• Elit

    Medfödda könsskillnader

    Den som diskuterat genusfrågor ett tag stöter ofta på påståenden som gör gällande att de kognitiva- och beteendemässiga skillnader vi observerar mellan könen till största delen kan förklaras med skillnader i uppfostran, förväntningar och normer. Geners och evolutionens inflytande begränsas i regel till att förklara fysiska könsskillnader. Innan jag lägger fram mitt vetenskapliga stöd för att biologins inflytande är större än så, så skulle jag vilja att du först noga funderar på vad för typ av bevis du skulle acceptera för att ändra din uppfattning. Finns det inga sådana bevis, eller att dessa beviskrav är betydligt högre än de som gjorde att du accepterade motsatsen, så håller du inte längre på med vetenskap utan religion. Då kan du sluta läsa nu. I annat fall hoppas jag att du läser vidare med öppet sinne och värderar samtliga ståndpunkter individuellt och som en del av en helhet.

    Under graviditeten skiljer sig den hormonella miljön i livmorden åt beroende på om det är ett manligt eller kvinnligt foster. Under Y-kromosomens inflytande skapas stora mängder med manligt könshormon: ”This early hormone difference exerts permanent influences on brain development and behavior” (1,) (Det finns alltså redan könsskillnader i hjärnan redan på fosterstadiet (2)). I en review från 2009 skriver Professor Hines från Cambridge ”These studies provide substantial evidence that prenatal androgen exposure influences childhood play behavior, including toy, playmate and activity preferences, as well as sexual orientation… Evidence also suggests influences of androgen during early development on core gender identity…

    Könsskillnaderna i intresse manifesteras redan dag 1: ”Results showed that the male infants showed a stronger interest in the physical-mechanical mobile while the female infants showed a stronger interest in the face. The results of this research clearly demonstrate that sex differences are in part biological in origin.” (4,7).

    Och är större vid 6,9 och 12 månader (4,5,6,22) och mängden testosteron som fostret utsatts korrelerat med styrkan i intresseskillnaderna för både flickor och pojkar ex. ”In addition, play with a train and with a baby doll showed the anticipated sex differences, and play with the train correlated significantly and positively with testosterone AUC in girls, while play with the doll correlated significantly and negatively with testosterone in boys (8).

    Flickor som får mer manligt könshormon i fostervattnet (ex. på grund av att mamman behandlats med hormoner, genetiska problem eller bara normala variationer människor emellan) visar samtliga samma resultat ”Testosterone concentrations prenatally influence children's subsequent sex-typed toy, playmate and activity preferences. A consistent finding is that girls exposed to unusually high levels of androgens prenatally, owing to congenital adrenal hyperplasia (CAH), show increased male-typical play and reduced female-typical play. Similarly, children whose mothers took androgenic progestins during pregnancy show increased male-typical toy and activity preferences, whereas the opposite is the case for children whose mothers took anti-androgenic progestins.” (1)

    Socialisering då?

    172 studier på 28 000 barn som undersökte om föräldrar behandlar söner och döttrar olika konstaterar att ”Most effect sizes were found to be nonsignificant and small”. Den skillnad de finner i ”encouragement of sex-typed activities” men att detta kan förklaras med det vi redan läst ovan ex. ”fathers were less likely to give dolls to 1-year-old boys than girls, but boys also played less with dolls when given them than girls did” (12). Harvardprofessorn Steven Pinker skriver “Praktiskt taget alla de skillnader som föräldrar uppvisar visar i sitt sätt att bemöta sina olika barn kan förklaras som ett utslag av de genetiska olikheter som barnen föddes med” (13).

    Paul Lichtenstein, professor i genetisk epidemiologi och chef för svenska Tvillingregistret konstaterar att ”Idag finns det inom forskarvärlden en ganska stark konsensus — kanske med vissa marginella undantag inom vissa discipliner” gener förklarar ca 50 procent av skillnaden vår personlighet, intressen och beteenden. Familjen förklara i princip ingenting. Detta har kontrollerats från tre olika källor som alla ger samma resultat (Tvillingstudier, syskonstudier och adoptionsstudier) (14) Eric Turkheimer (15) och Germund Hesslow, professor i neurofysiologi, skriver en bra sammanfattning här (16).

