Min dotter behöver gå ner i vikt

Fyll ut med mer grönsaker och fibrer i maten. Morötter och riven zuzzhini i köttfärsen t ex. Skulle mina barn börja att trilskas med sånt skulle jag säga "När du kan laga din mat så får du ha annat i om du vill" (trevli ton såklart).
Byt ut saften till något annat? Typ hemmagjord smoothie som hon får vara med och göra. Baka något tillsammans och dra ner på chokladen (den innehåller ju mer ohälsosamt som köpt, chokladbollar kanske är ett bätte och roligare alternativ?) istället. Servera grönsaker, ha alltid frukt m.m. Prata mer med din man och säg att han kan käka sitt ohälsosamma bröd på kvällarna när banren lagt sig så han kan framstå som en bra fördebild vid matbordet? (föresten, vad inser han inte med hennes magproblem? Jag hade blivit jättearg!)

Är det du som handlar? Handla inte hem onyttigt. Vill din man ha det, så kan han handla.

Börja själva att ersätta fredagsmyset med något mindra onyttigt. Istället för chips har ni grönsaker och hemmagjord dipp, ha en helfamilje-aktivitet tillsammans. Varje lördag kan ni kanske spela fotboll en sväng, eller packa picknick och ge er ut i skogen, eller vad som helt så ni alla kommer ut mer.

BTW hade någon sagt till mig "man får ta mat så det räcker till alla andra" hade jag känt mig himla dum. Kanske är det bättre att börja lägga upp till barnen ett litet tag?
Köp vit fiberpasta istället för vanlig. Den är dyr, men det är din dotter det handlar om och det är hon så himla värd.

Ta ett rejält snack med din man också, tycker jag :)

Du är kanonbra!Tycker det är så himla beundransvärt när människor försöker lägga om sina vanor (och gör det - för det kommer ni lyckas med) för ett sundare liv!

Den mörka chokladen behöver inte alltid vara så mycket bättre, faktiskt. Du skrev saft i TS så det var därför jag skrev så. Läs på innehållet i grejerna ni köper så kanske du kan hitta bättre alternativ.

Det står inte så mycket om er så det är svårt att utgå från något visst, då blir det mer generella tips.

Hur du än väljer att göra var jätteförsiktig! Tjejer i den åldern när puberteten precis börjar är ofta jättekänsliga med allt som kan ha med utseende och person att göra.

När jag var ungefär 10 år köpte min mamma hem något Canderel strö eller liknande att ha på filen (är trots allt mer än 20 år sedan så kommer inte ihåg märke) och sa åt mig att använda. Hennes utgångspunkt var att jag hade på tok för mycket socker på filen och att det inte var så bra för tänderna, det var dock inte vad jag hörde. Det enda jag hörde i mitt bakhuvud var "min mamma tycker jag är tjock och behöver banta" vilket för mig startade min viktångest eller snarare problem med mat (jag var inte tjock, lite småmullig a la övere delen av viktkurvan men inte överviktig och något år eller två senare hade jag med puberteten adderat 10 cm på längden utan att gå upp i vikt och var istället på undre delen.
Nu har jag aldrig hört till de med regelrätta ätstörningar i tonåren eller liknande - men det låg kvar där i huvudet som en uppfattning oavsett vad jag vägde "min mamma tycker jag är tjock och borde banta" i bakhuvudet trots att hon aldrig sagt något sådant. Var inte ens riktigt medveten av att jag hade den uppfattningen där som gjorde att jag aldrig kände mig riktigt nöjd med mig själv oavsett vikt, "vaknade" upp när hon någon gång när jag var ca 17-18 sa att "nu börjar du väl bli lite (väl) mager?" och min reaktion var helt förvirrad och jag tänkte "men hur ska du ha det? kan du inte bestämma dig någon gång?" trots att hon aldrig påpekat min vikt innan dess rakt ut. När jag då frågade om saken fick jag förklaringen på den verkliga intentionen som slog så fel.

Idag minns hon inte ens att jag någonsin ens hade socker på filen, jag minns fortfarande väl känslan av att min mamma inte tycker jag duger.  

