• Anonym (mammis)

    Min dotter behöver gå ner i vikt

    Jag har en dotter på 11 år. Hon har lagt på sig lite för många kilon. Jag vill ju inte att hon ska lägga på sig några mer kilon som gör att hon blir överviktig. OCH jag vill noga poängtera att det handlar inte om ett skönhetsideal. Jag lider med alla överviktiga barn för att är inte hälsosamt. 

    Jag har inte pratat med dottern om hennes övervikt och hon har heller inte sagt något. Jag vill inte hetsa henne om hennes kropp. Men möjligt att hon är medveten, kläderna är väldigt trånga nu för tiden.

    Hon har alltid vart en aktiv unge och springer och studsar och har sig. Men i ärlighetens namn har det blivit för mkt av det goda. Hon äter enorma portioner. Kan äta tre portioner spagetti o köttfärsås tex. Hon äter inte godis och dricker inte läsk.Choklad och saft på helgerna. Nu på sommarlovet har det kanske vart lite mer av den varan.

    Jag har förklarat för min man att vi måste bli mer restriktiva med det söta och det gäller samtliga i familjen. Men min man lyssnar inte och drar hem fika och godsaker.

    Hur som helst, nu vill jag att min dotter ska tappa några kilon så att hon blir normalviktig. Men jag vet bara inte hur jag ska bära mig åt.

    Ska jag prata med henne? För hon kommer ju fråga när jag kommer kontrollera portionerna och dra ner på hennes mackätande. Vad ska jag svara?
    Hon tränar 3 ggr i veckan. Dans 1 gång och en bollsport 2 ggr i veckan. Jag vill få henne med ut på lite promenader också.

    Nån där ute som har lite bra råd att komma med hur jag ska bära mig åt.

    Tack på förhand. 

  • Svar på tråden Min dotter behöver gå ner i vikt
  • amalie79
    Anonym (nn) skrev 2013-09-16 11:55:19 följande:
    Det var Du som skrev det. Du skrev: "Jag förstår inte vad det farliga är med att säga till dem att de är tjocka. Är det inte bättre de vet om det?"Och nu helt plötsligt, efter att jag skrev att en pojke nyss dött pga det, så backar du.Precis, barn ÄR inte snälla, därför behöver de deras föräldrar som ska stötta och hjälpa dem, inte även de mobba dem för deras övervikt. Förstår du inte det?Det kan bli ännu värre om man säger till sitt barn att denne är tjock och behöver gå ner i vikt, speciellt för flickor i den åldern. Istället ska man vägleda dem på rätt sätt; hälosam mat och motion.



    Ja absolut. Men i det här fallet har vi två jättebra nära exempel: barnets mamma och barnets pappa. Som båda två tagit tag i sin övervikt senaste åren.

    När barnet självt tar upp frågan, eller när småsyskonet gör det, då är ju det en ingång till att prata om det. Då tänker åtminstone inte jag hyscha. Jag menar, barnet har gått hos både dietist och på gympa för kraftiga barn och pratat med dem om sin syn på mat.

    Problemet är inget konstigt hos oss, lika lite som att lille är nästan blind utan glasögon. Varför skulle det? Det är inget att skämmas för så varför ska vi göra det till det?

    Det är inte frågan om att duga eller inte. Barnets pappa har fortfarande viss övervikt och inte älskar jag honom mindre för det. Självklart duger han!

    Men klart han mår bättre nu när han väger mycket mindre, både fysiskt och mentalt!
  • Anonym (mammis)
    Anonym (nn) skrev 2013-09-16 12:00:48 följande:
    Personen vars inlägg jag SVARADE på säger åt sitt barn att denne är tjock eller börjar bli tjock och jag hävdar att detta är fel.
    Okej, jag kanske missförstod det du ville säga. Var inte meningen att låta otrevlig.

     
  • Anonym (nn)
    amalie79 skrev 2013-09-16 12:06:21 följande:



    Ja absolut. Men i det här fallet har vi två jättebra nära exempel: barnets mamma och barnets pappa. Som båda två tagit tag i sin övervikt senaste åren.

