• alice

    när skall man ringa efter ambulans

    som rubriken anger, jag blir ibland väldigt förvånad.
    Tydligen är det så att människor ringer efter ambulans när deras barn har t.ex. brutit benet, brutit armen, har ett astmaanfall som inte är värre än förra gången eller när barnet  har fått ett getingstick.

    Eftersom jag är född på 50-talet  lever jag i den villfarelsen att man ringer efter ambulans när det är fara för livet.
    Det  är det definitivt inte när man brutit betet eller armen. Inte heller när man har ett astma-anfall som man haft flera gånger tidigare.
    Det verkar som om dagens föräldrar ringer efter ambulans närhelst deras barn råkat ut för något. Hur litet det än är.

    Vad säger Ni. När ringer du efter ambulans??     

  • Svar på tråden när skall man ringa efter ambulans
  • Dramaqueen1981

    Det man gör är ju att ringa 112 när en olycka skett. Om man är osäker på vad som hänt eller hur illa det är hjälper 112 till. Men vid stor blödning, chock, medvetslöshet, förgiftning, hjärtstopp ( såklart). Jag tror man vet när det är dags att ringa 112.

  • Åsa

    Maggis: Migränexemplet tog jag från dig (som exempel på kronisk åkomma som näppeligen är akut om än outhärdlig); givetvis är det annorlunda om det finns extra faktorer inblandade. Men principen i resonemanget  - att akutsjukvården inte är dimensionerad efter ett stort antal ickeakuta åkommor - kvarstår ju, välj valfritt ickeakut exempel. Något som är (för utomstående) uppenbart ickeakut om än påfrestande då. Inte knepigare fall som den bosniska tanten med PTSD, panikångest och bensoabstinens som för sjuttonde gången kommer in med hjärtklappning/magont/andnöd - hon kan ju faktiskt just denna gång ha drabbats av en infarkt så hon är ett sämre exempel. 

    Ja, det finns diverse effektivitetsbrister i sjukvården, både sådana sjukvården äger själva och sådana som beror på omvärlden. Jag återkommer dock till svårigheten  och det - för mig - inte helt sjlävklara när sjukvården tvingas ta på sig ickemedicinska problem av typ patientens ekonomi, eller varför inte den av dig nämnda bristen på boende på lämplig nivå för färdigbehandlade. Det är givetvis jättejobbigt för den som inte kan hoppa till bussen och inte har har råd att ta sig in för att få sin stukade fot ilndad och självklart har personen rätt till vård, men är ambulanssjukvården rätt nivå att hantera det?

  • Maggis
    Scrubs81 skrev 2013-08-26 12:17:11 följande:

    Här kostar en sjukresa precis lika mkt som ambulanstransport!

    Jag har skickat migränanfall i helikopter  

    Skillnaden är väl att sjukresan oftast ska betalas på plats med ambulanskostnaden kommer i efterhand. Jag kan ha fel där men jag tror det är så. Personligen så har jag träffat människor som inte haft en spänn att ta sig någonstans för innan deras (oftast sjukpenning eller liknande kommer) och då är allt för dyrt just då. Svårt att tro men så är det.

    Har du skickat migränfall i helikopter? Ujuj... 
    //Maggis
  • Scrubs81
    Åsa skrev 2013-08-26 10:18:13 följande:
    Många beställer ambulans "i onödan" tyvärr (och gör inte ambulansernas belastade situation bättre). Ser olika grupper där.
    Självcentrering eller okunskap om ambulansers funktion - Jag har jätteont med mitt vrickade, ev brutna, ben så då ska förstås sjukvården hämta mig. Taxi i stället?? Men det är ju dyrt och jag måste ju till doktor.
     Min dotter är ju jättesjuk med sin maginfluensa, jag är orolig och vill till sjukhuset och dit tar man väl ambulans.

