Anonym (Företagare)

Äldre 31 May 09:14

417 svar

Anställd som alltid är borta

Ok, kan bli långt det här men jag behöver lite åsikter. Jag driver att litet företag, har tre anställda. Tjej 1 har jobbat här i fyra år, har två barn. Hon och maken delar på VAB och fp. Tjej 2 anställde jag för några år sen. Tjej 2 jobbade sex månader, sen berättade hon att hon var gravid. Jobbade tre månader till, sen gick hon på havandeskapspenning, sen fp när dottern föddes. Pappan tog inte ut en enda dag fp så hon var borta i 18 månader (plus två innan förlossning), totalt 20 månader. Tog in vikarie när hon var borta. Sen kom hon tillbaka, ville gå ner till deltid för att kunna hämta och lämna på förskolan (pappan kunde inte göra det). Ok, hon fick 75% tjänst och jag tog in en timanställd för att täcka upp hennes 25%. Under dessa tre månader vabbar tjej 2 26 dagar, hennes man tar inte ut en enda vab dag. Ofta går hon tidigt för att hämta barnet på förskolan för att hon är sjuk och sen blir hon hemma med barnet i två-tre dagar. Hon vill inte försöka jobba hemifrån dessa dagar för att hålla efter mängden jobb. Det gör att tjej 1 och jag får ta allt hennes jobb. Tjej 1 har rätt till övertidsersättning (naturligtvis) så företagets kostnader för detta har gått genom taket. När tjej 2 varit tillbaka på jobbet i tre månader berättar hon att hon är gravid i 12:e veckan. Kommer jobba 75% till en månad innan förlossning och sen vara ledig. Några veckor senare får hon reda på att hon ska få tvillingar och meddelar att hon kommer jobba till två månader före beräknad förlossning och att hon kommer ta ut full fp och troligen vara borta i 24 månader genom att inte ta ut alla dagar i veckan. Återigen, pappan kommer inte ta ut någon fp. Den timanställde vill inte gå upp till heltid så jag måste nu ta in och lära upp en ny vikarie. I sommar vill hon dessutom ta ut sex veckors semester, plus fyra fp veckor hon säger hon har kvar för första barnet. Hon går på semester på måndag och är ledig till sista veckan i augusti. Då kommer hon jobba i två veckor och sedan räknar hon med att gå på havandeskapspenning. Ok. Min fråga är då, kan jag bli av med henne på något sätt? Hon kostar mig enorma pengar och jag har inte råd att ha henne kvar. Hon är trevlig men inte oersättlig. Hennes konstanta vabbande gör det näst intill omöjligt att planera verksamheten. Hennes långa frånvaro nu ger mig merkostnader men ger åtminstone företaget lite lugn i och med hennes vikarie (som har vuxna barn). Jag känner mig elak men jag vill i te ha henne tillbaka i företaget, hennes familjeliv funkar bara inte här!

lilmissredhotts

Äldre 2 Jun 09:27

#191

Favoritar

Stokke

Äldre 2 Jun 09:29

#192

Ett litet företag är extremt känsligt för all typ av frånvaro ! Säg att halva personal styrkan på ex ICA Maxi skulle vara sjuka, vabba, eller f lediga samtidigt. Då skulle de behöva stänga.

Anonym (arbetsbrist)

Äldre 2 Jun 09:31

#193

sasso78 skrev 2013-06-02 08:46:12 följande:

Kan bara hålla med. Vab och fp är en RÄTTIGHET! Jag trodde alla visste det.....

Jo, och pga att hon missbrukar dessa rättigheter kommer hon att åka ut, helt enligt lagen. Som anställd är man korkad om man inte inser det, då får man lära sig den hårda vägen.

Gryntroll

Äldre 2 Jun 09:48

#194

Vinterankan skrev 2013-06-02 09:10:45 följande:

Om man vet med sig att man kommer utnyttja sina rättigheter till Max gällande vab och föräldraledighet så bör man kanske inte söka sig till små företag utan hålla sig till offentlig sektor eller stora företag.

Precis vad jag tänkte skriva!

Anonym (pia)

Äldre 2 Jun 10:31

#195

Vet inte hur stora skadestånd som döms ut om du förlorar men kanske värt det på sikt.

Sephrenia89

Äldre 2 Jun 11:11

#196

120 dagar per år/barn gäller vab annars måste hon ansöka med sjukintyg och det lär hon inte ha.

Ang. föräldra ledigheten så ring facket och klargör att hela företaget är äventyrat pga upprepade föräldraledighter och se vad du har för rättigheter.

