när skall man ringa efter ambulans

Har läst den och den är hur bra som helst. Många mitt i prick-upplevelser där.

Vad gäller dina bekanta; kanske är de på en arbetsplats där många som kommer uppvisar detta beteende? Själv arbetar jag med blodsjukdomar/magtarmsjukdomar (och lite allmänmedicin på det) samt på endoskopimottagning. Och visst finns det folk som kommer "i onödan" men de är försvinnande få. Oftare, upplever jag, är det så att vårdcentralsläkaren skickar dem "för säkerhets skull" och det driver mig till vansinne. Alternativt våra "stammisar" dvs de som visst är grundsjuka men oftast söker för någon inbillad akut dödssjuka. Där handlar det mer om att de har andra problem som beteendet bottnar i och kan därför inte kategoriseras som okynnessökande.

Vad gäller föräldrarna i ditt exempel ovan så tycker jag nog inte alls att de borde få stryk. Är man osäker är det bättre att söka än låta bli. Säger som jag sa förut; man ska vara aningens försiktig med att kategorisera och döma ut folk. Särskilt när man gör det efter andrahandsuppgifter som redan är färgade av den som berättade om det hela.

Jag har ringt en sådan gång men jag kan inte säga vad det var då alla som känner mig direkt skulle fatta att det var jag då det var en rätt speciell grej. Men efter alla undersökningar så kunde jag konstatera att ingen ambulans hade behövts (jag ringde inte efter ambulans utan för att få akut rådgivning då jag helt ärligt var rädd att min dotter höll på att dö). Men min kommentar till de läkare som undersökte henne var att för mig som outbildad så hade det varit mindre skrämmande med en benpipa som stack ut för då hade jag vetat vad det var och kunnat åka in till sjukhuset utan att fundera. Och jag uttryckte såklart ingenting om att hon höll på att dö till de jag pratade med i telefonen. Jag förklarade vad som hände och att jag inte förstod någonting om det var farligt eller ofarligt och att jag hade ringt 112 istället för 1177 för att jag inte vågade vänta i telefonkö utifall att det var akut. Sedan gjorde sjuksköterskan på telefonen bedömningen att det skulle skickas ambulans (jag frågade inte efter någon) och de som kom med ambulansen gjorde bedömningen att ta med oss till sjukhuset (vilket jag inte heller frågade efter). De var också osäkra och fick ringa en läkare för att rådfråga.

Fick du väldigt mycket skäll den gången någon dog på ditt skift? Letar du ivrigt syndabockar i buskarna?

Det handlar om en akutmottagning, många av fallen är synliga mekaniska skador. Du kanske läste mitt tidigare inlägg där jag sa att mekaniska skador är en skada där man ofta även som lekman kan avgöra hur allvarligt det är. Jag har själv utanför sjukvården sett hur hysteriska föräldrar blir så jag hyser inga tvivel.

Jag har med egna ögon sett otroliga saker. Jag var i skidbacken där en grabb på kanske tre ramlar och sätter sig på ändan i en snödriva (snön är mjuk så det råder inga som helst tvivel om att det inte ens gör ont) Han börjar genast grina. Pappan är där som en blixt för att trösta honom utan att fatta att han gör grabben en otjänst.

Jag har sett hur föräldrar håller händerna över hörnen på köksbordet.

När jag var i den åldern föll jag nedför källartrappen och slog skallen i elementet. Morsan ringde inte någon ambulans trots att jag blödde som en gris. Nu i efterhand säger hon dock att hon i alla fall skulle ha åkt in och sytt så ärret blivit mindre.

Vi lekte alla möjliga lekar och kom hem blåslagna och uppskrapade, föräldrarna bara ryckte på axlarna. Gick vi och kunde prata var det ju inte akut.

De skall visst pryglas, det är något allvarligt fel på dagens föräldrar som inte ens vågar släppa sina barn att leka utan att ansvarig lekledare i sällskap med genushäxa skall skriftligen överta ansvaret för dagen.

Något är allvarligt fel med dagens föräldrar och det började någon gång efter sekelskiftet.

Hur avgör du omfattningarna av inre skador, där fick du i kortversion 100-tals exempel på tillstånd som jag alltid är osäkra på.., finns heller idag inte en enda läkare som inte skulle hålla med mig om det..
Så.., ett enkelt komiskt fall på ett bananskal kan vara dödligt p.g.a osynliga inre skador..

Slutsats:  Ring alltid SOS Alarm om du anser det är NÖDvändigt.

..sen reser du dig som om inget hänt och knallar iväg och ropar "TAXI"... Ack om det vore så lätt! Om bara ALLA människor var supermänniskor, robotar!! Alla har inte full kapacitet, vissa inte ens sedan födseln. Aola borde tänka på det. En persons maxprestation kanske inte är samma som andras maxprestation

*ironi* Nämen! Ringa ambulans för njursten! Det behövs inte. Du klarade dig ju ända fram eller hur? Så tycks vissa resonera...

Jag skulle nog klara att krypa fram till akuten själv om det var det jag behövde.

Jag fick inget skäll, någon av gångerna. Men jag hade fullt upp att vara den empatiska medmänniskan som fanns där för förtvivlade anhöriga till personer som fick lämna jordelivet för tidigt, pga självupptagna idioter som anser de har rätt at åka ambulans för att de känner för det...för att de int har en uns av ork att ens försöka lösa situationen själv.....vad är ditt problem?

Hur påverkad är patienten. Symtomen är avgörande anser jag. Har du ett allvarligt trauma, då har du också symtom som kräver akut sjukvård på väg till sjukhus.

RIng amb pgaulans om du har behov av SJUKVÅRD under transporten till sjukhus, dvs, dropp, syrgas, smärtlindring, kramplösande, . Är man tillsynes opåverkad så ringer man taxi och vet ni, det finns mobiler om man blir sämre under vägen, vinst= man är närmare sjukhus när man ev ev blir dålig på vägen!