• kommerintepånåt

    Varför hatar folk SD?

    Vet att jag nyss startade en annan tråd om ett helt annat ämne, men har många tankar susandes omkring i mitt huvud ikväll.
    Som rubriken lyder, varför hatar folk Sverigedemokraterna? Eller jag kanske ska fråga; varför hatar folk Sverigedemokrater?

    Jag är inte gammal nog att rösta då jag endast hunnit fylla sjutton år, men när jag väl får rösta så kommer jag lägga min röst på SD.

    Är jag rasist? Nej, det är jag inte! Finns det medlemmar i SD som är rasister? Absolut! 
    Har SD överdrivit saker de sagt? Ja! Precis som alla andra partier.
    Jag har en fråga till dig som blir röd om öronen av ilska när någon nämner SD, tycker inte du, helt ärligt talat, att Sveriges invandringspolitik har gått snett?
    Jag ser inget negativt med en del invandrare, och jag ser inget negativt med att stöta på andra kulturer och smaka rätter ifrån andra delar av världen. Men, jag vill inte att det skall ses som rasistiskt att älska Sverige, och att älska svensk kultur. Thomas Di Leva (är inte säker på om hans efternamn är två separata ord?) kom ut med sin egna lilla nationalsång, som handlade om hur Sverige ska ta emot alla, och att alla får plats.

    "Neeej", skrek mitt lilla hjärta. Och ge fan i att skriva att jag är rasist nu, för jag anser att alla människor, svart som vit som gul, är lika värda. (Vad har det egentligen med invandring och göra?) Jag är bara trött på hur många invandrare vi tar in. Jävligt trött.

  • Svar på tråden Varför hatar folk SD?
  • Jeaninne
    realist14 skrev 2014-08-23 16:46:17 följande:
    Livet ut...blir man sjuk vet man ju inte alltid hur prognosen blir. och låt oss tänka scenariot ensam mamma som får canser...hur blir hennes prognos om hon mitt i allt ska behöva rycka upp familjen och börja flytta för att klara sig..låter inte helt ok.
    Vad ska det vara för lägstanivå då? Ska man hamna på existensminimum på allt annat i samband med sjukdomen som i sig kanske är kostnadskrävande med mediciner och allt.

    Och vad ska räknas som "hög" i det fallet? En trea i innerstaden och övrigt inga tillgångar? En etta i förorten och sommarstuga?  Villa i ett lyxområde?
    Det där kan man diskutera hur länge som helst. Men jag tycker i alla fall att det var bra att Alliansen satte en bortre parantes för både A-kassan och sjukkassan. Generellt tycker jag att existensminimum i stället borde vara högre än idag, och att detta då ska gälla ALLA. Även t.ex. dom som föds med så allvarliga missbildningar eller begåvningshandikapp att de aldrig har en chans att arbeta upp någon SGI. De har det väldigt fattigt idag, om inte föräldrarna försäkrat dem (vilket i sin tur inte alla föräldrar har råd med).

    Likaså med föräldrapenningen för den delen. Det lägsta beloppet är idag så lågt att det inte finns en chans att leva på det - det täcker inte ens hyran för en 1:a i allmännyttan. Till detta kommer barnbidraget som är drygt 1000 kr, och underhållsstöd om mamman inte bor med pappan. Men det blir fortfarande inte mer än c:a 6-6500 kr i månaden netto sammanlagt. I ljuset av det så tycker jag att det är galet att taket ska vara så högt som 33 000 (alltså att man får ut 90 procent av det). Om det inte till och med är ännu högre nu..? Och speciellt om man håller på och trixar, när man skaffar flera barn, så att man kan ha kvar den SGI:n fast det var många år sedan man hade den lönen... 
    As for me, the Lord Jimmie I hold to be my liege-lord, whether he claim it or no. His wish is to me a command.
  • realist14
    Jeaninne skrev 2014-08-23 16:55:03 följande:
    Det där kan man diskutera hur länge som helst. Men jag tycker i alla fall att det var bra att Alliansen satte en bortre parantes för både A-kassan och sjukkassan. Generellt tycker jag att existensminimum i stället borde vara högre än idag, och att detta då ska gälla ALLA. Även t.ex. dom som föds med så allvarliga missbildningar eller begåvningshandikapp att de aldrig har en chans att arbeta upp någon SGI. De har det väldigt fattigt idag, om inte föräldrarna försäkrat dem (vilket i sin tur inte alla föräldrar har råd med).