Du kan ju köpa loss henne, dyrt men kanske bäst i längden för sedan är det 3 ungar hon kommer vabba för.

Anonym (Varit där)

Äldre 2 Jun 11:11

#197

Jag jobbade på ett litet företag för några år sedan, vi var 4 personer plus ägaren.

När vi anställde den femte gjorde vi ett STORT misstag. Vi tog in en tjej som tillsammans med mig skulle jobba med själva verksamheten (de andra två höll på med telefoni och administration och liknande). Hon verkade perfekt, men var precis som TS anställda.

Under några år blev hon gravid två gånger på kort tid, och allt var ett virrvarr av föräldraledighet, vabb, sjukdom, deltid och semester. Problemet var inte att hon blev gravid eller att barnen blev sjuka, utan att hon utnyttjade sina rättigheter till max. Nej, hon MÅSTE inte dela föräldraledighet och vabb med sin man, men när hon tar ALLT sådant och sedan sitter och skryter om sin mans suuuuperviktiga jobb som han inte kan vara ledig (hennes ordval....) ifrån ville jag bara strypa henne. Det var inte möjligt att ta in vikarier för det jobbet om det inte handlade om flera månader, så under vabb-perioderna var det JAG som fick göra hennes jobb. Det sög, men jag förstod att om inte jag gör det dör företaget.

Hade hon bara delat på vabben, varit beredd att jobba hemifrån när barnen var sjuka (det gick lika bra att jobba hemifrån som från kontoret) istället för att stänga av mobilen, och BERÄTTA vad hon planerade så vi kunde ha framförhållning så hade det varit lättare. Fortfarande tungt, men inte alls så tungt som när hon hävdade sina RÄTTIGHETER.

Ägaren sa upp henne, sket i arbetsrätten resonerade att om han gör så så kanske det går åt skogen, behåller han henne går det garanterat åt skogen. Det var för sent och företaget konkade :(

Jag var arbetslös i nästan ett år. Kvinna runt 30, fast förhållande och inget barn. Jag vet att minst två av tjänsterna fick jag inte för att de var rädda att jag skulle göra som kvinnor som hon! Fy vad jag hatade henne. Nu har jag jobb, är gravid och har redan pratat med min chef om föräldraledighet och upplägg. Kommer att ta mera än min man men kommer att gå tillbaka till jobbet en månad mitt i, för att de behöver det och för att det är vettigt för alla att kunna kompromissa!

Hon fick skitdåligt betyg av min förra arbetsgivare, och fortfarande arbetslös. Hon har uppgett mig som referens istället, och jag sänker henne totalt varje gång någon ringer. Hämden är underbar :D

prinsessanadia

Äldre 2 Jun 11:56

#198

Anonym (Ung Vikarie) skrev 2013-06-02 00:10:17 följande:

Jag när jag vikarierade i 3 år heltid på samma företag pga mamma ledigheter, vabb, 75%'s tjänster så klagades det en hel del på mig om jag var sjuk det skedde sammanlagt 7 jobb dagar på dessa år varav en gång låg jag hemma i 41 graders feber och njurbäcken inflammation. Det klagades även högljutt när jag kom tillbaka 13:10 efter lunch (kolleger gick 12 på lunch och sitter till 12:40 till 13:00) Då har jag åkt 12:30 hunnit äta och hämtat massa saker på stan till verksamheten och får spydiga kommentarer om lång lunch.

INGEN sa något om att ena tjejen som var mamma ledig 14 månader kom tillbaka gravid i månad 4 och jobbade 75% och vabbade ofta och många bollade hennes uppgifter.

Det finns fler av oss som jobbar och står i (jobbade 7-17 med växel telefon hela den tiden) samt alla andra uppgifter, vi är knappt vatten värda, gör vi fel får vi det kastat i ansiktet medan dessa ordinarie är helgon som vi vadderar, blev smått less när de inte ens sa hejdå ordentligt efter den tiden då vi ändå vart kompisar på jobbet för när jag lärde upp ordinarie så skulle vi tala med henne oavbrutet så hon inte ens tog telefonen förens sista dagen och skyllde på att jag inte gett henne någon telefon lista (hon fick 3).

Varför är det så egentligen, de som inte vill jobba får jobb så länge de kan snacka och vara bästa polare med alla medan vi andra verkar vara ett nödvändigt ont som duger till semester vik för att de inte orkar lära upp någon ny just nu.