    Det finns samhällen där man aktivt arbetat med att ta bort alla könsskillnader. Ex. de Israeliska kibbutzerna där barnen togs från sina föräldrar och uppfostrades i kollektiv, könen bar samma kläder, lekte med samma saker, duschade ihop, arbetade med samma arbeten etc. men detta ledde inte till de önskade resultaten utan den nya generationen barn gjorde uppror och idag är det lika könssegregerat som alla andra kulturer (17).

    Tusentals djurstudier visar att den hormonella miljön under fostrets utveckling påverkar könsskillnaden i hjärnstrukturen och beteendet. Ex “female offspring of rhesus monkeys treated with testosterone during pregnancy show increased male-typical, rough-and-tumble play as juveniles, and increased male-typical and reduced female-typical sexual behavior as adults” (1). I en annan studie säger titeln egentligen allt “Sex differences in rhesus monkey toy preferences parallel those of children” (10). Till och med bland våra närmaste släktingar, schimpanserna, finns dessa könsskillnader i lekbeteende hos barnen (11) etc. och det är svårt för att argumentera att dessa skillnader beror på socialisering.

    Professor Richard Lippa har gjort den största undersökningen någonsin (200 000 personer i 53 länder) som visar att könsskillnaderna i personlighet och intresse ÖKAR i mer jämställda länder. Han konstaterar: “These results suggest that biological factors may contribute to sex differences in personality and that culture plays a negligible to small role in moderating sex differences in personality.” (24), se även (25) samt (26) för en metastudie av könsskillnader i intresse hos 500 000 människor.

    Som avslutning vill jag ta upp de två starkaste stöden för att biologin spelar en viktig roll, viktigare än socialiseringen, nämligen:

    Childhood gender nonconformity is a phenomenon in which pre-pubescent children do not conform to expected gender-related sociological or psychological patterns, and/or identify with the opposite gender. Ex gillar att klä sig-, bete sig som-, leka som, umgås med det motsatta könet. ”Multiple studies have correlated childhood gender non-conformity with eventual gay or bisexual outcomes…(18)” “In fact, this is one of the most robust association in the behavioral sciences” (19,20). Homosexuella mäns och heterosexuella kvinnors hjärna är betydligt mer lika varandra (21) och deras personlighet och intressen är mer lika varandras (bl.a. studie på 200 000 personer från 53 länder) (24).

    Pojkar som föds med defekta könsorgan opererades tidigare om till flickor, gavs kvinnligt könshormon, uppfostrades konsekvent som flickor. Barnen själva fick inte reda på sanningen och inte heller omgivningen som behandlade barnet som en flicka. Trots detta uppvisade samtliga barn de typiska lekmönstret för pojkar som jag nämnt ovan. I 60 procent av fallen uppgav barnen spontant att de var pojkar och opererade om sig till pojkar när de blev äldre. De var också uteslutande attraherade av kvinnor (23).

    Jag hoppas att jag med detta lyckats övertyga den intellektuellt hederliga läsaren att biologi spelar en viktig roll i att forma de skillnader vi ser i beteenden, intressen och kognitiva förmågor vi ser mellan könen (Jag har summerat några väldokumenterade könsskillnader här (25)).

    Ordet är fritt.


