BEBIS (Bf mars 2013 med syskon)

Heej. Tiden går snabbt, äntligen sol o varmt! Agnes har hunnit bli 14 mån. Men oj vilket humör hon har! Om hon inte får som hon vill eller minsta motgång så kastar hon sig på golvet o skriker o sprattlar o slår. Slår o nyper storasyster hela tiden. Försöker säga åt henne, då hånskrattar hon! Har inte för mig att stora tjejen hade sånt här humör så tidigt. Hur är era???

Har alltid tyckt storebror har humör men har dragit tillbaka det sen lillebror börjat visa sina drag. Lillebror kastar sig också på golvet och skriker och bankar. Helt blockerad blir han och att försöka plocka upp honom för att trösta är ingen idé. Känns ändå jobbigt när han blir så arg då han ibland skriker till han tappar andan. På dagis hade han tydligen också blivit arg en dag och skrikit till han fått näsblod (han får det lätt). Tur nog så är han inte arg så ofta utan snarare en riktig charmör så de som inte sätt hans argare sidor kan inte tro att en så glad kille ska kunna bli så arg.   

Viola är rätt lugn. Värre med 4 åringen och 9 åringen som dagligen är så arga att det ryker om dem.
Viola har precis börjat ställa sig några korta sekunder utan stöd men långt till att gå.

Nu gick det lite för fort....

Hur är det med era små. Går alla? 4-åringen började gå när hon var 17 månader så jag förväntar mig samma här. 9 och 10 åringen var iof 10 resp 11 månader men de har och har alltid haft lite mer spring i benen och mindre tålamod.

Hej, det var längesedan. :) Här är det fullt ös. Alltså ojoj. Hon går för fullt. Klättrar på allt och är väldigt pigg av sig. Mycket nöjd och glad tjej också.
Storasyster är inne i en fråga-om-allt-period. Tjatar sönder mina öron tror jag. :)

Och jag är i vecka 18 och börjar känna av lite i ryggen. Ojoj, hur ska detta gå? Vad har jag gett mig in på? :O

Hade önskat att min lilla väntat lite till. Hon går för fullt, men inte helt 100 med balansen. Så bättre hon hade tagit det försiktigt. Hon ser något, "rusar" dit och ja ibland kan det ju vara något hinder så hon ramlar.. Stora var mycket mer försiktig. Aldrig ett blåmärke eller bula.

Lillebror gick sina första steg på lucia och fick verkligen smak för det. Nu är det full språng och bus. Klättrar upp och sätter sig på storebrors juniorstol i köket så man blir alldeles höjdrädd å hans vägnar. Hungrig då klättrar han upp i tripp trapp stolen och sätter sig. Båda mina har varit tidigare och jag hae önskat jag hade fått njuta av den lugna tiden lite längre. 

Lillebror har ju desutom tvingats till tidig dagisstart och då är det rätt skönt ändå att han kan gå. Nuförtiden springer han själv från parkeringen in på sin avdelning och det är verkligen skönt att han trivs och att det fungerar annars hade det verkligen kännts jobbigt att lämna. 

Hej! Vad roligt att höra av er igen! Det verkar ju vara olika med de små liven, så som det alltid är och ska vara :)

Lillkillen går sedan snart två månader tillbaka, ettårskalaset, och är överallt helt enkelt. Upp i soffan, på armstöden, stolar, sängar... Snart orkar jag inte oroa mig längre. Från att ha varit superlugn sitt första halvår är han en riktig buse med mycket fart o fläkt precis som sin storasyster. Dagarna går undan här minst sagt.

Han har två gaddar, är lång för sin ålder, har tagit premiärdoppet i havet, "pratar" i leksakstelefon och kommer börja fsk i september, kommer då vara 1,5.

Jobbar ni andra nu eller är ni hemma? Jag jobbar en dag i veckan än så länge

Vår lilla tjej är nu 14 månader, började gå på allvar på valborg men började klättra för längesen. Är för det mesta glad men kan ha ett fruktansvärt humör också. Har 12 tänder men tror ytterligare 4 är på gång. Är annars en liten tjej (8 kg och 72,5 cm vid 1-årskollen).

Börjar jobba i mitten av augusti och då tar min man över föräldraledigheten. Inskolning blir det först i januari!

Sådär liten var storebror också. Lillebror vid 1år var 76cm och vägde nästan 11kg. Då har han ändå slagit av ordentligt på takten sista tiden och har nu hamnat nästan på medel kurvan. Lillebror vägde ju ändå en hel del mer än storebror när han föddes med sina 4,3kg och kroppstypsmässigt är de väldigt olika, en knubbis och en mer gänglig. Ändå får jag ofta höra de är såå lika. Får ni också ofta höra det om era syskon? 

Här blev det ju förskolestart tidigt när jag återgick i studier (pappa hade inte möjlighet till pappaledighet just då). Hade rätt flexibla tider i början så det inte blev så långa dagar. Men nu ska jag göra en yrkespraktik och då blir det heldagar. Nu går han på den avdelningen som storebror gick på fram till i höstas så han kände igen personalen redan när han började. Nu känns det som han fått en fin anknytning till de flesta fröknar på dagiset (ett förhålandevis litet) och ser ju storebror all den tid då de är ihopslagna. Förskolan är tvåspråkig i samma kombination som barnen vilket känns tygt i att de kommer först lillebror i de få ord han försöker sig på. Han liksom smakar lite på orden missar ofta i slutet och tycker det är roligt att man repeterar det ord han försökt sig på och försöker igen. Särskilt stort är dock inte hans ordföråd än men kroppsspråket är ibland så tydligt att man inte kan hålla sig för skratt.