hejsan!
Under en längre tid har jag nu funderat på att adoptera bort mitt barn på 30 månader, känner att jag kan inte ge honom allt han behöver. Han är otroligt aktiv och har en stort behov av en manlig förebild något jag inte kan ge honom. Hur går jag till väga för att göra det så lätt för honom som möjligt? Älskar honom det gör jag men bara jag är inte tillräcklig längre
Varför vill du inte ens försöka att söka hjälp hos typ psykolog el prata med soc om hjälp o avlastning? Om du älskar honom o vill han väl så gör man väl det först? Man kämpar väl för sina barn!? Jag är ensam m mina 2 pojkar o det ÄR jobbigt ibland men inte ger man bort dem för det!! Även om du säger att du inte är deprimerad så låter dina inlägg sorgsna o uppgivna.. Ge inte upp din son. Du är hans allt, hans första kärlek, glöm inte det! Sök hjälp för att fortsätta tillsammans.
geinteupp: det kommer jag ju bli tvungen till ändå när jag kontaktar soc, det blir ju utredning och så. Jag ser bara ingen lösning i det eller kontaktfamilj
Så han är hos sin pappa ibland? Går pappan med på adoption? Kan inte pappan ta över boendet?
Om anknytningen har fungerat en gång kan det förmodligen fungera igen, bara då får tid för återhämtning. Jag vet vad stress kan göra med en..