    http://www.sciencedirect.com.ezproxy.ub.gu.se/science/article/pii/S1364661310001725 http://www.nature.com/mp/journal/v14/n11/full/mp200979a.html http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780080887838000590 http://www.math.kth.se/matstat/gru/5b1501/F/sex.pdf http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=935&area=&typ=pm&na=disputation&lang=sv http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0163638302000942 http://www.sciencedirect.com.ezproxy.ub.gu.se/science/article/pii/S0091302211000240 http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0018506X1200044X http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0018506X11000353 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2583786/ http://ac.els-cdn.com/S0960982210014491/1-s2.0-S0960982210014491-main.pdf?_tid=0a804aaa-cf0d-11e3-b1e5-00000aab0f02&acdnat=1398714246_9960485a87696594454d72f76e178095 http://psycnet.apa.org/index.cfm?fa=buy.optionToBuy&uid=1991-15054-001 http://en.wikipedia.org/wiki/The_Nurture_Assumption http://vr.se/huvudmeny/tvarsnittnr22011/essabaratillsammanskangenerochmiljoorsakabeteenden.4.122a0d251301f4f334580001849.html http://people.virginia.edu/~ent3c/papers2/three_laws.pdf http://www.hesslow.com/germund/POPMEDIA/Politik/pdf_filer/Arvpolitik.htm http://www.heretical.com/wilson/rkibbutz.html http://en.wikipedia.org/wiki/Childhood_gender_nonconformity#cite_note-Friedman_2008-2 http://books.google.co.uk/books?id=mwtokhymV_4C&pg=PA53&dq=%22Childhood+Gender+Nonconformity%22&hl=en&ei=n0k4TNzJD4PQsAPOtqBR&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=4&ved=0CDoQ6AEwAw#v=onepage&q=%22Childhood%20Gender%20Nonconformity%22&f=false http://books.google.co.uk/books?id=0sHWnt9WmRsC&pg=PA58&dq=%22Childhood+Gender+Nonconformity%22+what+is&hl=en&ei=-kc4TOu0FIP2swPxkfVR&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CC0Q6AEwAA#v=onepage&q=%22Childhood%20Gender%20Nonconformity%22%20what%20is&f=false http://www.theguardian.com/science/2008/jun/16/neuroscience.psychology http://psych.cf.ac.uk/home2/vangoozen/VandeBeek_etal2009.pdf http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22455329 http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10508-008-9380-7 www.familjeliv.se/Forum-26-109/m68431087.html http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19883140
    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden Medfödda könsskillnader
  • Sissel

    Tycker det är ett väldigt intressant område, lite jobbigt att läsa när det är blandat engelska och svenska, fet/kursiv/vanlig text osv, men intressant. Jag har inte hört allt som stod här förut, men det mesta av det.

    Själv var inte en typisk flickunge som barn och är fortfarande ganska olik andra (kanske var jag exponerad för androgener? :P).
    Jag lekte både med flickor och pojkar som barn. Med flickorna var det mest my little pony och barbie och med pojkar så var det krig, lego och bilar (anpassade för personen jag lekte med, själv brydde jag mig inte).
    Idag så ser jag fler skillnader på mig själv och majoriteten av andra kvinnor, men det ska jag väl inte dra upp här.

    På grund av att jag inte riktigt platsar i den typiska "kvinnobilden" så brukar jag ogilla när folk drar upp fakta som bara talar om att kvinnor är så och män är så och så, för det stämmer ju inte för alla. Men du tog ju även upp att det föreligger skillnader, så jag är nöjd

  • mindless
    Elit skrev 2014-04-29 11:22:29 följande:
    www.familjeliv.se/Forum-26-109/m66064522.html
    Jag har inget emot termen jämställdhetsfeminist – jag har faktiskt använt mig av den själv vid några tillfällen. Dessutom tycker jag Steven Pinker för en hyfsat nyanserad diskussion kring ämnet. Vidare håller jag med om att många feminister har ett slags biofobi, en nästan axiomatisk hållning att det inte kan finnas några biologiska skillnader mellan män och kvinnor (som grupp).

    Samtidigt är det inte jättemärkligt, eftersom sådana förmenta skillnader inte sällan tas som intäkt för en konserverande hållning som hänvisar alla omjämlika förhållanden till dessa skillnader med argumentet att allting är som det ska. Då kan det lätt bli en ryggmärgsreflex att avfärda påståenden om sådana skillnader; ett slags naturalistiskt felslut fast från andra hållet. 

    Dessutom tycker jag Pinker inför något av en falsk dikotomi när han talar om "feminism grundad på genusteori" och att den bygger på tanken att det inte existerar någon biologisk skillnad mellan könen. Det går ju nämligen, vilket är min hållning, att diskutera genus ändå. Vi må vara biologiska varelser, men det existerar uppenbart också en uppfattning om kön, en uppfattning som påverkar hur samhället ser ut och som måste kunna diskuteras. 

    Faktum är att Pinker själv är inne på detta när han talar om diskriminerande strukturer, och att vi ibland tenderar att ses som representanter får våra kön. Pinker påpekar ju att spridningen av egenskaper inom könen är stor vilket betyder att allt tal om manligt och kvinnligt lätt leder tanken fel, även om det ligger en sanning i det på gruppnivå. 

