• tuvali1

    Vår 18-månaders tar all vår energi! (långt)

    Hej!
    Vi har en son på 18 månader so fullständigt kramar energin ur oss föräldrar. Tycker alltid att han har varit ett ganska krävande barn ang. aktiviteter, sömn osv. Vi upplever honom ofta som gnällig. (Men självklart älskar vi honom och tycker att han är underbar ändå)
    Han går på förskola sen mitten av januari och personalen säger att han leker bra och äter bra.   
    Jag försöker ofta intala mig att "såhär är det att ha barn, men det kommer bli bättre" eller "det är nog en fas (vilket jag egentlgen inte tror på), som snart kommer gå över!"
    Men det går ju inte över!?

    Sömnen: Vi ger honom välling i hans rum och lägger sedan ner honom i hans spjälsäng. Oftast somnar han med en gång. (Perfekt!)  Ibland tror man att han har somnet, men så går det kanske 10 min och han skriker. Då kan man få sitta uppemot en halvtimma innan han somnar. Lägga ner, han reser sig upp, lägga ner. Ofta sover han fram till 00-00,30 innan han vaknar och skriker. Försöker då lägga ner honom igen, klappa och sen gå ut. Då skriker han igen. Jag tar över honom till vårt sovrum, han bökar ett tag men sen tror man att han somnat. Sen går det 10-15 min, så vaknar han och bökar, vrider o vänder och till sist skriker! Försöker söva om ca 45 min, vilket ALLTID lutar med att jag får gå ner och göra välling. Han blir arg och vill inte ha först, men sen tar han den och dricker. Bökar och somnar förhoppningsvis om efter 10 min. Jag somnar inte förrän efter en halvtimme.Sover ok, fram till 04-05, sen börjar bökandet och vridandet igen fram till max 05.30 när han inte vill sova mer! Såhär ser VARJE NATT ut! Hur ska vi bryta detta??? Vi orkar inte mer. AV VILKEN ANLEDNING HAR HAN SÅ SVÅRT ATT SOMNA OM? Han måste få sova då han måste orka förskola. Men funderar på att köra ett race i påsk, där jag INTE erbjuder välling och försöker söva om honom i hans egen säng (eftersom han inte somnar om lättare i vår). Då har vi inga jobb eller förskola vi måste orka med.

    Humör: Ofta väldigt, väldigt arg när han inte får som han vill eller om man säger till honom. "Hackar" med huvudet i golvet . Slår sig själv i ansiktet och blir typ galen. Slänger saker i golvet. Hur bemöta? Vi måste ju säga till honom. Hur ska ma kunna veta vad som är normalt och  inte?
    Ofta svårt att leka själv, blir gnällig och vill ha sin napp och bli buren HELA TIDEN hemma.  

    Matbordet:  Ibland kan han bara illvråla när han ska äta och börjar slänga mat och bestick på golvet. Vi blir bestämda och säger till, då blir han ännu mer arg. Det slutar med att han inte äter nåt alls och vi tar ner honom från hans stol. Vad göra?

    Mormor, morfar / Farmor/farfar:   I helgen var jag och min sambo iväg själva lör-sön och vi lämnade bort honom till hans mormor och morfar över natten för FÖRSTA GÅNGEN.
    De han inte kunnat söva honom till middagslurarna varken ör eller sön. Fick sätta honom i bilen. På natten hade han GIVETVIS vaknat och inte kunnat somna om. Mormorn gav välling, men det slutade med att han var vaken mellan 02-04, hon gick upp med honom och gick i huset! (dumt!) Somnade runt 04 igen och sov till 05.30. Känns inget kul alls att lämna bort när man vet att det blir såhär.  
    När vi hämtade honom igår fick vi höra detta som de sa med IRONI : "Han är ju så lätt att ha, sitter ju still och så hela tiden och sover ju så bra!" De poängterar hela tiden att han går från det ena till det andra hela tiden när han leker, sitter inte still och ska pilla på ALLT!
    Jag blev superledsen när min mamma och pappa sa så med ironi.
    Min bors flicka är helt tvärtom. Lugn, snäll, aldrig gnällig och sover hela natten till åtta. Klart det är lättare att ha henne då!   