    När barnet självt tar upp frågan, eller när småsyskonet gör det, då är ju det en ingång till att prata om det. Då tänker åtminstone inte jag hyscha. Jag menar, barnet har gått hos både dietist och på gympa för kraftiga barn och pratat med dem om sin syn på mat.
    Problemet är inget konstigt hos oss, lika lite som att lille är nästan blind utan glasögon. Varför skulle det? Det är inget att skämmas för så varför ska vi göra det till det?
    Det är inte frågan om att duga eller inte. Barnets pappa har fortfarande viss övervikt och inte älskar jag honom mindre för det. Självklart duger han!
    Men klart han mår bättre nu när han väger mycket mindre, både fysiskt och mentalt!
    Vilken tur att du har ett barn som kan hantera det. Tyvärr kan långt ifrån alla barn höra att han/hon är tjock eller behöver gå ner i vikt utan att känna sig misslyckade och ledsna. Därför tycker jag att det bättre alternativet är att tillsammans med hela familjen äta hälsosamt, motionera och servera mindre portioner till alla familjemedlemmar så att barnet inte känner sig som att han/hon är utanför.
  • Anonym (mammis)
    Anonym (nn) skrev 2013-09-16 12:19:28 följande:
    Vilken tur att du har ett barn som kan hantera det. Tyvärr kan långt ifrån alla barn höra att han/hon är tjock eller behöver gå ner i vikt utan att känna sig misslyckade och ledsna. Därför tycker jag att det bättre alternativet är att tillsammans med hela familjen äta hälsosamt, motionera och servera mindre portioner till alla familjemedlemmar så att barnet inte känner sig som att han/hon är utanför.
    I vårt fall är det ju det jag försöker göra. Jag kan inte nog understryka att jag på inget vis särbehandlar min dotter. Jag lagar samma mat till alla. Ja förutom frukosten då. För mannen envisas med att äta sina räliga ljusa mackor medan jag och dottern äter äggröra. För att det är en bättre start på dagen. Jag snackar med henne om näring och vad som är nyttigt så man orkar hela dagen i skolan. 
    Min son han äter gröt eller fil och flingor och det bestämmer han själv. Ibland äter han äggröra som jag o dottern. Men mannan äter aldrig äggröra.

    Så min första åtgärd är att endast laga mat så det räcker till vars en normal portion. Få min man ombord på att vi måste se efter vår kost. Om han inte kan göra det för hans skull kan han väl göra det för hennes.

     
  • Anonym (nn)
    Anonym (mammis) skrev 2013-09-16 12:24:14 följande:
    I vårt fall är det ju det jag försöker göra. Jag kan inte nog understryka att jag på inget vis särbehandlar min dotter. Jag lagar samma mat till alla. Ja förutom frukosten då. För mannen envisas med att äta sina räliga ljusa mackor medan jag och dottern äter äggröra. För att det är en bättre start på dagen. Jag snackar med henne om näring och vad som är nyttigt så man orkar hela dagen i skolan. 
    Min son han äter gröt eller fil och flingor och det bestämmer han själv. Ibland äter han äggröra som jag o dottern. Men mannan äter aldrig äggröra.

    min första åtgärd är att endast laga mat så det räcker till vars en normal portion. Få min man ombord på att vi måste se efter vår kost. Om han inte kan göra det för hans skull kan han väl göra det för hennes.

     

    Bra idé! Jag hoppas att din man också kan börja stötta dig och hjälpa till för er dotters skull. Man behöver verkligen vara ett team och det krävs engagemang från båda hållen. Det finns så många olika orsaker till varför barn överäter, t.ex. kan det vara en väldigt aktiv aptit, inget konstigt i den åldern men då måste man också lära sig hur man ska begränsa det så att inte det tar över. En annan sak kan ju vara känslomässigt, som du säkert redan vet. Nu säge rjag inte att detta är orsaken till varför just din dotter överäter. Vissa barn äter för att, precis som oss vuxna, stilla en annan "hunger". Kanske mår man inte så bra i skolan t.ex. Eller känner press och stress över skolarbete osv.


    Hur som helst tycker jag att du gör bra som försöker göra något åt det.


     


    Jag kommer ihåg när jag var aupair och pojken jag passade åt som en vuxen, t.o.m. mer än mig! Åt stora portioner och ville ha mer och mer. Pojken var smal och spinkig och endast 5 år gammal. Jag var chockad.


