kan man lägga in bilder i forumet på nåt vis?
vi bollar som bäst på olika namn till vår glytt, just nu testar vi frida för att se om hon har några åsikter i saken.
hon fyller en vecka i dag och har kommit upp till sin födelsevikt på hela 2,5 kg. Hon är 45 cm lång och även storlek 44 är för stort. Mormor har skickat en body i storlek 38 i ilfart, den ser ut att passa men förmodligen kommer inte blöjan att rymmas för blöjorna är snäppet för stora också... Hon äter som en häst dock så vi får se hur det här går. Det ligger flera utflyktsoveraller i olika storlekar och väntar på henne i vagnen.
hon verkar vilja vara mer vaken nu, tittar omkring sig innan och när hon ska ammas. jag använder en silikongrunka ovanpå mina bröstvårtor för att hon lättare ska få grepp, iom att mina bröstvårtor är typ lika stora som hennes huvud! råmjölken har gått över till vanlig mjölk och jag har börjat pumpa lite till kylskåpet för att maken ska kunna hjälpa till. som tidigt i morse när jag var så trött att jag höll på att dö... fick tips på bb hur jag ska kunna ligga och amma vilket verkar väldigt skönt och avslappnande i teorin men funkar inte alls för oss. jag har enorm byst som det känns som att jag bara häller fläsk över det lilla livet och kväver, så jag spänner mig och orkar inte ligga i de minst 30 minuter som hon vill ha till sina. jag sitter helst i skräddarställning i soffan med massa kuddar och mys både för henne och mig, har tv nära till hands och facebook och annat att fördriva tiden med så jag inte blir stressad. men då kan man inte slumra till hur som helst, så kräver sin utvilade mamma. Jag kände mig jättestressad på BB, särskilt på nätterna, och det sitter i än, jag kan vara jätteorolig inför natten när vi ska vara själva (jag väcker maken om jag vill/behöver, men han tar mycket markgöra under dagen och supportar på alla möjliga vis, så kan vara rätt bra om han får sova). baby blues osv gör det säkert inte lättare, men vi jobbar på det. jag blir alltid lugnare av att amma, som jag har förstått det får jag en massa oxytocin av hennes jobbande, MYCKET tacksam är jag för det! men man blir också trött, mentalt också faktiskt. Jag har flera olika möjliga sovplatser, i morse låg jag nervikt i soffan och delade kudde med katten i tre timmar - vaknar hon så hör jag skriken och vaknar ändå, men jag vaknar inte vid minsta ljud som ibland när jag ska sova i vår vanliga säng.
jag tror det är JÄTTEVIKTIGT att man dels får till amningen (eller flaskmatningen för all del) rent tekniskt, vilket de hjälper en med på bb, men också att man får till en MYSIG STUND. Det var jättesvårt på BB. Men man lär sig vad man saknar iaf... för mig är det tv och netflix! Inte allt för smarta program bara, för så himla engagerad är jag inte. Men då kan jag slappna av ordentligt! För det funkar inte alltid superbra även om man kanske har värsta bästa tekniken eller nåt, och då känns det så mycket bättre om man har lite mysrutiner att falla tillbaka på. Som både hon och jag gillar. Amning är så himla känsligt känner jag, svårt att vänja sig vid att "allt" hänger på MIG och mina brösts innehåll! Det är ett stort och ärofyllt uppdrag kan man väl se det som?
Så här trött fysiskt och mentalt var jag aldrig under graviditeten, vilken iofs var lite av en lyxgraviditet har jag förstått... Jag är orolig för baby blues och förlossningsdepression iom att jag har en behandlad depression i botten, och hormonerna spelar en ju spratt. Jag kan sakna min egen mamma nåt enormt, hon bor jättemånga mil bort så kan inte hälsa på hur som helst. Det hade varit jätteskönt om vi hade bott nära och hon hade kunnat komma förbi lite nu och då, som ett slags äldre och mer erfaret lugn. Men lilltjejen är lätt att tycka om, amningen är nog nyttigt för baby blues, och BVC ska tydligen hjälpa till att hålla koll på mig också. Det ska komma en och hälsa på oss på fredag. Det är ju läskigast så här i början, det är så mycket vi inte vet. Kan bli helt nojig av tanken på allt vi ska hinna gå igenom på ett år, lära oss av henne trots att hon inte kan förklara något för oss!
Oj jag hade tänkt bara skriva om hennes vikt å så, men det var skönt att skriva av sig! Nu ska jag försöka vila lite till...