    Summa summarum gör allt detta till att jag och min sambo blir sura, irriterade, gnäller på varandra. Arga på nätterna mm mm. Vi känner ibland att det inte är roligt med familjelivet. Det känns så besvärligt allt. Kan inte ens slappna av att lämna bort eller bjuda hem folk.
    För min del så hade allting bliit så mycket lättare om bara sömnen på natten hade funkat!

    Snälla, ni som har det likadant, eller ni som har tips och råd att komma med! ÖS på nu!!!
    Behöver pepp, råd och lite realistiska tankar.

    Tusen tack för er hjälp!!!!       

  • Svar på tråden Vår 18-månaders tar all vår energi! (långt)
  • straw2008
    tuvali1 skrev 2013-03-11 15:09:55 följande:
    Så bara för att vårt barn är livligt och vaknar på natten så har vi inte möjlighet att få en liten stund på tuman hand jag och min sambo? Självklart förklarar jag för mamma att han kan vakna på natten och inte somna om. Och jag frågar om de vill vara barnvakt, inte tvingar dem. Detta är absolut enda gången vi lämnat bort honom för natten!Du har aldrig nånsin träffat ett barn som liknar mitt??! Då är det ju solklart att det är något fel på min son? Men du beskriver inte vad för sorts fel du anser att det är och ej heller hur vi kan finna felet.  

    Men du... alltså tycker du själv att det är bra att din mamma ska vara upp 2h på natten då barnet inte sover, o behöva bära omkring honom ? Tror inte att jag menar något illa för det gör jag inte men barn som inte sover på nätterna behöver ju lära sig det. Givetvis kommer han kunna sova borta då han blir äldre ? Kanske vid 3 års ålder ? O NEJ jag har aldrig träffat ett barn som är missnöjt o ställer större krav på sin omgivning faktiskt. Alla barn har gått att roa på NÅGOT sätt. Lycka till, en del barn ÄR väldigt mkt jobbigare än andra.
    I kinamockaskogen.....
  • Mamma plus son
    tuvali1 skrev 2013-03-11 09:10:46 följande:
    Men då kommer man ju inte bort från att vakna på naten? Om man måste upp och byta blöja? Då lär han ju sig att han inte kan sova om blöjan är lite våt? Då kommer han ju ändå vakna å fort den är våt eftersom vi vänjer honom vid torr blöja hela natten.
    Sen undrar jag hur ni kan veta att det faktiskt berodde på att han var kissnödig eller våt blöja? Kunde han berätta det? 
    Ja när min son bökar runt och skriker och orolig och försöker dra i kläderna där nere så ja då vet jag om det men det är väl som sagt hur man känner sitt barn. Jag började med att pottträna vid tidig ålder just för att mitt barn sa till själv om det. Kissade alltid när blöjan togs av, skrek så fort blöjan var lite blöt osv. 
    Om dom kissar ut så dom har en tom blåsa på natten så vaknar de inte lika mycket på nätterna iallafall inte min.
    Min son skriker än idag när han behöver gå på toaletten när han sover/halvsover och då är han 3,,5 år och kan tydligt kommunicera om sina önskningar.  
  • tuvali1
    straw2008 skrev 2013-03-11 15:48:48 följande:

    Men du... alltså tycker du själv att det är bra att din mamma ska vara upp 2h på natten då barnet inte sover, o behöva bära omkring honom ? Tror inte att jag menar något illa för det gör jag inte men barn som inte sover på nätterna behöver ju lära sig det. Givetvis kommer han kunna sova borta då han blir äldre ? Kanske vid 3 års ålder ? O NEJ jag har aldrig träffat ett barn som är missnöjt o ställer större krav på sin omgivning faktiskt. Alla barn har gått att roa på NÅGOT sätt. Lycka till, en del barn ÄR väldigt mkt jobbigare än andra.

