En tredje pojke. Såå ledsen och besviken!!

Oväntat att så många skall förknippa pojkar med våldsam lek och överdriven busighet. Sitter man med dessa föreställningar så är det inte konstigt att man projicerar dem på sin uppfostran. Hmm...hur kan det vara så att män är totalt överrepresenterade när det gäller våldsbrott...?

Min sorg är min sorg och kan inte jämföras med någon annans. Har inte jag rätt att vara ledsen för en stund för att det minsann finns dem som inte kan få barn eller dem som har ett sjukt? Det är en helt annan diskussion.

I så fall har ingen rätt att vara ledsen över att man har förlorat ett jobb, för det finns ju dem som är sjuka och aldrig har haft möjligheten att ha ett jobb överhuvudtaget. Och varför är du ledsen för att du inte kan köpa mat? Finns ju dem som verkligen svälter. Och de som svälter har inte rätt att klaga heller, för det finns ju dem som svälter OCH befinner sig i krig. 

Självklart föredrar jag ett barn framför inget och ett friskt barn framför en flicka. Att du inte fattar detta vittnar enbart om din egen trångsynthet. 

Märkligt hur människor lägger ord i ens mun. Detta har jag nämligen aldrig sagt. Vill jag måla naglar kan jag måla mina egna och shoppar gör jag helst själv. Tvärtom poängterade jag tidigt i tråden att detta INTE handlade om söta saker i rosa. Vår dotter hade sannolikt blivit den ropat högst och jag hade älskat det! 

Jag tycker du har rätt i detta även om jag själv ine riktigt kan förstå då jag aldrig längtade efter ett visst kön. En för oss skitsak eller något som är lite av tabu som detta kan kännas stort för någon annan och det är klart man ska få känna och prata om det!

Vad är det du känner att du har saknat eller vad tror du skulle vara skillnaden?

Då förstår jag verkligen inte denna oerhörda längtan efter en individ med snippa istället för snopp.

Visst har du rätt över att Ts har rätt att känna sorg men att skriva att hon ångrar graviditeten pga att det är en pojke kan irritera folk- så är det och dels även här med all rätt! Det för att det finns människor som skulle vilja få barn och inte kan eller som har förlorat en son. 
Jag själv har tre pojkar och väntar nu min fjärde. Jag har också önskat mig en dotter speciellt nu vid denna graviditet då det är min sista men i vecka 7 fick jag en stört blödning, sedan en till i vecka 11. Detta gjorde så jag även blev "kallad" till verkligheten. Vid ultraljudet för nån vecka sedan fick jag reda på att det var en till pojke jag väntade på (min fjärde) blev så rörd och kände en sådan enorm kärlek för att jag vet att det är honom jag vill ha och inte en annan pojke eller flicka. Det finns så mycket viktigare som att barnet ska vara friskt.   

Men det är väl klart man får vara ledsen när det inte blev som en tänkt/hoppades. I stället för att bli arga, vilket nog inte hjälper TS alls, så kan vi väl stödja? Ens spontana reaktion kan ju vara ganska annorlunda än hur man tänker när det fått lagt sig lite. Jag vet om folk som skrattat när familj dött och annat som vid förta anblick verkar hemskt. Man reagerar olika och det gör en inte till dåliga människor..

Maxine: Jättesynd att det inte blev som du önskade! Jag känner med dig. Det är helt okej att sörja att du inte får en flicka denna gången. Det gör dig inte till en dålig människa! Men jag tror att när du får din lille pojke och han ligger i dina armar, så kommer du vara fylld med kärlek ändå. 

Åter igen! Sa att jag självklart föredrar ett friskt barn framför en flicka. Är det något i mitt inlägg som du har svårt att förstå? Det här handlar enbart om faktumet att jag önskade en flicka till mig och min man. För stunden, det och enbart det. Min sorg är min sorg, ännu en gång. Istället finns det säkert andra saker som du beklagar dig över, men som jag skulle lyfta på ögonbrynet för. 

TS har själv uttryckt sig väldigt klumpigt och skrivit saker som "jag ångrar graviditeten", t ex. Hur kan man ens tänka så? Älskar man inte sitt barn för den den är, inte för det kön det har?

Sen tycker jag det är rätt dumt att gå och trösta sig själv och intala sig själv så hårt att det är en flicka, när man borde förstå själv att det liksom är 50/50-chans på det. TS borde själv ha insett att det lika gärna kunde vara en pojke där inne.

Nej jag har inte svårt att förstå det, det är något jag själv tycker däremot så menar jag att folk kommer irritera sig när du skriver att du ångrar graviditeten för det! Och jag skrev ochså att du har rätt att känna sorg för det så vilken del är det du inte förstår?