Hej alla härliga människor!
Jag hoppas att den här tråden kan vara ett ställe att ventilera med- och motgångar, peppa och stötta, eller bara skriva av sig om ofrivillig barnlöshet, utredning och vägen mot IVF. Vi är många i samma båt.
Skriv gärna och berätta om dig själv och var du/ni är i processen :)
Jag började med Lutinus samma dag som äggplocket. Lutinus är progesteron som naturligt produceras av det befruktade äggets gulkropp. Om graviditeten uppkom så som den gör naturligt, utan ingrepp, skulle ditt befruktade ägg börja producera progesteron så fort det börjar vandra ner mot din livmoder, alltså efter ägglossning. Eftersom ägget plockas ur din kropp skjuter man till med progesteron i tablettform - för att låtsas komma ifrån ditt ägg. Det är alltså ingenting man behöver innan äggplocket. Jag skulle tro att dina sprutor ordnar slemhinnan för dig :)
Är du osäker - ring din klinik. Jag tog en Lutinustablett på morgonen innan jag skulle till plocket, två efter plocket (mitt på dagen och på kvällen) och ska fortsätta till och med negativt test, alt. tills tabletterna tar slut (vid positivt test) :)
Starshaped: Vad sjukt! Då kan ju din/dina chefer/deras intresseorganisation genomgå behandlingen så kan vi se hur kaxiga de är efter det... Blir så upprörd! Man mår fruktansvärt på alla sätt och vis under en behandling, det är klart som sjutton att det räknas som sjukdomstillstånd! Förstår att det är lättare sagt än gjort, men försök att luta dig tillbaka på facket så mycket du bara kan. De har rätt. Du har rätt. Ingen kan bestämma att du inte bör må dåligt eller bör kunna jobba som förr, för så enkelt är det inte. Jag hejar på dig!
Tintinigbg: Såg att Trina gett ett jättebra svar. Jag säger detsamma (jag är också på Sahlgrenska): De bokar in ultraljud när dina provsvar börjar se lovande ut. Allt är som det ska :)
Förstår att det är jobbigt! Stå på dig!! Håller med Cyanea - de kan ju testa att göra behandlingen!
Då var man en ruvare på ett femdagars blastro! :) TD 13/9!
Oj, kom med någon slags "arg gubbe" det var inge meningen :)
Moolie: Grattis!! Håller tummarna på att det äntligen är guldägget!
Tack!!! Jag har tio test som ligger och väntar! ;) Ska köpa ett clear blue till själva testdagen med om mensen uteblir! :)
Nu är det inte alls roligt längre. Imorgon är min officiella TD. Hittills har tant röd hållit sig borta. Idag under dagen fick jag en liten förändring i färgen på flytningarna, något mörkare. Det brukar vara tecken på att mensen kommer inom ett par dagar. Jag tempade för en stund sedan, men den har knappt gått ner än, så kanske är det falskt alarm.
Tänk om det är minus imorgon? Efter allt vi gått igenom, hur ska man ta det då? Och som man börjat hoppas då mensen blivit försenad... Kommer det någonsin bli vår tur? Kommer vi någonsin att få bli föräldrar?
Ibland förstår jag inte hur vi står ut, tjejer. Den här barnlöshetsbubblan är så jävla tung och deprimerande. Hur andas man? Hur fortsätter man att fungera? Varför fortsätter man ens att kämpa sig igenom alla dagar?
Och så alla dessa människor som inte ens förstår en bråkdel av vad vi går igenom. Tänker på din/dina chef/-er, Starshaped. De som inte anser att det ska vara något större problem. De är så lyckligt lottade, de som inte behöver förstå hur skör tråden som håller en vid liv är.
Förlåt gnället men... just nu mår jag verkligen jättedåligt och är så fruktansvärt rädd. Jag hatar gravtester. Jag hatar det. Jag hatar det där strecket som aldrig kommer, eller det där ordet "inte" som dyker upp (Inte gravid)... Behöver lite pepp just nu :'(
Cyanea : jag håller tummarna för dig imorgon. Så imorgon är din td? Har du inte ett extra gravtest hemma så du kan tjuvtesta idag? Har mensen hållit sig borta så här länge är det ju lovande! Var det bara en nyansskillnad i flytningen hade jag inte hetsat upp mig, det kan ju vara av Lutinus tex. Förra gången, när jag var gravid med min son, blev slemhinnan irriterad av Crinone som jag använde och jag fick färgade flytningar. Hoppas verkligen inte att det är mensen som är på g.
Star-shaped : jag är lite trög kanske, men vad spelar det för roll om arbetsgivaren anser det vara sjukdom eller inte?
Nu är det inte alls roligt längre. Imorgon är min officiella TD. Hittills har tant röd hållit sig borta. Idag under dagen fick jag en liten förändring i färgen på flytningarna, något mörkare. Det brukar vara tecken på att mensen kommer inom ett par dagar. Jag tempade för en stund sedan, men den har knappt gått ner än, så kanske är det falskt alarm.
Tänk om det är minus imorgon? Efter allt vi gått igenom, hur ska man ta det då? Och som man börjat hoppas då mensen blivit försenad... Kommer det någonsin bli vår tur? Kommer vi någonsin att få bli föräldrar?
Ibland förstår jag inte hur vi står ut, tjejer. Den här barnlöshetsbubblan är så jävla tung och deprimerande. Hur andas man? Hur fortsätter man att fungera? Varför fortsätter man ens att kämpa sig igenom alla dagar?
Och så alla dessa människor som inte ens förstår en bråkdel av vad vi går igenom. Tänker på din/dina chef/-er, Starshaped. De som inte anser att det ska vara något större problem. De är så lyckligt lottade, de som inte behöver förstå hur skör tråden som håller en vid liv är.
Förlåt gnället men... just nu mår jag verkligen jättedåligt och är så fruktansvärt rädd. Jag hatar gravtester. Jag hatar det. Jag hatar det där strecket som aldrig kommer, eller det där ordet "inte" som dyker upp (Inte gravid)... Behöver lite pepp just nu :'(