    Han rörde på sig men inte mer än något annat barn som leker...Hur som helst så har vissa barn stor aptit, det är hur man hanterar den aptiten som är det viktiga. Mindre tallrikar (psykologiskt så sägs det hjälpa och man känner sig mättare). Och sen även mycket grönsaker....tydligen så äter vi människor väldigt lite grönsaker, minst hälften av tallriken ska vara fylld med grönsaker. Ja, det är lite om hur man kan göra och tala om hälsa med sina barn osv. Vara aktiv men det är ju redan ni vilket är superbra.

  • Anonym

    Lägger alltid upp maten och serverar dem, sallad står på bordet. Men är ju så lätt för barnen att hämta mer mat själva. Hur gör ni då?

  • amalie79
    Anonym skrev 2013-09-16 13:22:27 följande:
    Lägger alltid upp maten och serverar dem, sallad står på bordet. Men är ju så lätt för barnen att hämta mer mat själva. Hur gör ni då?



    Då säger vi stopp. Nu räcker det. Vänligt men bestämt. Isf får man ta mer av salladen.

    Vi har påtalat att en del av problemet är skolmaten där de inte har koll. Skolsyster har talat med skolmatsalen om att barnet inte får ta om flera gånger.

    Barnet är helt på det klara med att det just nu inte klarar av att sätta gränsen själv så då får vi göra det, tills det funkar
  • Anonym (Sally)
    Anonym (mammis) skrev 2013-09-15 23:55:06 följande:
    Jag hade kunnat laga massor med nyttig mat men hon tycker inte om något alls. Väldigt rädd för att prova nya saker. Broccoli och blomkål, näpp. Linser. Näpp.
    Det är det som är det största problemet att hon gillar inte nåt. Inte mkt i alla fall.

    Min son äter allt. Så han äter det som serveras.  

    Men om resten av familjen gillar maten så servera den då! Ha alltid sallad och knäckebröd till så avgör hon själv vad hon vill äta. Kanske det kan få henne att smaka lite och så småningom lära sig.
  • NaCl

    Jag har inte läst hela tråden men föreslår att TS och dottern börja baka matbröd tillsammans. Då kanske intresset ökar för att äta annat bröd än vitt och sött bröd. Menar naturligtvis att ni ska baka ett nyttigt bröd! Kanske intresset även för nya grönsaker och nya rätter går att ökas på det sättet?

    Att ha kokta ägg klara i kylen är bra som mellanmål.

    Jag var ett tjockt barn och mina föräldrar gjorde typ alla fel som tänkas kunde i att förhålla sig till det. Tycker du TS verkar ha sunda tankar. Förhoppningsvis så räcker det att göra vissa mindre förändringar och skära ner på portionerna eftersom dottern kommer att växa på längden. Ta alla diskussioner med pappan i detta ämne utom hörhåll för dottern. Jätteviktigt!     

  • Anonym (Been There)

    Jag fick rådet av dietist att Laga portioner- har man till matlåda så lägg i den samtidigt som ni lägger färdiga tallrikar. Råkost serveras fri tillgång till maten, låt barnet ta hur mkt råkost barnet önskar. Jag brukar göra sallad av olika slag. Jag älskar färger så min brukar vara rik på färger, med majs, morötter rivna, fårost, rivna råa rödbetor, rå vitkål, rödkål, blomkål, olika sallader ja fantasin sätter gränser. Fyll på med allt som ser gott ut. Mums. Sen bröd var tabu på middagsbordet. En skiva knäcke kunde man sträcka sig till men helst låt bli bröd. Till maten repressalier juice , vatten eller mjölk om. Lägg upp tallrikarna, kött behöver egentligen inte vara så mkt av... Vuxen sa hon 150 g kött om det var arbetande Karl, jag o barnen räcker det med 75-100 gram. Fisk 100 gram per portion. Kyckling samma som kött. Alltid tillagade grönsaker på tallriken av valfri sort. Det fyller bra. Sen kan man variera potatis, pasta, ris, ja och massa annat gott. Sen gör middagen trevlig, servera fint även vardagar. Ta till tradition att ni pratar samman o berättar nått varje dag vid middagen. Det hjälper. Jag vet att en del protester med portioner kommer komma kanske från din man eller dotter som äter mkt annars. Men det går över om ni håller ut serverar alla lika. Tänk på att minimera pasta,ris o potatis.

Svar på tråden Min dotter behöver gå ner i vikt