Det är inte lätt alls att göra något sådant på ett bra sätt. Risken är stor du nog redan gått över den gränsen med att tvinga henne att byta frukost (vad får resten av familjen äta? "får" de fortfarande äta mackor etc.?).
Jag tror nog att enda chansen är "samma regler för alla" oavsett om alla "behöver" det i alla fall när det som här inte handlar om någon sjuklig övervikt vad det låter som - vore det det får man kanske ta till mer drastiska metoder (barn som närmast väger dubbelt vad de borde etc.).
Laga inte mer än normal mängd, ta undan t ex till matlådor direkt, eller lägg upp vid spisen till alla och resten i matlådor och sallad på bordet etc. (sen att kanske inte resten av familjen skulle valt att lägga upp 2 eller 3 portioner till är en annan sak, men "reglerna" är samma för alla). Låt det helt enkelt inte finnas mer.
Vi hade denna typ av portionskontroll när jag var hyfsat liten, helt enkelt för att vi just då inte hade så väldigt gott om pengar, det fanns mat till middagen till normal portion till alla och naturligtvis fick inte en person ta "för mycket" på bekostnad av någon annan. Enkel rättvisa. Till skillnaden från exemplet ovan minns jag aldrig att jag reagerade negativt på det. Just för att det gällde alla, tonåriga bröderna fick inte heller äta en stor hög med mackor till mellanmål, så mycket bröd och pålägg fanns inte hemma och skulle en göra det blir det orättvist och orimligt.
Det hade nog inte varit något större deal med det hela med den där jäkla sötningsmedlet heller om det var generellt för familjen att "vill man äta fil med "socker" på får man ta det här" - att kanske bröderna inte ens åt fil eller pappa åt fil utan sötning på och det inte fanns något behov att reglera det är inget man tänker på i den åldern, alltså var det stora problemet utpekandet.

Så fort man låter t ex "det smala barnet" äta hur mycket godis det vill men man begränsar för ett annat tror jag man är ute på hal is. Även om "det smala barnet" självmant väljer en mindre mängd och den andra inte har någon stopp så kommer det slå fel om ett barn har "ingen gräns" som regel och den andra har en. En universell regel att "så här mycket godis får man äta" för att äta massa godis är inte nyttigt och den gäller för alla är inte alls utpekande på samma sätt.  

Barn hör väldigt ofta något annat än vad man försöker förmedla i budskap.  

Är det sommaren som är problemet? Blir det inte ordning på det igen nu när skolan har börjat och hon börjar på alla aktiviteter igen?

Inga problem att gå ner i vikt !!
gör som när du går upp i vikt fast tvärt om.
Att bli tjock innebär att du måste äta mer.

Ändra inget i vardagen.
Laga mindre mat så det räcker till en normal portion.
Gör som ngn sa, byt ut vitt bröd mot mörkt.
Skippa all yoghurt och smaksatt fil, sockerbomber och absolut inga Light saker.
  

Du verkar vara en jättego mamma och massa cred till dig för att du försöker ta dig an detta på en bra sätt!

Mitt råd är som många andra att få med grönsaker och byt kolhydraterna mot grönsaker eller bättre kolhydrater som matvete/havre, fullkornsbulgur/couscous och liknande eller uteslut och öka grönsakerna.

Är det du som handlar och lagar maten? Isf gör en kupp och laga helt enkelt bara sådan mat. Ja hon gillar inte men om det inte bjuds annat så måste hon ju börja försöka.
Köp inte hem ljust bröd (eller bröd alls) gör uppror.

Jag köpte itrims kokböcker. Många goda recept som de kinkiga i vår familj faktiskt gillar. Där ligger fokus på bra/få kolhydrater och nyttig mat. För de som behöver kolhydrater finns det bra tips och exempel till detta.
Lycka till!

Åh vad jag känner igen mig. Min dotter har inte mycket övervikt, men några kilo. Känner dock igen så mycket med ätande sen jag var yngre och har själv länge haft viktproblem. Min dotter säger själv att hon tycker hon är tjock. Är så svårt!!