    Otillräcklig kunskap om vad som ÄR akut och farligt för liv och lem eller ej. Där kan man givetvis sucka över den som åker in (med ambulans eller utan) för maginfluensa utan allmänpåverkan, en stukad fot eller inte. Å andra sidan kan det vara svårt för den enskilde att bedöma vad som är farligt/bråttom eller ej. En släkting till mig gick hemma länge med halsbränna/kräkningar och ont i magen innan han tog sig till vårdcentralen, där man ville skcika hem honom, men det när anhöriga insisterade visade sig handla om en atypisk hjärtinfarkt, med allvarliga följder. En kompis väntade ut dagsjukvården när hon drabbats av en kraftig allergisk reaktion utan känd orsak och fick skäll för det hos läkaren.

    I det senare fallet kan jag se en gråzon i det här med ambulanser. Den som bor där det inte finns tät kollektivtrafik och inte har skjuts tillgänglig kan ta en taxi i stan men på mindre orter är det inte säkert att det ens finns någon tillgänglig på många timmar, och en sjuktransport kan också dröja länge. Alltså en situation där det kanske inte är akut nu men heller inte kan vänta det antal timmar det tar att ta sig dit på annat sätt, eller orkar ta sig til och med kollektivtrafik där den finns?  Kanske kan man spekulera i att även vissa som har begränsad ekonomi gör den övervägningen, när man faktiskt inte har råd med taxi. Mitt (andrahands)intryck är att personer med begränsad ekonomi faktiskt är överrepresenterade när det gäller "onödig" ambulansåkning; kanske handlar det om sådana faktorer då?
    Nej, fattiga personer som åker i ondödan är inte överrepresenterade. Snarare tvärtom...det kan stå många fina bilar på gårdsplanen när man kommer...här kostar ambulans lika mkt som sjukresa.

    Vill man ha råd om något är farligt eller inte så ringer man 1177, inte 112. Dom ska inte agera växeltelefonister utan lägga sin tid på att verkligen kunna hinna svara snabbt när det verkligen är brådis!  
  • Scrubs81
    Starkast skrev 2013-08-26 10:24:54 följande:
    Så undrar jag:

    HUR kan människor sitta och skriva att ambulans rings för mkt i onödan.
    Det känns som att det krävs lite bevis för detta faktiskt....

       

    35% för runt 7 år sen, visar studier! Hade jag inte velat vara anonym med vart jag jobbar hade jag lagt upp senaste statistiken på antalet körningar och vilken prioritet de har in till sjukhus! Det bara ökar och ökar med körningar och antalet prio 3 är de som ökar mest in till sjukhus (lägsta prio, inget vårdbehov).
  • Scrubs81
    Gizzmo73 skrev 2013-08-26 10:36:17 följande:

    Har åkt ambulans en gång i mitt liv. Det var när 1-åringen fick sin första feberkramp. Jag ringde (helt hysterisk) till 112 medans sambon försökte få liv i dottern. Killen på 112 som jag fick prata med var helt underbar, han pratade lugnt och ställde frågor och förklarade att hjälp var på väg. När sen krampen släppte innan ambulansen kommit fram så sa han att om hon krampar igen innan ambulansen kommit så skulle jag direkt ringa igen.

    Nu har jag lärt mig att feberkramper oftast är helt ofarliga och vi har även medicin så förra feberkrampen ringde vi inte någon utan hanterade själva. 

    Så denna första ambulansfärd var egentligen helt onödig, och vi skulle egentligen inte ens ringt 112 (enligt vad en del verkar anse) Men varför sa då killen på SOS åt mig att direkt ringa igen om hon fick en ny kramp?
    Och hur ska man veta att det är ofarligt när man aldrig varit med om det?

    Har väldigt svårt att tro att folk ringer 112 för skoskav (gör man det då lär man ha några andra problem...). Utan folk ringer när de är osäkra och rädda. Sen är det upp till en kunnig och utbildad person att avgöra vilken hjälp man behöver. Vad jag vet så kan man inte ringa och "beställa" en ambulans utan det avgör personalen på SOS.
    Om man förväntar sig att enbart de som har "riktigt" behov av ambulans ringer 112 så anser man alltså att SOS är en ambulansbokningstjänst och inget annat... 