    Därför tycker jag att genusbegreppet är en viktig pusselbit i en nyanserad diskussion om jämställdhet. 
  • Mentat
    Elit skrev 2014-04-29 11:26:10 följande:
    Och få proteststormar, en egen hashtag (#kvinnohat), bli uthängd i media, samtal till universitet för att få mig sparkad, en egen hatsida på Facebook samt anonyma hot och mitt hem vandaliserat? Nej tack, det går bra ändå ; )
    Förståeligt för all del men tråkigt för oss som vill se någon form av balans och saklighet i media...
  • Ragnar
    Sissel skrev 2014-04-29 11:56:45 följande:
    Tycker det är ett väldigt intressant område, lite jobbigt att läsa när det är blandat engelska och svenska, fet/kursiv/vanlig text osv, men intressant. Jag har inte hört allt som stod här förut, men det mesta av det.

    Själv var inte en typisk flickunge som barn och är fortfarande ganska olik andra (kanske var jag exponerad för androgener? :P).
    Jag lekte både med flickor och pojkar som barn. Med flickorna var det mest my little pony och barbie och med pojkar så var det krig, lego och bilar (anpassade för personen jag lekte med, själv brydde jag mig inte).
    Idag så ser jag fler skillnader på mig själv och majoriteten av andra kvinnor, men det ska jag väl inte dra upp här.

    På grund av att jag inte riktigt platsar i den typiska "kvinnobilden" så brukar jag ogilla när folk drar upp fakta som bara talar om att kvinnor är så och män är så och så, för det stämmer ju inte för alla. Men du tog ju även upp att det föreligger skillnader, så jag är nöjd smile2.gif
    Roligt att höra att det finns fler "pojkflickor". Jag har aldrig varit en typisk flicka och är heller inte särskilt kvinnlig idag. Jag har dock aldrig kännt att jag är en man och aldrig kännt mig dragen till kvinnor. Jag känner mig som 100% kvinna men har inget intresse av det som anses kvinnligt.

    Jag tror att det finns biologiska skilnader. Men det jag är skeptisk till är att dela in folk i dessa könsfack. Eftersom det uppenbart finns en hel del som inte passar in i dem. Ett annat problem är att de kvinnliga egenskaperna inte ges samma värde i många samhälle. Detta är ett problem världen över och kommer att bli väldigt svårt att ändra på. På individuell nivå uppskattar nog många kvinnliga egenskaper men i det stora hela är det inte de som värderas mest i samhället. För mig är det detta som jämställdhet handlar om. Det får givetvis inte heller slå över så att manlig egenskaper blir mindre värda. Men det tror jag dock aldrig kommer att hända. Inte innan jorden går under i alla fall. Eller kanske är det det som skulle kunna rädda oss till slut.
  • Elit
    mindless skrev 2014-04-29 11:57:42 följande:
    Jag har inget emot termen jämställdhetsfeminist jag har faktiskt använt mig av den själv vid några tillfällen. Dessutom tycker jag Steven Pinker för en hyfsat nyanserad diskussion kring ämnet. Vidare håller jag med om att många feminister har ett slags biofobi, en nästan axiomatisk hållning att det inte kan finnas några biologiska skillnader mellan män och kvinnor (som grupp).

    Samtidigt är det inte jättemärkligt, eftersom sådana förmenta skillnader inte sällan tas som intäkt för en konserverande hållning som hänvisar alla omjämlika förhållanden till dessa skillnader med argumentet att allting är som det ska. Då kan det lätt bli en ryggmärgsreflex att avfärda påståenden om sådana skillnader; ett slags naturalistiskt felslut fast från andra hållet. 

    Dessutom tycker jag Pinker inför något av en falsk dikotomi när han talar om "feminism grundad på genusteori" och att den bygger på tanken att det inte existerar någon biologisk skillnad mellan könen. Det går ju nämligen, vilket är min hållning, att diskutera genus ändå. Vi må vara biologiska varelser, men det existerar uppenbart också en uppfattning om kön, en uppfattning som påverkar hur samhället ser ut och som måste kunna diskuteras. 

