när skall man ringa efter ambulans

Jag tycker att Scrubs har många vettiga synpunkter. Att hållas med gliringar och överdrivna exempel är sandlådenivå.

Jag ringer ambulans när jag anser att jag inte kan ge tillräcklig hjälp till den skadade.
Förhoppningsvis är SOS-operatören tillräckligt kunnig att avgöra om de ska skicka en bil eller om man ska ta sig in till sjukan på egen hand.
Det är synd när det blir fel och folk som behövt hjälp inte fått den.

Sist jag ringde 112 var på arbetstid. En man körde av vägen och var helt groggy. Han sa att allt bara blev svart.
Det tog typ 2 minuter så var ambulans, brandbilar och polis på plats. Som släppta från skyarna...
Mannen i bilen var hel, bilen var nästintill oskadd sånär som en böggel på nummerplåten. Men just för att allt blev svart för honom kände jag att 112 kunde hjälpa mej att hjälpa honom...
Lite senare ringde polisen upp mej och frågade om bilens placering och om den var körbar (som om jag tog en provtur undertiden alla sprang omkring i ett organiserat kaos ^^)
Tyvärr visste inte polisen hur det var med mannen. Hade varit skönt att fått höra om läget var stabilt...

Jag lär nog ringa 112 igen om något liknande händer. Jag rör mej i trafiken hela dagarna så det var nog inte den sista trafikincidenten jag var med om... Tyvärr...

definitivt vid alla benbrott. om man råkar förflytta fel bendelar kan benbrottet bli värre och behövas mer insatser/ operation där man kunde undvika det. På ambulansen lägger de en skena så att skadan inte blir ännu värre

Det är ju inte helt lätt att veta, jag har ringt 112 en gång. Jag ringd inte specifikt efter ambulans utan för att få hjälp. Det hände en sak med min dotter som var rätt läskigt och där jag själv inte kunde göra någon bedömning av hur akut det var. Då jag inte vågade vänta på 1177 så ringde jag 112. Där kopplades jag till sjuksköterska och jag förklarade precis som det var utan överdrifter (men något hysteriskt då jag var rätt uppskrämd). Sa också att jag ringt dit istället för upplysningen för att jag själv inte kan göra någon bedömning. Hon skickade ambulans (jag hade inte alls nämnt det), ambulansen kom och kunde inte heller bedöma. De ringde en läkare och det beslutades att vi skulle åka in till sjukhuset. Väl på sjukhuset så fick vi träffa en läkare som blev förbryllad och sedan ytterligare en läkare och efter hela den snurran så konstaterades det att det var inget farligt och vi fick åka hem. Och i efterhand så vet jag att jag inte hade behövt ringa 112 för det var inte akut. Men i första läget så har det ju helt omöjligt för mig att göra den bedömningen. Det kunde ju inte ens ambulanspersonalen som kom dit göra.

Folk ringer för ofta.

Jag delar själv in i tre kategorier.

1) Invärtesmedicin: Bröstsmärtor för att ta ett exempel, här är det svårt att som lekman avgöra om det är en hjärtinfarkt eller något helt ofarligt.

2) Icke synliga skador: Trafikolycka där personen är desorienterad eller kanske har molande smärta i buken. Samma sak här, som lekman vet man inte om det bara är en ordentlig smäll som går över eller inre blödningar.

3) Synliga mekaniska skador. Jag cyklar omkull och vrider tummen baklänges i fallet, jag hugger ved missar och hugger upp ett stort fult jack. Jag bygger i sommarstugan och kliver på en 4 tums som kommer upp igenom foten. Här kan jag som lekman konstatera att det inte rör sig om livshotande skador även om jag inte kommer under vård på flera timmar.

I fall 1 och 2 är det berättigat att ringa ambulansen. Tyvärr finns det för många hypomammor som ringer även i fall 3. Detta leder till att någon som befinner sig i situation 1 och 2 kanske får vänta på ambulansen.

Jag ringde en ambulans på föräldrarnas begäran när en pojke krockade med en cykel och hade ett blödande sår i huvud, han släpptes senare hem och cyklade igen nästa dag.

Jag har åkt ambulans en gång. Jag hade barnsängsfeber. Fick behandling i sängen hemma, i ambulansen sen blev jag inlagd och behandlad i 2 veckor.

Jag ringde inte ambulans när min son bröt armen, men jag hade övervägt att göra det vid ett benbrott. Då kan det behövas fixering under färd, , smärtstillande och det kan vara väldigt svårt att baxa in en person med brutet ben i en vanlig bil. Jag har en gång blivit skickad med ambulans från vårdcentralen till sjukhus med min son pga astma. Jag hade aldrig ringt ambulans själv den gången, men läkarens bedömning var att han absolut inte fick åka bil själv med mig som förare pga risk för försämring under färd.

Jag har ringt ambulans 4 gånger. Första när en kompis svimmade och var avsvimmad länge, andra när min dotter fick allergisk chock, tredje när en nära person föll ihop på golvet och krampade och fjärde gången var jag tveksam men det var en äldre dam som skadade benen så att det sprutade blod. Hon hade kortisonhud. Ambulanspersonalen har alltid varit underbara och när det gällde damen jag ringde om så plåstrade de om henne på plats.

Om det skulle röra sig om brutna ben etc så skulle jag istället ringa till sjukhuset och be om sjuktransport.