• alice

    när skall man ringa efter ambulans

    som rubriken anger, jag blir ibland väldigt förvånad.
    Tydligen är det så att människor ringer efter ambulans när deras barn har t.ex. brutit benet, brutit armen, har ett astmaanfall som inte är värre än förra gången eller när barnet  har fått ett getingstick.

    Eftersom jag är född på 50-talet  lever jag i den villfarelsen att man ringer efter ambulans när det är fara för livet.
    Det  är det definitivt inte när man brutit betet eller armen. Inte heller när man har ett astma-anfall som man haft flera gånger tidigare.
    Det verkar som om dagens föräldrar ringer efter ambulans närhelst deras barn råkat ut för något. Hur litet det än är.

    Vad säger Ni. När ringer du efter ambulans??     

  • Svar på tråden när skall man ringa efter ambulans
  • Scrubs81
    KiaL skrev 2013-08-27 00:11:08 följande:
    Måste nog säga att jag tycker folk rent allmänt springer till doktorn för minsta lilla. Den ena vrickade stortån efter den andra eller förkylning med huvudvärk hänger på akuten var och varannan dag. Iofs. har jag själv varit på akuten ett flertal gånger med både barnen och mig själv. Men då har det varit halvakut och på sådana tider då VC varit stängt. Har själv aldrig tillkallat ambulans men ringt 112 i panik när min då 3åriga dotter fick tag på grabbens ritalin och käkat upp kapslarna. (trodde jag i alla fall, men det visade sig att hon spottat ut dem i burken igen och kladdiga som de var så hade de fastnat i burken så de inte syntes.) Då sa de till mig att hålla koll på hennes allmäntillstånd och ringa igen om hon blev dålig så skulle de skicka en ambulans. Mitt jobb ringde efter en ambulans till mig en gång när jag hade haft hjärtklappning i 45 minuter. Det slutade direkt när de kom. Men de ansåg att det var självklart med att ringa 112 fast de var osäkra. Så scrubs81 resonemang att bara ringa när man är säker på att det är akut håller inte riktigt.

    Scrubs81 s resonemang håller! Där och då är du säker på att du behöver ambulans. För du löser inte problemet på nåt annat sätt! Du tar dig inte in till sjukhus, nån håller på att dö framför dina ögon...men visst, kör på osäkerhet och den dagen ni behöver en ambulans, riktigt akut, då kommer ingen, för ett gäng andra var osäkra....men lova mig då en sak, gråt INTE ut i Expressen!!!!
  • KiaL
    Scrubs81 skrev 2013-08-27 00:22:40 följande:
    Scrubs81 s resonemang håller! Där och då är du säker på att du behöver ambulans. För du löser inte problemet på nåt annat sätt! Du tar dig inte in till sjukhus, nån håller på att dö framför dina ögon...men visst, kör på osäkerhet och den dagen ni behöver en ambulans, riktigt akut, då kommer ingen, för ett gäng andra var osäkra....men lova mig då en sak, gråt INTE ut i Expressen!!!!

    Vart skulle jag inte kunna lösa problemet på nåt annat sätt? Jag kunde ju ha ringt rådgivningen först eller åkt till akuten själv. Bor 5 minuter från akuten. Men ringde bara det första numret jag kom på då. Och de ansåg att det var rätt med tanke på den sortens medicin. Man tänker inte alltid rationellt när man blir rädd eller får panik. Och i situationen på jobbet så var jag ju vid medvetande, hade inte särskilt ont heller. Lite jobbigt att andas och tung i huvudet av de snabba hjärtslagen. De kunde ju lika gärna ringt rådgivningen då också. Hjärtklappning är inte akut vad jag vet...( får det var och varannan dag och nån anledning ingen vet) Men samma där. Kollegorna blev rädda när det inte gav med sig och ville ha hjälp fort. Och de kom med blåljus direkt och ansåg att trots att jag piggnade till så gjorde de rätt. För när det handlar om hjärtat är det alltid det bästa att ta det säkra före dt osäkra.
  • Fosfor

    Hur fraktar man en fyrtio kilos tonåring med brutet lårben till sjukhuset om man inte får ringa ambulans när ens barn bryter benet?

    Ska man knöla ihop ungen i baksätet på en taxi? Släpa det på marken? Det är ju inte alltid barn har den goda smaken att bryta benen på ett sånt sätt att de faller på en bår som står lämpligt placerad intill ens gigantiska bil så man bara kan hiva in dem.

  • Scrubs81
    Fosfor skrev 2013-08-27 00:38:27 följande:
    Hur fraktar man en fyrtio kilos tonåring med brutet lårben till sjukhuset om man inte får ringa ambulans när ens barn bryter benet?

    Ska man knöla ihop ungen i baksätet på en taxi? Släpa det på marken? Det är ju inte alltid barn har den goda smaken att bryta benen på ett sånt sätt att de faller på en bår som står lämpligt placerad intill ens gigantiska bil så man bara kan hiva in dem.



