Hej
Här tänkte jag att vi kunde samlas, alla vi som väntar barn och är "lite" äldre. Första barnet eller femte spelar ingen roll. Alla är välkomna, tycker inte heller det spelar roll hur långt gången man är. Vi stöttar varann fram till förlossningen :)
Tack ska ni ha flickor! Allt såg BRA UT och min bebis verkar frisk! Jag är så otroligt lättad! Visade sig att det inte alls var någon liten kille som låg där inne utan en liten tjej :D Hon låg verkligen inte stilla utan åmade sig och fjompade runt något alldeles förskräckligt, visade ändan och pekade finger. Jag verkar ha en del uppfostran framför mig som det ser ut XD
Ligger kvar på samma datum 18+3.
Just nu kan jag iaf andas ut! PUST!
Jag firade detta med att luncha med min make och när han åkte tillbaka till jobbet så gick jag och köpte lite bebiskläder på rean. :) nu är det verkligt!
Kram
Tack ska ni ha flickor! Allt såg BRA UT och min bebis verkar frisk! Jag är så otroligt lättad! Visade sig att det inte alls var någon liten kille som låg där inne utan en liten tjej :D Hon låg verkligen inte stilla utan åmade sig och fjompade runt något alldeles förskräckligt, visade ändan och pekade finger. Jag verkar ha en del uppfostran framför mig som det ser ut XD
Ligger kvar på samma datum 18+3.
Just nu kan jag iaf andas ut! PUST!
Jag firade detta med att luncha med min make och när han åkte tillbaka till jobbet så gick jag och köpte lite bebiskläder på rean. :) nu är det verkligt!
Kram
Hej tjejer, tänkte ta och byta tråd nu, plussade äntligen idag!! 
Hoppar in här om det är ok? Fyller 35 år i april och väntar fjärde barnet i början av september. Är i v.8 nu och mår verkligen dåligt, är sjukskriven för tillfället.
Hej på er hoppar gärna in här om det är ok? Blir 38 i april och plussade idag med nr 4. Blir en Septemberbebis denna gången
Välkommen nya trådmedlemmar!
Sessan: Grattis, skönt med fina provsvar. Hoppas nu sambon förstår att han borde ha varit där och delat allt med dig.
Insanejane: Roligt att se en pigg frisk tjej!
Vi har berättat för min mamma (och pappa), min syster, min bästa vän och sambons föräldrar. Om något händer så vill jag att de ska veta varför jag är ledsen.. Förra gången visste så gott som alla, eftersom i princip alla jag betraktar som närstående (familj, några vänner och de närmsta kollegorna) visste att vi gjort IVF-behandling efter flera års försök. Så de fick alla ett sms med en glad gubbe i, så fick de lista ut resten.
Här är det ledsamt. I söndags väcktes jag av att min mamma ringde och storgrät i luren. Min pappa dog i hjärtinfarkt på natten och hon hade just kommit hem från akuten. Blev så chockad, han var bara 68 år även om jag visste att han låg i riskzonen för att drabbas. Åkte upp till mamma och min syster kom också, och var där några dagar. Träffade pappa på sjukhuset igår för att säga farväl. Det är nog de värsta jag gått igenom än så länge, även om det var bra att få ta avsked. Idag berättade vi för vår 4-åring, som på barns sätt mest konstaterade att han dött men att mormor och moster fanns kvar.. Följdfrågor kommer säkert framöver, men just nu var det skönt att hon inte reagerade mer än så. Men jag är så ledsen över att pappa inte får vara med under graviditeten och träffa bebis, men jag är väldigt glad över att jag hann berätta för honom.
Kram!