Om man har vikarierat 2 år på samma företag så går anställningen automatiskt över till en tillsvidareanställning, enligt lag. Nu kanske du redan har slutat på det jobbet, men då vet du det till kommande jobb.

prinsessanadia

Äldre 2 Jun 12:03

#199

cilaz skrev 2013-06-02 00:27:57 följande:

"Arbetsgivarens ansvar" har jag läst i många inlägg här nu. Mycket är arbetsgivarens ansvar. Men det finns en gräns. Ett företag ska inte behöva gå i konkurs för att nån inte kan hålla snippan i styr mer än två månader. Om hon inte klarar av att jobba när hon har ett barn, som hon redan märkt kräver mycket förälder och hon vet att pappan inte ställer upp på att ta ledigt, då skaffar man väl inte ett till barn? Eller två?

Hon kunde lika gärna säga upp sig och leva på soc, hon är lika mycket parasit där!

Jag kan inte riktigt heller förstå hur folk inte kan se att det är arbetsgivaren det är synd om i detta fallet. Jag hoppas faktiskt att LAS regleras om så att arbetsgivare lättare kan göra sig av med arbetstagare som inte är arbetsvilliga. Som lagen ser ut just nu så är den inte speciellt gynnande för någon. Det som händer är att arbetsgivare inte vågar anställa för att de i princip inte går att göra sig av med en anställd om det sedan visar sig att t.ex vara en sådan person som i TS fall.

Visst ska man kunna vabba om man behöver det, det är ju inte det de här handlar om. Det handlar om att den anställde inte delar vabb med den andre föräldern samt att personen inte kan tänka sig att ens jobba lite hemifrån när den möjligheten finns. Jag skulle vilja säga att den anställde medvetet förstör för företaget när hon totalvägrar att ställa upp för företaget eller sina kollegor när hon egentligen kan göra det genom att jobba hemifrån.

PinkSugar

Äldre 2 Jun 12:06

#200

Anonym (Varit där) skrev 2013-06-02 11:11:33 följande:

Jag jobbade på ett litet företag för några år sedan, vi var 4 personer plus ägaren.

När vi anställde den femte gjorde vi ett STORT misstag. Vi tog in en tjej som tillsammans med mig skulle jobba med själva verksamheten (de andra två höll på med telefoni och administration och liknande). Hon verkade perfekt, men var precis som TS anställda.

Under några år blev hon gravid två gånger på kort tid, och allt var ett virrvarr av föräldraledighet, vabb, sjukdom, deltid och semester. Problemet var inte att hon blev gravid eller att barnen blev sjuka, utan att hon utnyttjade sina rättigheter till max. Nej, hon MÅSTE inte dela föräldraledighet och vabb med sin man, men när hon tar ALLT sådant och sedan sitter och skryter om sin mans suuuuperviktiga jobb som han inte kan vara ledig (hennes ordval....) ifrån ville jag bara strypa henne. Det var inte möjligt att ta in vikarier för det jobbet om det inte handlade om flera månader, så under vabb-perioderna var det JAG som fick göra hennes jobb. Det sög, men jag förstod att om inte jag gör det dör företaget.

Hade hon bara delat på vabben, varit beredd att jobba hemifrån när barnen var sjuka (det gick lika bra att jobba hemifrån som från kontoret) istället för att stänga av mobilen, och BERÄTTA vad hon planerade så vi kunde ha framförhållning så hade det varit lättare. Fortfarande tungt, men inte alls så tungt som när hon hävdade sina RÄTTIGHETER.

Ägaren sa upp henne, sket i arbetsrätten resonerade att om han gör så så kanske det går åt skogen, behåller han henne går det garanterat åt skogen. Det var för sent och företaget konkade :(

Jag var arbetslös i nästan ett år. Kvinna runt 30, fast förhållande och inget barn. Jag vet att minst två av tjänsterna fick jag inte för att de var rädda att jag skulle göra som kvinnor som hon! Fy vad jag hatade henne. Nu har jag jobb, är gravid och har redan pratat med min chef om föräldraledighet och upplägg. Kommer att ta mera än min man men kommer att gå tillbaka till jobbet en månad mitt i, för att de behöver det och för att det är vettigt för alla att kunna kompromissa!

Hon fick skitdåligt betyg av min förra arbetsgivare, och fortfarande arbetslös. Hon har uppgett mig som referens istället, och jag sänker henne totalt varje gång någon ringer. Hämden är underbar :D

Anställd som alltid är borta

INNEHÅLL