklinikens kurator. Går själv dit och det är skönt att prata av sig med en person utifrån som är insatt i ens situation. Ta dock dessa samtal då du känner dig okej (har en bra dag) berätta för kuratorn hur läget är så att du kan avboka med kort varsel om du är dålig. Man mår bara sämre av att känna att man måste iväg när man är dålig. 

Ni andra som tar Ondesatron, har ni det i komination med något annat medel mot illamående också? Läkarna skrämde mig lite och sa att bebisen kan få hjärtfel av O. Jag tar Primperansuppar tre gånger per dygn och det måste jag sluta med i tredje trimestern, då vet jag inte hur jag ska överleva detta! Orkar bara vara uppe ca 2 h per dygn och kräks hela tiden trots medicinen...Hur ska man klara detta?

Isabell: tack för tipset! Ska ringa imorn och boka tid.
Serla: jag har ju aldrig blivit erbjuden den medicinen, antagligen för den inte är helt riskfri? Jag vet inte. Men vad säger läkaren du pratar med då? Vad har han/hon för förslag? Har du varit inlagd?

Jag tog ondansetron tillsammans med primperan och lergigan comp. Ondansetron har använts i USA i många många år mot illamående men än finns ingen svensk studie för läkarna att luta sig mot... Den verksamma substansen finns även i ett annat läkemedel som jag just nu inte kommer på namnet på men som jag fick medan jag var inlagd - alltså samma medicin men med annat namn.
Rådgör med en obsteriker/gynekolog så får ni klart bäst råd! De vet vad som är okej och inte för fostret.
Jag har turen att jag har en far som sedan snart 40 år är specialiserad gynekolog och han är jätte noga med vad jag tar för mediciner (och stoppar i mig överhuvudtaget) under graviditeten så jag dubbelkollar allt med honom (han jobbar/bor i en helt annan del av vårt avlånga land).

Förutom medicin (som sällan funkat så bra som jag hoppats) så finns det nog bara två saker som gett mig lite mer ork - min 3-åriga dotter och frisk luft! Jag har inte orkat gå promenader men suttit ute korta stunder bara för att få frisk luft.

Hoppas ni får en dräglig kväll!!!

Vilken tur i oturen att du har den förmånen att din far är gynekolog måste kännas tryggt! Var säger han om hyperemesis då? Är det så att det inte finns några studier som har hittat orsaken?

Hyperemesis är orsakat av att levern inte riktigt kan hantera hormonerna som tillkommer under graviditeten (som jag förstått honom) - det är det som gör att många kvinnor mår illa i början av graviditeten och runt v 30-32 (tror jag det är) för då är hormonnivåerna som högst.
Oftast ger ju hyperemesis med sig framåt v18 och när det inte gör det så beror det ibland på att sköldkörteln inte fungerar som den ska. Men för oss där sköldkörteln fungerar som den ska men vi trots detta fortsätter mår dåligt så vet läkarna idag inte varför levern inte kan hantera hormonerna.
För mig personligen är det även så att jag från v32 (med både dottern o denna graviditet) får hepatos - alltså förhöjda gallsyror i blodet - vilket oxå orsakas av att levern inte fungerar som den ska.
Varför den inte orkar med? Vet inte svar saknas... Och så fort bebisen är ute försvinner problemen.

Fast man kan ju fundera lite... Hur brukar ni må i samband med menstruation? Finns det samband? Jag har inte frågat pappsen om detta än men ska göra det då jag tänker att det kanske hänger samman... Själv är jag sådan att jag spyr, mår illa, har rusiga menssmärtor, svimmar o störtblöder första dagarna av varje mens (då jag inte använder p-medel alltså) och har så gjort sedan tidiga tonår.