• Anonym (TS ångrar)

    Vi finns, vi som ångrar barn

    Jag ser att det kommer upp trådar där barnfria berättar om hur de måste försvara sitt barnfria liv, vilket är så tråkigt att det ska behöva göras. Till er som tjatar om att ni "fattar inte varför man inte vill ha" och att "ingen ångrar sina barn" vill jag bara säga: ni behöver inte fatta och jo visst finns det många som ångrar sina barn (t.ex. jag själv och sen vet jag två kvinnor till). Ni vet bara inte om det för det är inget man berättar i allmänhet, allt för att hålla fasaden om att allt är bra, livet leker och är perfekt, ungefär som på facebook.
    Jag är en av de kvinnor som ångrar att de skaffade sina barn, deal with it, pga grupptrycket och samhällets hjärntvätt, och nu kan jag knappast lämna bort henne. Vi finns, vi har insett att detta faktiskt inte passade oss och tyvärr är våra oönskade barn offren för våra ogenomtänkta beslut/enträgna påtryckningar från omgivningen. Visst står vi för konsekvenserna och tar hand om barnen, men det är synd att inte ha fått leva sitt egna, riktiga liv från första början. Med detta alternativa liv menar jag inte t.ex. supa sig full varje helg eller konstant resa jorden runt, jag är nykterist och reser rätt sällan, men aspekter såsom ansvaret, övrig livsstil, meningsfullt arbete/projekt, egentid, personliga behov och personlig lämplighet som förälder. 

    Creds till alla som tänker igenom detta livsval noga och gör klart för sig själva vad de vill och inte vill ha och sedan handlar efter det istället för att i blindo bara göra vad resten av flocken säger och gör, det om något är ansvarsfullt, var säkra på det ni barnfria Hjärta . Ni som tjatar, hintar och dömer våra liv, håll tyst bara om ni inte kan stänga av vad ni tänker och tycker att ni känner. 
  • Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn
  • Iam
    Anonym (Avsaknad instinkt?) skrev 2014-06-15 23:51:20 följande:
    Fast nu pratar jag ju inte om söndermoderniserade människor som är antigenus och emot allt vad kärnfamilj heter utan om oss kvinnor som värdesätter vårt moderskap och har en naturlig fallenhet för föräldraskap.

    Okej om vi säger så här. Jag kan HÖRA på mitt barns skrik vad som är problemet, om det är pga hunger, rädsla, värme o.s.v. Alla kvinnor kan inte detta men många och jag har än så länge aldrig hört om en man som kan det utan för dom är skrik ett skrik, punkt. Och det är bullshit att det är pga invanda roller. Med vårt andra barn var min man hemmapappa under FÖRSTA halvåret och jag pumpade ut mjölk som han gav i flaska. Men en dag kom jag hem till en skrikande bebis och en desperat man som prövat allt, bytt blöja, matar, vyssjat o.s.v Jag gick bara rätt fram och drog av dregglisen som hade en skavande tvättlapp i nacken. Mannen bara "hur faaaan visste du det??" "Jag hörde att han skrek pga av att något IRRITERADE så kände först om han var svettig i nacken och kände lappen och misstänkte att det var den. Min man som alltså gått hemma med barnet och flaskmatat kunde alltså fortfarande inte barnet bättre än mig. Tror du mig inte så fråga runt bland pappor om dom hör skillnad på skrik och skrik. En proffsig mamma kan till och med uppfylla barnets behov innan det ens behöver det vilket betyder att spädbarnet aldrig ens skriker.

    Men ni halvbra mammor tröstar er såklart med att det är en social konstruktion och en myt att mammor är bättre på småbarn än pappor så ni har något att skylla på ;)



    Kan du tänka dig detta då.

    Jag har en, vad du kallar, naturlig fallenhet för moderskapet. Jag kan höra på andras barns skrik vad problemet är. Barn tyr sig naturligt till mig och det har alltid varit så. Jag har blivit av med barnvaktsjobb för att barnet valde mig före sina föräldrar ( och nej, det var inga dåliga föräldrar).

    Men jag vill inte ha barn ändå.

    För övrigt finns det inget som heter "proffsig mamma" eller halvbra mamma. Dom allra flesta föräldrar gör sitt allra bästa och ALLA föräldrar gör misstag, även du. Du har bara inte insikt nog att förstå det. Precis som du inte har insikt nog att förstå att du inte är allvetande, speciellt inte över andra människors känsloliv.

    Sen undrar jag hur du ser på pingvinerna där pappan tar hand om ungarna medan mamman är ute och jagar mat i långa perioder. Dom har kanske bara inte lyssnat tillräckligt noga på dina predikningar så dom förstår inte att dom gör fel?

    För övrigt hoppas jag att du har en mer ödmjuk attityd gentemot dina barn... annars ligger deras självkänsla risigt till.
  • Anonym (undrande)

    Lustigt att vissa i den här tråden - en del som inte ens har barn - försöker förneka att modersinstinkten finns och vill få det till att den är en konstruerad och subjektiv känsla. Mycket märklig spekulation.

