Anonym (trött) skrev 2014-06-12 12:45:45 följande:
Jag har en kollega med ett litet barn tror hon är 2 år gammal. Problemet är att hon vabbar hela tiden. Varje eller varannan vecka får man räkna med att hon är borta och det är ofta tor-fre. Mina andra kolleger och jag börjar bli trött för att vi måste göra vårat jobba och hennes också och det tär verkligen på oss och att jobba övertid. Vi har pratat om det med chefen som är också less men det finns inte så mycket att göra. Jag förstår att barn blir sjuka men jag tycker hon kunde jobba med något annat som inte är så känsligt när man är borta eller jobba där det är lätt att vikariera på. När hon kommer till jobbet klagar hon ofta på hur trött hon är och att det är jobbigt att vara småbarnsmamma och jobba heltid bla bla bla. Tror inte att hon jobbat en hel vecka på över ett år! Hon har ju man som skulle kunna vabba också. Jag börjar få ångest nu och blir trött då jag har så mycket extra att göra. Hur skulle ni hantera situationen?
Mitt ena barn har varit mycket sjukt i perioder. Nu har jag turen att ha ett "kontorsjobb" så vi har löst det så att vi jobbat i skift dessa perioder. En börjar jobba i ottan och går hem tidig em, det blir nästan heltid. Den andra jobbar från tidig em till sen kväll. Slitsamt i längden men om man har flextid kan man klara arbetstoppar på detta sätt. Nu vet jag inte vilket jobb ni har TS - kanske är det inte möjligt att jobba på udda tider. Som tur är har jag haft chefer som tillåtit dessa lösningar.
Om jag ska vara ärlig har systemet passat mig ganska bra eftersom hag uppskatta att sita själv på kontoret och jobba ostört. Dessutom får jag mer tid med barnen och slipper få vabb-avdrag. En dag har kunnat se ut så att jag varit med barnen fram till kanske två på em då mannen kommit hem och avlös. Sen är jag på kontoret strax före tre, tar möten och avstämningar med kollegor under ca nån timme eller två, och sen jobbar jag ostört hela kvällen fram till 22 och åker hem. Hemmet lugnt och barnen lagda. :)
