Nu jäklar ska jag lyckas! Ska bli en riktig pingla till sommaren! Du också?
Utgångsläge:
166 cm
60,0 kg
Kom igen! Vi har minst 5 månader på oss att bekämpa fläsket!
Ingen behöver lägga ut bilder, men jag kommer göra det i början av varje ny månad för att sporra mig själv lite och för att se ev. resultat som man nödvändigtvis inte ser på vågen.
Tack.
Det svåraste har varit allt det extra onda som jag känt/känner.
Att sluta med godis,pasta,potatis,bröd o ris har gått rätta bra.
Men värken i rygg o ben har blivit värre. allt gör ondare nu än innan, men det går väl över eller iaf minskar längre fram hoppas jag.
Den största skillnaden jag känner är att det inte är lika knöligt att ta mig upp ur soffan.
Annars så är det mesta som vanligt.
När man är så stor som jag så krävs det lite större viktminskning för att det ska kännas/märkas på kroppen.
Eller jo, jag har lite lättare att ta djupa andetag. Hade väldigt svårt att ta såna innan.
Något jag inte räknade med innan jag äntligen lyckades börja min viktminskning, var/är den stressen jag känner.
Matplaneringen o all tid det tar att laga allt från grunden. O att inte äta medan jag lagar maten.
Jag ska hinna med min träning o orka ta hand om hem o barn.
Men jag kämpar på för jag vägrar tillbringa ännu en sommar inomhus.
Igår var det fest, hade bestämt mig för att inte dricka så mycket eller äta, men gick åt helvete. Eller ja, drack vin i martiniglas, så blev nog inte så mycket i slutändan. Magen kaos och ska vara snäll mot kroppen idag.
:)
Ehm, ja det hade jag tills sambon fått i sig för mycket och man fick hålla koll så att han inte slog huvudet i toastolen... i tre timmar... :P
Igår var jag bjuden på middags bjudning, bland de som var där så är de två som jag inte går ihop med, men som är nära familjen, därför träffas vi ofta. Jag har sett fram emot att träffa de när de syns att jag har gått ner i vikt, och de senaste två veckorna har folk börjat kommentera.
När jag kommer in i rummet igår så kollar de på mig som om deras ögon ska ploppa, men säger inget. Men de andra i sällskapet börjar kommentera och tycka att jag är så duktig och att det verkligen syns. Lite senare när jag är i ett annat rum, så hör jag hur de två jag i te går ihop med, börjar fråga ut min kille om hur jag har gjort.
Alltså, vilken lycka jag har i kroppen nu! Jag har visat dom, och jag ska visa dom ännu mer! Revansch efter all skit de gjort mot mig!
Behövde bara få skriva av mig lite:)
Och visst blir man glad när folk märker? Men vad är det med alla som inte säger något men som ser?
Den känslan är underbar, ta till vara på den!
Men kan nog vara så att de som inte nämner det trots att de märker, inte vill riskera att trampa på en öm tå. Vikten är ju väldigt känslig i många fall, och det finns de som inte alls vill prata om det för att de skäms över att de "bantar" eller dylikt. Jag är ju själv väldigt öppen med vad jag håller på med nu, och har inte alls svårt att nämna det för folk och då känner de väl sig bekväma i att kommentera eventuella framsteg också.
Samtidigt som jag fortfarande har svårt för när vissa släktingar kommenterar det, för det finns en sådan historia sen tidigare om hur de har klagat på min vikt osv. Då finns det för många sårade minnen kvar för att jag ska kunna ta in det positiva, tyvärr.
Den känslan är underbar, ta till vara på den!
Men kan nog vara så att de som inte nämner det trots att de märker, inte vill riskera att trampa på en öm tå. Vikten är ju väldigt känslig i många fall, och det finns de som inte alls vill prata om det för att de skäms över att de "bantar" eller dylikt. Jag är ju själv väldigt öppen med vad jag håller på med nu, och har inte alls svårt att nämna det för folk och då känner de väl sig bekväma i att kommentera eventuella framsteg också.
Samtidigt som jag fortfarande har svårt för när vissa släktingar kommenterar det, för det finns en sådan historia sen tidigare om hur de har klagat på min vikt osv. Då finns det för många sårade minnen kvar för att jag ska kunna ta in det positiva, tyvärr.
Hej, hej! Hoppas helgen gått bra! Jag har inte haft några planer alls så det blev vanlig mat hela helgen. I går var jag och fikade med en kompis, han tog en semla, jag en ost och skinkmacka. Nöjd! :) men i kväll blev det nog lite mycket. Var på spinning och kom hem görhungrig och sambon hade gjort spansk potatistortilla så jag åt nog lite för mycket.... Men det gör nog inte så mycket. Resten av helgen har gått bra och veckan likaså. Hoppas ni får bra resultat på vågen i morgon!