  • Anonym (Tankeställare)
    Anonym (Avsaknad instinkt?) skrev 2014-06-16 06:35:37 följande:
    Stor suck! Jag hävdar att de mammor som ångrar sin barn är det ngt fel på. Dem saknar den starkaste instinkten i naturen, modersinstinkten. Och ser du i naturen är ddt just MAMMOR som vårdar ungen medans pappan bara parar sig och drae vidare, så är der hos nästan alla djurarter. Men det är klart, björnhanarna har nog bara inte fått chansen pga de sociala könsrollerna... Ja många män är bra pappor, i många fall bättre än många mammor. Det förändrar inte det faktum att det inte är naturligt friskt för en mamma att ångra meningen med livet, sitt barn vilket är det tråden handlar om.

    Om det är fel på mammor som ångrar sina barn, vad är det då för generalfel på pappor som kör barnvagn och sitter på ÖF och sjunger "Lilla Snigel" ihop med en drös andra mammor, pappor och skrikande ungar? - Måste det vara FEL på någon av föräldrarna!? Kan det kanske inte bara handla om samhällets utveckling? Pressen man har på sig att hela tiden göra rätt, säga rätt, ha på sig rätt, ha det senaste, osv, osv, osv. Eller? För övrigt så har du fel vad gäller djuren. Det är inte alls övervägande i naturen att hannen drar. Flera fågelarter har till och med ombytta roller (dvs pappan ruvar och matar). En pingvinart (minns inte vilken) är till och med utrustad med en pung omkring magen/mellan benen för att kunna bära på sin bebis. Svanar hjälps också åt (dessutom är de monogama, vilket inte heller är så jävla ovanligt i djursläkten som folk försöker påstå).
  • Iam
    Anonym (undrande) skrev 2014-06-16 07:56:35 följande:
    Lustigt att vissa i den här tråden - en del som inte ens har barn - försöker förneka att modersinstinkten finns och vill få det till att den är en konstruerad och subjektiv känsla. Mycket märklig spekulation.



    Ingen som förnekar modersinstinkten... bara hävdar att det finns en fadersinstinkt oxå... och att instinkten inte per automatik gör att man vill ha egna barn.
  • Anonym (Ja)
    Anonym (undrande) skrev 2014-06-16 07:56:35 följande:
    Lustigt att vissa i den här tråden - en del som inte ens har barn - försöker förneka att modersinstinkten finns och vill få det till att den är en konstruerad och subjektiv känsla. Mycket märklig spekulation.
  • Anonym (Tankeställare)
    Anonym (undrande) skrev 2014-06-16 07:56:35 följande:
    Lustigt att vissa i den här tråden - en del som inte ens har barn - försöker förneka att modersinstinkten finns och vill få det till att den är en konstruerad och subjektiv känsla. Mycket märklig spekulation.

    Om modersinstinkt verkligen var som folk påstår, så skulle ingen jävel acceptera att lämna sitt barn på förskola vid ett års ålder. Menar du då att det är ett kardinalfel på mammor som glada i hågen lämnar bort sina ettåriga bebisar till främmande vuxna och barn? De saknar instinkt och sunt förnuft. ELLER så följer de samhällets nya normer och förhållningssätt. Folk har inte tid att tänka längre i detta hektiska samhälle.
  • Anonym (Avsaknad instinkt?)
    AnnaSthlm skrev 2014-06-16 07:49:02 följande:
    Och vad är din poäng? Ska vi skjuta mammorna som saknar den förträffliga instinkten?



    Nä, varför ens den tanken?!
  • sextiotalist
    Anonym (Tankeställare) skrev 2014-06-16 08:23:54 följande:

    Om modersinstinkt verkligen var som folk påstår, så skulle ingen jävel acceptera att lämna sitt barn på förskola vid ett års ålder. Menar du då att det är ett kardinalfel på mammor som glada i hågen lämnar bort sina ettåriga bebisar till främmande vuxna och barn? De saknar instinkt och sunt förnuft. ELLER så följer de samhällets nya normer och förhållningssätt. Folk har inte tid att tänka längre i detta hektiska samhälle.
    Eller så gör de som i alla tider, flocken tar hand om barnen, nu råkar även dagiset tillhöra flocken.
  • Anonym (Tankeställare)
    sextiotalist skrev 2014-06-16 08:47:23 följande:
    Eller så gör de som i alla tider, flocken tar hand om barnen, nu råkar även dagiset tillhöra flocken.

    Skitsnack! Efter tre dagar av inskolning är man ingen "flock". FAMILJEN kan du kalla "flock", men fan inte främlingar.
  • sextiotalist
    Anonym (Tankeställare) skrev 2014-06-16 09:10:53 följande:

    Skitsnack! Efter tre dagar av inskolning är man ingen "flock". FAMILJEN kan du kalla "flock", men fan inte främlingar.

    Jag försökte bara med en liknelse. Jag hade dagisbarn på den tiden det var en veckas inskolning.
    Det var mest mot att man lät sina barn gå på daigs när de var små som jag vände mig mot. Själv fick jag barnflicka efter 4 månader, eftersom det var så lång tid föräldraledigheten (utan ersättning) var när jag föddes
Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn