• Anonym

    Adoptera bort

    hejsan!

    Under en längre tid har jag nu funderat på att adoptera bort mitt barn på 30 månader, känner att jag kan inte ge honom allt han behöver. Han är otroligt aktiv och har en stort behov av en manlig förebild något jag inte kan ge honom. Hur går jag till väga för att göra det så lätt för honom som möjligt? Älskar honom det gör jag men bara jag är inte tillräcklig längre 

  • Svar på tråden Adoptera bort
  • Anonym (geinteupp)
    Anonym skrev 2013-03-22 15:42:15 följande:
    geinteupp: det kommer jag ju bli tvungen till ändå när jag kontaktar soc, det blir ju utredning och så. Jag ser bara ingen lösning i det eller kontaktfamilj



    Nä man brukar vara ganska drastisk o enkelspårig i sina lösningar när man inte mår så bra.( Det är inte heller alltid så säkert att man är medveten om sin depression.) Man kan behöva hjälp med att se på saken annorlunda o jag hoppas det blir så för dig o framförallt din son. Socialen kan vara väldigt bra på att stötta o hjälpa så man kommer på rätt köl igen. Jag önskar er lycka till..
  • VNmamma
    Jättekul skrev 2013-03-22 15:54:25 följande:
    Det är så många.....

    Det var ett förtroendeingivande svar...

    Tror du de fler än dem som är växt upp med sina biologiska föräldrar? Är det fler än dem som växt upp med bioföräldrar som har det jobbigt?

    Var inte så slarvig med så viktiga uppgifter!

    ts, vänd dig till socialtjänsten i din kommun. du kan prata helt förutsättningslöst med dem. Beskriv din situation, låt dem komma med förslag, fundera, prata mer... Viktigabeslut oavsett vad du väljer. Lycka till!   
  • Jättekul
    VNmamma skrev 2013-03-22 16:03:52 följande:

    Det var ett förtroendeingivande svar...

    Tror du de fler än dem som är växt upp med sina biologiska föräldrar? Är det fler än dem som växt upp med bioföräldrar som har det jobbigt?

    Var inte så slarvig med så viktiga uppgifter!

    ts, vänd dig till socialtjänsten i din kommun. du kan prata helt förutsättningslöst med dem. Beskriv din situation, låt dem komma med förslag, fundera, prata mer... Viktigabeslut oavsett vad du väljer. Lycka till!   
    Ja, ska vi ta det statistiskt så tror jag att barn överlag som har växt upp i adoptivfamilj mår sämre än i sin biologiska familj. Inte sagt att det finns bra adoptivföräldrar.
     
  • Jättekul
    silhuett skrev 2013-03-22 15:52:54 följande:
    Jag har i alla fall två ex vars mammor är adopterade (inom Sverige). Båda två (mammorna alltså) har mått väldigt dåligt över det och är fortfarande instabila känslomässigt.
    Givetvis kan det inte representera majoriteten, men jag kan förstå varifrån deras känslor kommer.
    Jag har en som tog livet av sig som 25-åring. En i samma familj som drog så fort hon fyllde 18. Hon kom dit som 3-åring.
  • VNmamma

    Jag har också exempel på adopterade som inte mått/mår så bra - av olika skäl.

    Jag använder inte dem - eller "tro" som underlag. Det borde ingen göra. 

  • Anonym

    Han går på förskola redan tyvärr har den blivit sämre och dom skickar hem barnen för minsta lilla just nu, vad gäller hans pappa och familj vill dom inte ha nått med oss att göra 

  • Anonym

    förlåt men det här med att många fler mår dåligt för att dom blir adopterade det köper jag inte, hur många vet man inte som växt upp med båda sina föräldrar och mår skit, som inte fungerar alls?!  klart det kan bli så också det kan man ju aldrig någonsin veta. Det jag vet är att jag inte är tillräcklig 

  • MinaE

    Men TS.. Kan du berätta lite, om hur du blev med barn, var är pappan vad som hänt osv.. ?? 

    Jag vet att du i din TS bara ville ha svar på hur man gör osv.

    Men ja,, klart man undrar och vill veta hur du har det, mår och vad som hänt liksom.. Det kan ju finnas massa andra vinklingar och tips på det hela om man vet lite mer. 


    Iam Mina
  • Helle 85

    Jag har inte läst hela tråden så detta kan ha kommit upp tidigare men känner du förtroende för din BVC? När jag fick min son mådde jag väldigt dåligt ett tag å kände att alla kunde ta hand om honom bättre än jag. Sedan fick jag möjligheten att prata med psykologen på BVC å hon förändrade allt. Hon kunde förklara å förstå mina känslor och ge mig verktygen att hantera dessa. När jag hade gått hos henne en gång i veckan i ett par veckor kände jag mig som en ny människa å jag har mycket att tacka henne för. Soc för mig kan låta lite farligt så BVC kanske är ett lite lugnare alternativ? De kan säkert hjälpa dig om ni kommer fram till att adoption är den rätta vägen. Ge det en chans att bli den mamma du vill vara massor av styrkekramar

  • Anonym

    helle85: ja kanske är det en bättre väg att börja med.

    MinaE: den historian är inte positiv och jag har ingen lust att berätta mer än att han svek mig, stack och hittade ny direkt. Sen valt att inte finnas över huvudtaget och hans familj stöttar det beslutet

Svar på tråden Adoptera bort