    Faktum är att Pinker själv är inne på detta när han talar om diskriminerande strukturer, och att vi ibland tenderar att ses som representanter får våra kön. Pinker påpekar ju att spridningen av egenskaper inom könen är stor vilket betyder att allt tal om manligt och kvinnligt lätt leder tanken fel, även om det ligger en sanning i det på gruppnivå. 

    Därför tycker jag att genusbegreppet är en viktig pusselbit i en nyanserad diskussion om jämställdhet. 
    Ja, Pinker har en vetenskaplig inställning och följer empirin dit den tar honom. Han är inte rädd att ta kontroversiella, men korrekta, ståndpunkter. Sådan intellektuell hederlighet är ovanligt i dagens samhälle.

    Veligheten, och vår kunskap om den, kan varken vara rasistisk eller sexistisk. Den bara är. Det är vad vi gör med den informationen som kan vara olämpligt. Jag tror inte det är ett hållbart argument att vi inte skall försöka förstå verkligheten som den är bara för att någon kanske missbrukar denna kunskap så därför skall vi alla leva i okunskap. Som du säger går det ändå inte använda kunskapen om gruppskillnader för att uttala sig om enskilda individer. 

    Jag tror nog du kan skilja på genus och genusteori eftersom han definierar precis vad han menar. Han, och alla vi andra, är givetvis väl medvetna om att det även finns "gender differences" och inte bara "sex differences".

    Det finns mer eller mindre överlapp. Vissa egenskaper och beteenden överlappar knappt någonting och andra är det små skillnader i genomsnitt men skillnaderna i extremerna är stora (ex intelligens). Då kan det fortfarande vara så att det finns dubbelt så många eller fyrdubbelt så många riktigt intelligenta män vilket givetvis får stora konsekvenser.
  • Elit
    Sissel skrev 2014-04-29 11:56:45 följande:
    Tycker det är ett väldigt intressant område, lite jobbigt att läsa när det är blandat engelska och svenska, fet/kursiv/vanlig text osv, men intressant. Jag har inte hört allt som stod här förut, men det mesta av det.

    Själv var inte en typisk flickunge som barn och är fortfarande ganska olik andra (kanske var jag exponerad för androgener? :P).
    Jag lekte både med flickor och pojkar som barn. Med flickorna var det mest my little pony och barbie och med pojkar så var det krig, lego och bilar (anpassade för personen jag lekte med, själv brydde jag mig inte).
    Idag så ser jag fler skillnader på mig själv och majoriteten av andra kvinnor, men det ska jag väl inte dra upp här.

    På grund av att jag inte riktigt platsar i den typiska "kvinnobilden" så brukar jag ogilla när folk drar upp fakta som bara talar om att kvinnor är så och män är så och så, för det stämmer ju inte för alla. Men du tog ju även upp att det föreligger skillnader, så jag är nöjd smile2.gif
    Ja, inte helt lätt att skriva på ett sådant sätt att får fram vad man vill ha sagt, få med en slags helhet samtidigt som man vill formulera sig så att någon orkar läsa igenom texten. Under omständigheterna hoppas jag du tycker det var ok ; )

    Du kan titta hur långt ditt ringfinger är i förhållande till ditt långfinger på dina händer. På män är vanligen ringfingret längre än pekfingret och detta korrelerar bland annat med testosteronmängden i fostervattnet under en viss tid i graviditeten. Som kvinna är det vanligen tvärt om så kolla om de är lika långa.
  • Elit
    Ragnar skrev 2014-04-29 15:26:20 följande:
    Roligt att höra att det finns fler "pojkflickor". Jag har aldrig varit en typisk flicka och är heller inte särskilt kvinnlig idag. Jag har dock aldrig kännt att jag är en man och aldrig kännt mig dragen till kvinnor. Jag känner mig som 100% kvinna men har inget intresse av det som anses kvinnligt.