    Likaså med föräldrapenningen för den delen. Det lägsta beloppet är idag så lågt att det inte finns en chans att leva på det - det täcker inte ens hyran för en 1:a i allmännyttan. Till detta kommer barnbidraget som är drygt 1000 kr, och underhållsstöd om mamman inte bor med pappan. Men det blir fortfarande inte mer än c:a 6-6500 kr i månaden netto sammanlagt. I ljuset av det så tycker jag att det är galet att taket ska vara så högt som 33 000 (alltså att man får ut 90 procent av det). Om det inte till och med är ännu högre nu..? Och speciellt om man håller på och trixar, när man skaffar flera barn, så att man kan ha kvar den SGI:n fast det var många år sedan man hade den lönen... 
    Fast det borde styras av omständigheter och inte tyckande. I tex en högkonjuktur och gott om jobb kan det vara hårdare krav på att hitta något....och tvärtom. Och efter en viss ålder då det är hopplöst för de flesta, samma sak,
    '
    Sjuk- det ska ju kunna gå att vara sjuk, även då det gäller under längre tid. Inget an kan göra något åt.

    Barn, ja samhället vill ju att det föds fler så kanske det är därför det får fortgå :)
    Kanske är ett billigt alternativ ?


  • goodasgold
    Jeaninne skrev 2014-08-23 16:55:03 följande:
    Det där kan man diskutera hur länge som helst. Men jag tycker i alla fall att det var bra att Alliansen satte en bortre parantes för både A-kassan och sjukkassan. Generellt tycker jag att existensminimum i stället borde vara högre än idag, och att detta då ska gälla ALLA. Även t.ex. dom som föds med så allvarliga missbildningar eller begåvningshandikapp att de aldrig har en chans att arbeta upp någon SGI. De har det väldigt fattigt idag, om inte föräldrarna försäkrat dem (vilket i sin tur inte alla föräldrar har råd med).

    Likaså med föräldrapenningen för den delen. Det lägsta beloppet är idag så lågt att det inte finns en chans att leva på det - det täcker inte ens hyran för en 1:a i allmännyttan. Till detta kommer barnbidraget som är drygt 1000 kr, och underhållsstöd om mamman inte bor med pappan. Men det blir fortfarande inte mer än c:a 6-6500 kr i månaden netto sammanlagt. I ljuset av det så tycker jag att det är galet att taket ska vara så högt som 33 000 (alltså att man får ut 90 procent av det). Om det inte till och med är ännu högre nu..? Och speciellt om man håller på och trixar, när man skaffar flera barn, så att man kan ha kvar den SGI:n fast det var många år sedan man hade den lönen... 
    Varför pratar du om missbildade barn ständigt?
    Vet inget om bidrag, föräldarpenning, sjukpenning, barnbidrag, och allt vad de heter. Har aldrig själv fått eller ansökt om bidrag.
    Unnar alla en dräglig tillvaro men blir ibland förvirrad om snacket i bidragsdjungeln.

  • Speakers Corner
    Jeaninne skrev 2014-08-23 16:46:49 följande:
    Nej, så känner jag absolut inte. Jag menar bara att man måste ställa rimliga krav. Du kan ju inte heller ha undgått att se hur det blir, när invandrarna klumpar ihop sig på vissa ställen, efter folkgrupp. Det är ju det som ÄR segregering (som särskilt de rödgröna brukar säga sig vara emot).

    Det är ju bara så länge som de lever på bidrag, som detta är relevant. Får de ett jobb så tycker jag att de ska flytta dit jobbet är, självklart, och söka en bostad som alla andra.
    Bra.
    Som jag skrev, i sakfrågan är vi överens, jag tycker som du i det här.

  • Speakers Corner
    Jeaninne skrev 2014-08-23 16:46:49 följande:
    Nej, så känner jag absolut inte. Jag menar bara att man måste ställa rimliga krav. Du kan ju inte heller ha undgått att se hur det blir, när invandrarna klumpar ihop sig på vissa ställen, efter folkgrupp. Det är ju det som ÄR segregering (som särskilt de rödgröna brukar säga sig vara emot).

