Sarilariz skrev 2013-08-26 23:48:42 följande:
Är svårt att avgöra ibland.
Har ringt ambulans tre gånger, eller inte jag men närstående till mig och jag som åkt den. En gång vid kraftiga smärtor i buken när jag var gravid, visade sig vara en ofarlig cysta som spruckit, men jag blev grå började kräkas och skrika så min man blev rätt förståeligt rädd. En gång vid en allergisk reaktion på läkemedel och det kändes som om luftvägarna svullnade. En gång vid en överdos och blev okontaktbar.
Min son föll på huvudet en gång i våras, han sprang och snubblande och for med huvudet rakt ner i en tröskel och svimmade av en sekund. Där hade jag ringt ambulansen direkt om jag inte visste att det skulle gå snabbare för mig personligen att köra honom in själv vilket jag gjorde. Det var tack och lov ingen fara.
Men, jag ringer om jag tror att det finns risk för dödsfall eller varaktiga skador. Vid kraftiga slag i huvudet, eller inre smärtor, om personen förlorar medvetandet etc. Sår, brutna ben m.m. behöver inte ambulans enligt mig. Men förstår att man kan bli rädd och ringa 112, men det viktiga är att man då så noga man kan berätar vad som hänt, hur personen mår, så får en mer kvalificerad person göra bedömningen.
Skall väl nämna att det beror på de brutna benen. Ligger benet i en konstig vinkel rakt ut från kroppen t.ex blir det nog ambulans, om såret sprutar blod blir det också ambulans. Men vid ett mistänkt armbrott kan man ju köra själv exempelvis.