    Det går..men dom är svåra att få ut (ji jag har varit med om det också. Men säkert 60 kg)
  • Scrubs81
    KiaL skrev 2013-08-27 00:30:17 följande:
    Vart skulle jag inte kunna lösa problemet på nåt annat sätt? Jag kunde ju ha ringt rådgivningen först eller åkt till akuten själv. Bor 5 minuter från akuten. Men ringde bara det första numret jag kom på då. Och de ansåg att det var rätt med tanke på den sortens medicin. Man tänker inte alltid rationellt när man blir rädd eller får panik. Och i situationen på jobbet så var jag ju vid medvetande, hade inte särskilt ont heller. Lite jobbigt att andas och tung i huvudet av de snabba hjärtslagen. De kunde ju lika gärna ringt rådgivningen då också. Hjärtklappning är inte akut vad jag vet...( får det var och varannan dag och nån anledning ingen vet) Men samma där. Kollegorna blev rädda när det inte gav med sig och ville ha hjälp fort. Och de kom med blåljus direkt och ansåg att trots att jag piggnade till så gjorde de rätt. För när det handlar om hjärtat är det alltid det bästa att ta det säkra före dt osäkra.



    Som sagt...gråt inte ut i Expressen när det går åt helvete...
  • Scrubs81
    KiaL skrev 2013-08-27 00:30:17 följande:
    Vart skulle jag inte kunna lösa problemet på nåt annat sätt? Jag kunde ju ha ringt rådgivningen först eller åkt till akuten själv. Bor 5 minuter från akuten. Men ringde bara det första numret jag kom på då. Och de ansåg att det var rätt med tanke på den sortens medicin. Man tänker inte alltid rationellt när man blir rädd eller får panik. Och i situationen på jobbet så var jag ju vid medvetande, hade inte särskilt ont heller. Lite jobbigt att andas och tung i huvudet av de snabba hjärtslagen. De kunde ju lika gärna ringt rådgivningen då också. Hjärtklappning är inte akut vad jag vet...( får det var och varannan dag och nån anledning ingen vet) Men samma där. Kollegorna blev rädda när det inte gav med sig och ville ha hjälp fort. Och de kom med blåljus direkt och ansåg att trots att jag piggnade till så gjorde de rätt. För när det handlar om hjärtat är det alltid det bästa att ta det säkra före dt osäkra.



    Som sagt...gråt inte ut i Expressen när det går åt helvete...
  • KiaL
    Scrubs81 skrev 2013-08-27 00:46:58 följande:
    Som sagt...gråt inte ut i Expressen när det går åt helvete...

    Varför skulle jag göra det? Jag förlitar mig på att de som kan gör sitt jobb rätt. Och eftersom jag inte är sjukvårdskunnig själv mer än att jag har gått HLRkurs så tar jag hjälp av de som kan. Precis som att jag skulle lämna in bilen på verkstad om den lät eller betedde sig konstigt oavsett om felet är allvarligt ller inte. Grejen är att om man inte vet eller är helt säker så är det ALLTID bättre att ta det säkra före det osäkra. Varför chansa när dt handlar om ett liv?
  • Plottan11
    Fosfor skrev 2013-08-27 00:38:27 följande:
    Hur fraktar man en fyrtio kilos tonåring med brutet lårben till sjukhuset om man inte får ringa ambulans när ens barn bryter benet?
    Ska man knöla ihop ungen i baksätet på en taxi? Släpa det på marken? Det är ju inte alltid barn har den goda smaken att bryta benen på ett sånt sätt att de faller på en bår som står lämpligt placerad intill ens gigantiska bil så man bara kan hiva in dem.
  • Didajdidajda

    Jag har fått ambulans skickad till mig för extrem smärta 2 ggr. Då har inte 4 rejäla doser morfin hjälpt ens. Hemskt :( Jag mötte trauma-team när jag kom in, och blev senare diagnostiserad med "Suicide decease" Kommer ej ihåg dess fulla namn. Hemsk är den lovar jag dock. 

  • k girl
    LillaVanilla skrev 2013-08-27 00:21:41 följande:

    Jag har ringt 112 och fått ambulans vid två tillfällen. Båda gångerna har min man, som har diabetes, blivit medvetslös och krampat pga lågt blodsocker. Då har ambulans kommit och gett dropp. En gång tog de honom till sjukhuset, andra gången fick han stanna hemma.


    Hur kommer det sig att du inte gett honom något själv? Min man har blivit medvetslös med kramper fyra gånger under våra åtta år tillsammans. Första gången det hände var vi i en fiskestuga i tjottahejti som bara nåddes per båt, vi hade varit tillsammans ett par månader. Samtliga gånger har jag vaknat av att han krampar bredvid mig i sängen. Jag har inte ringt ambulans någon gång, utan fått i honom socker (skulle inte vilja invänta ambulans om han gått så lågt heller, men vi har utryckningstid på 20 minuter). Honung, och russin och juice när de piggnar lite och återfår lite funktioner, är himla fiffigt.
Svar på tråden när skall man ringa efter ambulans