    Det är ju bara så länge som de lever på bidrag, som detta är relevant. Får de ett jobb så tycker jag att de ska flytta dit jobbet är, självklart, och söka en bostad som alla andra.
    Och när man är självförsörjande så väljer man själv vart man vill bo.
    Är vi överens om det också?
  • Kunigunda
    Jeaninne skrev 2014-08-23 10:03:43 följande:

    Läs mitt tidigare inlägg om livsstilen i glesbygderna. Dessa människor har ju att göra ändå... de har sin traditionella livsstil som bygger mycket på jakt, fiske, kreatursuppfödning och odling. De lever i samklang med naturen, och ofta på sin fädernegård sedan århundraden. De har sitt samband - "KASAM" om du har hört begreppet..? Det är inte alls samma sak som att vara långtidsarbetslös och sitta instängd i en lägenhet i ett lågstatusområde i Stockholm år efter år... Och barnen lever inte heller i det utanförskap som barn till arbetslösa i förorten gärna hamnar i.


    Jisses. Det du vet om glesbygden ryms i myntfickan på mina jeans.
  • Kunigunda
    Jeaninne skrev 2014-08-23 10:18:52 följande:

    Det är ju en väldigt skillnad mellan att bli placerad på en ort, när man precis anländer till ett nytt land och inte har någon relation till någon annan ort. Och att vara tvungen att lämna sin gård som gått från far till son sedan 1400-talet... För att ta ett extremfall.

    Det är illa nog att tvingas lämna den ort där man föddes för 45 år sedan, och där man har mamma i grannhuset och syrran och hennes ungar en bit bort i byn... och flera av barndomsvännerna med familjer. För att flytta till Stockholm och gå där ensam efter gatorna i anonyma människomassor. Många människor som har tvingats göra det, har mått väldigt, väldigt dåligt.


    Jag är norrlänning i botten och har svårt att vara norröver längre perioder, särskilt på vintern. Det är mörkt, utbudet på färska grönsaker manar till svält, folk bor i sina hem och går aldrig ut (kallt och mörkt) och världen känns övergiven. Att komma till den miljön direkt från Somalia, Syrien eller vad man nu lämnat är självklart kännbart.
  • Jeaninne
    realist14 skrev 2014-08-23 17:01:17 följande:
    Fast det borde styras av omständigheter och inte tyckande. I tex en högkonjuktur och gott om jobb kan det vara hårdare krav på att hitta något....och tvärtom. Och efter en viss ålder då det är hopplöst för de flesta, samma sak,
    '
    Sjuk- det ska ju kunna gå att vara sjuk, även då det gäller under längre tid. Inget an kan göra något åt.

    Barn, ja samhället vill ju att det föds fler så kanske det är därför det får fortgå :)
    Kanske är ett billigt alternativ ?
    Men man får ju rätta munnen efter matsäcken. Gå ner i standard när man går ner i lön/inkomst. Det har ju folk alltid fått göra, och så är det i andra länder fortfarande. Man hör aldrig någon engelsman säga, att han bör få bo kvar i sin Kensingtonvåning resten av livet på skattebetalarnas bekostnad, bara för att han en gång hade ett sådant arbete att han hade råd att skaffa sig en våning på den adressen. Utan då säljer han den såklart - och flyttar en timme utanför stan...
    As for me, the Lord Jimmie I hold to be my liege-lord, whether he claim it or no. His wish is to me a command.
  • Jeaninne
    Speakers Corner skrev 2014-08-23 17:28:54 följande:
    Bra.
    Som jag skrev, i sakfrågan är vi överens, jag tycker som du i det här.
    Solig
    As for me, the Lord Jimmie I hold to be my liege-lord, whether he claim it or no. His wish is to me a command.
  • Jeaninne
    goodasgold skrev 2014-08-23 17:27:53 följande:
    Varför pratar du om missbildade barn ständigt?
    Vet inget om bidrag, föräldarpenning, sjukpenning, barnbidrag, och allt vad de heter. Har aldrig själv fått eller ansökt om bidrag.
    Unnar alla en dräglig tillvaro men blir ibland förvirrad om snacket i bidragsdjungeln.
    Va? Jag brukar inte prata om missbildade barn. Det var ett sidospår. Jättebra att du har klarat dig utan bidrag hittills!
    As for me, the Lord Jimmie I hold to be my liege-lord, whether he claim it or no. His wish is to me a command.
Svar på tråden Varför hatar folk SD?