Min svärdotter är en mycket besvärlig person som jag helst inte vill träffa. Naturligtvis vill jag behålla kontakten men min son. Hur gör jag bäst? Berätta för sonen eller spela teater?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-07-30 09:02
Tack alla som tagit sig tid att komma med synpunkter. Mycket värdefullt att få ta del av andra människors syn på problemet.Vissa rabiata svärmorshatare verkar inte förstå vad tråden handlade om men det är deras problem.Tack alla ni andra!
Svårt att förstå när du ger så lite info, gilla henne behöver du inte göra men respektera henne måste du göra. Man träffar människor hela livet som man ibland inte gillar....men man får ändå vara hövlig
för, ska det självklart stå
Det finns egentlgien bara två alternativ som du kan välja från TS, och det är sån där klassisk konflikthantering - antingen måste man kunna tänka sig leva med det - och säga ingenting - ELLER så måsta mna säga något för att kunna stå ut med sig själv - och leva med konsekvensen. Det är dom enda alternativen osm finns - beteendemässigt.
MEN, som du säkerligen redan själv vet, om livet bara vore så enkelt, att saker man säger som visar sig blir fel rättade till sig, genom att önska att man aldrig sagt det.. Hur annorlunde skulle inte livet vara då?
Svaret på din fundering, skulle jag säga ligger lite i hur din rellation till din son ser ut. Personligen tycker jag att man alltid i största mån ska försöka vara ärlig. Även om man nu inte behöver vara det ut i minsta detalj. Men att din son precis likaväl ser på ditt kroppsspråk, som du ser på hans, det kan jag som son ( med tanke på min fd relation till min mor ) intyga. Det är minst lika jobbigt att som son med partnern som ens mor av någon anledning inte gillar, att se charaden, men inte förstå mekaniken bakom. Då är det i vart fall bättre att VETA, även om man inte "gillar" det. Det kan rädda välldigt många situationer och bespara båda parter pinsamheter och onödiga konflikter genom lite smart "social" planering. Som "son" i det här fallet, har man fördelen av att känna BÅDE sin mor och sin partner. Är man någotsånär smart, väger man det mot varandra för att försöka hamna i relativ social jämvikt.
Men skulle det påverka den sociala elationen om du berättar som det är för din son? Jo, det skulle det naturligtvis göra - men inte till den grad att man som son ( om man nu är någotsånär vettigt funtad ) förskjuter sin förälder - utan vi pratar om att man anpassar dom sociala aktiviteterna för att underlätta för båda parter. Vilket även kommer gagna dig som svärförälder. Bor ni i närheten av varandra, tex att han kommer förbi fler antal tillfällen lite kortare tid - men kommer ensam istället, så ni får kvallitetstid tillsammans. Eller vad det nu kan vara som passar för just er situation.
MEN, det jag skulle råda till när ni pratar om det här, är att du är oerhört TYDLIG i din kommunikation, att du sakligt konstaterar att du har svårt för hennes PERSONLIGHET, och ingenting annat. Inte kommentera hans val av partner, inte kommentera deras relation vara eller inte vara. Bara gå direkt på sakfrågan, så neutralt som du bara kan. Då har du vart ärligt, du har framfört ditt budskap - och det är upp till honom att hantera det på exakt samma sätt. Utan att det bli melodramatiskt eller teater tragedi av det hela. Som vuxen måste man kunna hantera att inte alla i hela världen älskar varandra. Även i sånt här sammanhang.
Och precis som någon redan konstaterat, chansen/risken, att de tär just dom tills döden skiljer dom åt, är ändå ganska låg, med tanke på hur procenten för förhållanden numer ser ut. Så med statistiken till din fördel, handlar det bara om att hitta en temporär form att hantera det här.
Hej TS!
Utan att veta hur du är, eller exakt hur din svärdotter är, tycker jag att du ska utgå ifrån att du är lika "jäklig" som din svärdotter. Brister i kommunikationen mellan svärmor och svärdotter är väldigt vanligt. Du har ju trots allt uppfostrat din son, känt honom hela hans liv, och tror dig veta vad som är bäst för honom. Du har även mer erfarenhet än svärdottern, vet hur man sköter ekonomi, barn, förhållanden, hus och hem.
Å andra sidan tillhör din svärdotter en nyare generation, kanske vet mer om dagens normer, rön och samhälle. Hon vet troligtvis även mer om vilken typ av förhållande din son vill ha. Din son har trots allt valt att dela sitt liv med henne nu, inte med dig. Den saken tror jag inte heller att du har svårt att förstå.
Jag tror på ärlighet, men utgå ifrån att du är ett lika stort problem som din svärdotter. Det är egentligen inget fel på någon av er, utan snarast är det kommunikationen och acceptansen det är fel på. Vad vill du, ha bort svärdottern, eller förstå och bli hennes vän? Tala med din son, att du tycker det känns tråkigt att du inte kommer överens med han flickvän. Tala även med svärdottern, om att du önskar fördjupa er relation. Genom att förstå och acceptera din svärdotter, kommer troligtvis problemet försvinna.
Om din svärdotter var ett problem på så sätt som du beskriver, skulle troligtvis din son ha berättat det själv. Jag tror även att du gör rätt i att alltid finnas och stötta din son. Men visa även att du finns där för svärdottern, din son är inte heller alltid lätt för henne att leva med, som i alla förhållanden.