    Om min mamma gör det för min skull och inte har några problem med det så är det väl bra? och han lär ju knappast sova sämre av att sova borta EN natt. Det var ju hennes val att bära honom, det är inget jag gör på nätterna.
    Du verkar ju vara den enda i tråden som ander att det är ngt fel på mitt barn. Alla andra säger att hans beteende är normalt. Har du inte läst det? Hur känner du där? Många känner igen sna egna barn i min beskrivning, fel på dem också då?
    Återigen, vilket slags fel tror du att det kan vara då?  
  • Dohgon
    straw2008 skrev 2013-03-11 15:48:48 följande:

    Men du... alltså tycker du själv att det är bra att din mamma ska vara upp 2h på natten då barnet inte sover, o behöva bära omkring honom ? Tror inte att jag menar något illa för det gör jag inte men barn som inte sover på nätterna behöver ju lära sig det. Givetvis kommer han kunna sova borta då han blir äldre ? Kanske vid 3 års ålder ? O NEJ jag har aldrig träffat ett barn som är missnöjt o ställer större krav på sin omgivning faktiskt. Alla barn har gått att roa på NÅGOT sätt. Lycka till, en del barn ÄR väldigt mkt jobbigare än andra.
    jag ser det som bra att ha möjlighet att lämna bort barnet någon gång ibland. vår ena son vaknade varje natt från 6-18 månader allt mellan 10-18 gånger per natt. en natt han vaknade 10 var en bra natt, 18 var mindre bra, var det mer än så sov man ingenting alls. Som förälder i det läget (sova 1-3 timmar per dygn varje dygn i ett år samtidigt som man jobbar heltid) är inte hållbart. jag trodde jag skulle dö några gånger för var totalt utmattad. Skulle jag haft någon att lämna över ansvaret på en natt eller två skulle jag gjort det för att själv få en natts sömn.
    och hennes föräldrar visste ju om det hela och valde att säga ja.
  • Majken03

    Tycker det låter som han sover för mkt på dagen. Minska ner det till 45 min eller 20 min eller ta bort helt, kommer säkert ta nån vecka innan han vänjer sig att vara vaken hela dagen. Och ha fasta strikta rutiner och tider. Så han vet vad som kommer hända varje dag hela tiden. Välling är ju väldigt snabba kolhydrater så kanske blir han pigg efter han ätit det. Jämför som om du skulle dricka 5 dl pannkakssmet när du vaknar på natten. Har ni provat vänja av sakta med vällingen? Typ minska pulvret med 1 skopa varannan eller var tredje natt, sen om han fortfarande vaknar och vill dricka så minska sakta ner mängden på vattnet, till slut borde han fattat att det inte längre är så givande att vakna. Och va konsekvent. Ta inte in honom i ert rum när han vaknar på natten. Då fattar han efter ett par nätter att han har det lika bra i sin säng.

  • Snigeln
    straw2008 skrev 2013-03-11 15:48:48 följande:
    Men du... alltså tycker du själv att det är bra att din mamma ska vara upp 2h på natten då barnet inte sover, o behöva bära omkring honom ? Tror inte att jag menar något illa för det gör jag inte men barn som inte sover på nätterna behöver ju lära sig det. Givetvis kommer han kunna sova borta då han blir äldre ? Kanske vid 3 års ålder ? O NEJ jag har aldrig träffat ett barn som är missnöjt o ställer större krav på sin omgivning faktiskt. Alla barn har gått att roa på NÅGOT sätt. Lycka till, en del barn ÄR väldigt mkt jobbigare än andra.
    I kinamockaskogen.....

    straw2008 skrev 2013-03-11 15:48:48 följande:
    Men du... alltså tycker du själv att det är bra att din mamma ska vara upp 2h på natten då barnet inte sover, o behöva bära omkring honom ? Tror inte att jag menar något illa för det gör jag inte men barn som inte sover på nätterna behöver ju lära sig det. Givetvis kommer han kunna sova borta då han blir äldre ? Kanske vid 3 års ålder ? O NEJ jag har aldrig träffat ett barn som är missnöjt o ställer större krav på sin omgivning faktiskt. Alla barn har gått att roa på NÅGOT sätt. Lycka till, en del barn ÄR väldigt mkt jobbigare än andra.
    I kinamockaskogen.....