    Är det någon här inne som påstått att man inte ska ringa för kramper? Visa mig isåfall är du snäll!

    Och jag önskar att jag kunde ta med er alla ut och hospitera så ni får se vad det är vi verkligen kör omkring på i de gula bilarna! 
  • Scrubs81
    Starkast skrev 2013-08-26 10:42:31 följande:

    Fast nu får ju ingen infarktpatient vänta för ett migränanfall. Det förstår du väl?
    Då omprioriteras det snabbt som attan. 

    Inte säkert, kraftig huvudvärk kan bli prio 1 och då får infarkten vänta på nästa ambulans. Så ligger det till!
    och nån ska ju i slutändan hämta migränpatienten även om den ligger som prio 2 eller 3.  
  • Scrubs81
    Åsa skrev 2013-08-26 11:06:24 följande:
    Nej, jag menar inte att en person som saknar medel är mindre i behov av vård (hoppas att du inte gör halmdockargument av detta). Jag ser dock ett problem (därmed inte sagt att jag har någon lösning klar på detta) i när sjukvårdens _akut_resurser används pga ren pengabrist hos enskild patient, som det handlar om hos en känd migränpatient. (I motsats till fall där det antingen är oklara symptom eller där personens brist på kunskap gör att ett ickeakut tillstånd uppfattas som akut.) Ambulansresurserna är inte i någon högre mån avpassade efter att hämta ickeakut sjuka inom ramen för akutverksamheten. Och även om personen med bröstsmärtor listas högre i prio så kan det ta en stund extra att hämta honom om ambulansen är ute i tjotahejti för att hämta en annan patient, kanske rentav redan har denn* i bilen; mig veterligt lastar man inte av patienter som väl hämtats ens när behovet kan antas vara högre på annat håll.

    Känd migrän får ju högst troligt åka till närmaste vårdinrättning, inte till akuten, där jag jobbar. Väldigt många får åka till närmsta vårdinrättning. Man kan jobba ett dygn och ha 6 körningar, där alla endera lämnats hemma eller fått åka till VC eller jouren. Då är vi lediga igen, men det tar ju ändå tid, sen undrar folk om vi väntar och kör hem dom igen....
  • Scrubs81
    Queenie70 skrev 2013-08-26 11:57:38 följande:
    Kan mycket väl tänka mig att ringa ambulans om mitt barn skulle bryta arm eller ben. Att stuva in ett litet barn med stora smärtor i bilbarnstol utan kunskap om hur man ska hantera den brutna lemmen känns inte som ett alternativ.

    Ingen som påstått att inte stora smärtor är indikation på ambulans. Mitt barn hade ful fraktur men med en kudde under armen gick det utmärkt att köra 15 mil i egen bil....
  • giftfri
    Scrubs81 skrev 2013-08-26 12:27:15 följande:

    35% för runt 7 år sen, visar studier! Hade jag inte velat vara anonym med vart jag jobbar hade jag lagt upp senaste statistiken på antalet körningar och vilken prioritet de har in till sjukhus! Det bara ökar och ökar med körningar och antalet prio 3 är de som ökar mest in till sjukhus (lägsta prio, inget vårdbehov).

    Så länge det inte är 100% tycker jag inte det gör nåt..
    Mer intressant är hur många som skulle ha varit hjälpta av ambulanstransport, men inte fick det.., allt över 1 person är för mycket.. 

    Vad jag förvånas över är att folk ens kommer på tanken att ifrågasätta andras beslut om tillkallande av akut hjälp, ja jag begriper åxå att det finns ett missbruk, precis som med allt annat, men det får vi leva med.

    Värre är att vi i Sverige är så otroligt dåligt utrustade med helikopter-ambulanser, å det i ett land som till största delen är oframkomligt för annat än terängåendefordon å helikopter.., det är inget annat än en vårdskandal.. 

    Fast ni har förstås inte upplevt känsla av att vara maktlös vid en olycksplats, å kan antagligen inte förstå..       
    Inget arbete kan ersätt den tillfredställelse som ett liv i lättja ger.
Svar på tråden när skall man ringa efter ambulans