    Jag tror att det finns biologiska skilnader. Men det jag är skeptisk till är att dela in folk i dessa könsfack. Eftersom det uppenbart finns en hel del som inte passar in i dem. Ett annat problem är att de kvinnliga egenskaperna inte ges samma värde i många samhälle. Detta är ett problem världen över och kommer att bli väldigt svårt att ändra på. På individuell nivå uppskattar nog många kvinnliga egenskaper men i det stora hela är det inte de som värderas mest i samhället. För mig är det detta som jämställdhet handlar om. Det får givetvis inte heller slå över så att manlig egenskaper blir mindre värda. Men det tror jag dock aldrig kommer att hända. Inte innan jorden går under i alla fall. Eller kanske är det det som skulle kunna rädda oss till slut.
    Ja, det finns givetvis mer eller mindre stora överlappningar men jag ser inte att detta skulle hindra att man talar om att vissa egenskaper, beteenden etc. är vanligare bland kvinnor än bland män (per definition kvinnligt) på samma sätt som man kan tala om att kvinnor generellt är kortare än män utan att detta gäller för samtliga män och kvinnor. Eftersom de flesta människor inte lever i ett socialt vakuum är alla ändå medvetna om detta och att dessa generaliseringar inte gäller "alla".
  • annmin
    Elit skrev 2014-04-29 16:47:40 följande:
    Ja, det finns givetvis mer eller mindre stora överlappningar men jag ser inte att detta skulle hindra att man talar om att vissa egenskaper, beteenden etc. är vanligare bland kvinnor än bland män (per definition kvinnligt) på samma sätt som man kan tala om att kvinnor generellt är kortare än män utan att detta gäller för samtliga män och kvinnor. Eftersom de flesta människor inte lever i ett socialt vakuum är alla ändå medvetna om detta och att dessa generaliseringar inte gäller "alla".
    Varför är det viktigt för så många att förstärka de redan medfödda könsskillnaderna då? Är det hårdkodat i generna så kan väl ingen genusförskola ändra på det? Finns det någon vetenskaplig bevisföring för att de "konventionellt kodade" människorna mår dåligt av att vi som inte är enligt standardmodell får vara som vi är?
  • Elit
    annmin skrev 2014-04-29 17:05:03 följande:
    Varför är det viktigt för så många att förstärka de redan medfödda könsskillnaderna då? Är det hårdkodat i generna så kan väl ingen genusförskola ändra på det? Finns det någon vetenskaplig bevisföring för att de "konventionellt kodade" människorna mår dåligt av att vi som inte är enligt standardmodell får vara som vi är?
    För vilka? Målet är väl att barnen skall få vara som de vill och när de är fria att bete sig som de vill kommer det vara stora skillnader mellan könen vilket i sin tur skapa olika reaktioner bland vuxna som svarar på barnens beteende. Uppfostran har varit mer eller mindre könsneutral sedan åtminstone 70-talet och de som velat leka könsöverskridande har gjort det. Om jag skall vara ärligt förstår jag inte din invändning. Vem hindrar dig att vara som du vill?
  • Sissel
    Elit skrev 2014-04-29 16:44:41 följande:
    Ja, inte helt lätt att skriva på ett sådant sätt att får fram vad man vill ha sagt, få med en slags helhet samtidigt som man vill formulera sig så att någon orkar läsa igenom texten. Under omständigheterna hoppas jag du tycker det var ok ; )

    Du kan titta hur långt ditt ringfinger är i förhållande till ditt långfinger på dina händer. På män är vanligen ringfingret längre än pekfingret och detta korrelerar bland annat med testosteronmängden i fostervattnet under en viss tid i graviditeten. Som kvinna är det vanligen tvärt om så kolla om de är lika långa.
    På grund av att jag har varit ganska nyfiken så har jag faktiskt mätt mina fingrar någon gång förut, haha. Mina ringfingrar är ca 3 millimeter längre än mina pekfingrar. 
    Ragnar skrev 2014-04-29 15:26:20 följande:
    Roligt att höra att det finns fler "pojkflickor". Jag har aldrig varit en typisk flicka och är heller inte särskilt kvinnlig idag. Jag har dock aldrig kännt att jag är en man och aldrig kännt mig dragen till kvinnor. Jag känner mig som 100% kvinna men har inget intresse av det som anses kvinnligt.

    ...
    Jag har aldrig heller känt mig som en man, dock har jag heller aldrig känt mig helt som en kvinna, så jag brukar säga att jag är "typ i mitten" eller bara androgyn. Men alltid kul att se andra som är "typ" som jag :P
Svar på tråden Medfödda könsskillnader