    Är det inte just föräldrar till de barn som sover dåligt som behöver avlastning? Vad är en natt med dålig sömn för mormor om det hjälper hennes dotter att ladda batterierna?
  • Natulcien
    Sömnen:
    Jag skulle vänja av med vällingen! Vissa barn blir pigga av välling (snabba kolhydrater), så det kanske är det som händer med er son? Äter han bra på dagen och går upp i vikt så behöver han ingen nattamat.
    Sen skulle jag ta in en madrass i hans rum och sova på. Ta varannan natt, så att ni får sova ut varannan natt. Om man inte får sova och blir trött, irriterad och stressad så smittar ju det av sig på barnet som då blir ännu värre och så blir det en ond cirkel.
    Så lägg ner honom, men ligg kvar hos honom tills han somnar. Blir han ledsen så håll om honom.

    Humör
    :
    Här är det distrahera och avleda så mycket det bara går! Inte så stor vits att säga åt en 1,5-åring. Bättre att bara lyfta bort, lyfta upp. hålla om, ta ifrån etc. D.v.s. agera istället för att prata! Lägger han sig och bankar huvudet i golvet så lyft bara upp honom och håll om honom och låt honom skrika av sig i famnen.

    Matbordet
    :
    Fundera på om han kan vara för hungrig när det är dags att äta? Vår son tappar humöret om blodsockret blir för lågt. Viktigt då att det inte går för långt mellan t.ex. mellanmål och middag. Annars likadant som ovan: håll inte på att förmana och säg "nej". Plocka bort och avled istället. Kanske ska han inte ha en hel tallrik mat framför sig om han kastar, utan att ni lägger fram en matbit i taget. Funkade för oss när sonen var i en kast-period.
  • Harmagedon

    Han låter helt normal på alla punkter utom sömnen. Och sömnen faller väl också egentligen inom normalspannet men den förstår jag att det är svårt att leva med.

    Antar att det är andra som tipsat om det redan men försök med mjölkfri kost en månad och se om det inte är något sådant som spökar för honom. Till dess måste ni bara satsa på överlevnad. Ni är vad jag förstår två föräldrar som dessutom har chans att få avlastning. Dela upp nätterna. Antingen halva natten var eller varannan eller vad som nu funkar bäst för er. Ni måste ju få sova. Det andra blir så mycket lättare att leva med då.

  • Jojile

    Fast Ts, er son mår, av okänd anledning, inte bra. Det kan vara laktos/mjölk/seperationsfasen osv. Då får faktiskt er egentid stå tillbaka tills ni har kommit till bukt med problemet. Annars om ni är i stort behov av att få vara tillsammans bara ni så kan ni väl ha barnvakt över dagen?

    Har du pratat med BVC? Tycker dem att det kan vara en idé att prova laktosfritt ett tag? Gluten är det troligtvis inte och svårt att få till ett test för när han är så liten, men laktos eller mjölk är ganska troligt.

    Jag tycker absolut ni ska kämpa på nu i påsk. Det jag har gjort med min lilla kille är att ge honom välling, sedan ner i sängen och släcka lampan och så har jag sagt godnatt och gått ut. Dörren håller jag öppen så han hör oss och såfort han har börjat bli ledsen eller missnöjd har jag gått in och "nattat" om honom. Ta upp honom gör jag om han gråter och inte tröstas av nappen. Annars smeker jag på kind och hår, hyssjar och säger godnatt. Samma på natten. Jag ger aldrig välling nattetid längre.

    Ang kommentaren vet jag inte vad jag ska säga. Jag får ofta sådana ironiska kommentarer men jag tar inte åt mig eftersom jag vet att de sägs med kärlek. Min grabb må vara vild men han är familjens ögonsten.

Svar på tråden Vår 18-månaders tar all vår energi! (långt)