Manelma

Äldre 20 Sep 20:45

4838 svar

BF Juni 2015

Hej!

Denna tråd är skapad för alla er som väntar bebis i juni 2015. Här kan vi följas åt igenom alla faser av graviditeten. Alla är välkomna!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-10-23 08:33
Lägger till länken för bildtråden in och lägg ut bilder på era magar!! :)

www.familjeliv.se/forum/thread/74195852-bild-forum-for-bf-juni-2015

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-11-05 22:07
Tack vare duktiga Millie finns det nu en tråd för BF-listan som kommer att uppdateras just där, den kan alla ni som vill vara med i tråden skriva in sig i samt också ändra och uppdatera allt eftersom alla får mer exakta BF-datum.

Det finns också en Facebookgrupp som TwinkyWinky har skapat för alla som väntar bebis i maj - juni 2015, är du intresserad av att ansluta till gruppen kontakta då TwinkyWinky så hjälper hon dig in. Gruppen är hemlig och det innebär att ingen utanför gruppen kan läsa vad som skrivs eller se vilka som ingår i gruppen utanför den. Välkomna att ansluta!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-11-05 22:08
Adressen till BF- listan : www.familjeliv.se/forum/thread/74291023-bf-listan-for-traden-bf-juni-2015/1

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-11-10 20:29
Korrigerad stavning på personen att kontakta vid inträde till Facebookgruppen.
TinkyWinky heter hon så klart och inget annat.
Bifogar också länk till hennes profil. www.familjeliv.se/user/presentation/view/tinkywinky
DMa henne för att komma med.

micra

Äldre 14 Oct 16:21

#1537

Elsa83 skrev 2014-10-14 14:33:51 följande:

Oj vad jag känner igen mig i dig! Ja sa det till barnmorskan och mamma och de sa att det var helt naturligt. Man kan många gånger vara mer nedstämd än lycklig i början. (vilket inte skrivs i böcker eller visas på filmer ;))

Detta gäller även den första tiden när barnet kommer. Tydligen inte alls ovanligt. Synd de inte säger det till en. Det handlar alltså inte om att vilja eller inte vilja ha barnet, utan om hormonerna och insikten om hur stort detta är.

Tycker det är bra att vi pratar om detta, speciellt i dessa forum så man inte tror man är onormal.

Skulle det bli värre kan du ha råkat ut för graviditetsdepression. 10% hamnar i detta. (Pratas det inte heller om) och känner du att det blir värre så be om att få prata med en psykolog hos mvc.

Jag håller med! Jättebra att det kommer på tal, för du kan inte hitta en tidning och knappt en bok där det inte finns ett rosa skimmer över allt. Den andra delen göms undan fastän det nog inte finns någon som lever varje minut i det där skimret. Jättekonstigt!! Vem är det man ska lura liksom? Och varför? Och så slutar det med att gravida eller nyblivna mammor sitter med ångest och dåligt samvete för att de känner som de gör trots att det är helt normalt! :(

När mitt första barn föddes hamnade jag inte i någon depression men jag var ändå inte sådär superduperlycklig och stolt som alla nyblivna föräldrar tydligen "ska" vara. Jag tyckte om honom men jag ÄLSKADE honom inte. Jag gjorde det jag skulle och tog hand om honom men fick jag ett tillfälle att lägga ifrån mig honom så tog jag det - varje gång. Det tog några veckor och sen älskade jag honom. Anknytningen tog helt enkelt en stund och jag har förstått efteråt att det inte alls är ovanligt. Önskar att jag vetat det då och inte behövt gå runt och undra vad det var för fel på mig som inte var kapabel att älska mitt eget barn. Andra barnet var kärlek vid första ögonkastet men jag är övertygad om att det inte hade något med just det barnet i sig att göra, utan mer att jag gjort det en gång tidigare och var dels tryggare i situationen och dels medveten om hur stark kärlek jag faktiskt kunde känna för mina barn.

Hero77

Äldre 14 Oct 16:22

#1538

Hihi!... Lite roligt är det allt med allas gravsymtom eller avsaknaden av dem :) Vad mysigt att vi kan följas åt här allihopa.

Jag mår illa, har ont i magen, äter jämt, kissar ofta och sover mycket :)

Jag har inte berättat för min sambo/fästman än, tänker vänta lite till. Finns så mycket som kan hända än som jag inte är säker på att jag orkar förklara för honom om de inträffar.

Är 24 år och bor i Jönköpings län förresten.

MakeitHappen

Äldre 14 Oct 16:36

#1539

Hero77 skrev 2014-10-14 16:22:51 följande:

Hihi!... Lite roligt är det allt med allas gravsymtom eller avsaknaden av dem :) Vad mysigt att vi kan följas åt här allihopa.

Jag mår illa, har ont i magen, äter jämt, kissar ofta och sover mycket :)

Jag har inte berättat för min sambo/fästman än, tänker vänta lite till. Finns så mycket som kan hända än som jag inte är säker på att jag orkar förklara för honom om de inträffar.

Är 24 år och bor i Jönköpings län förresten.

Men vill du inte dela detta med honom från första stund! Hade aldrig klarat att hålla det ifrån min sambo så han vill detta lika gärna som jag! :) kände mig lite dum att jag gjorde gravtest utan han :p men men alla är vi olika :)

Liiten

Äldre 14 Oct 16:59

#1540

Jag kanske är lite knäpp eller nått men jag glädjs mycket över barnet som är på väg fast ändå inte. Det hela känns så overkligt verkligt på något vis..

För att orka med att inte direkt känna mig över lycklig av nyheten att ett barn är på väg så har jag tagit ett väldigt praktiskt synsätt på det hela. Jag letar helt enkelt all information jag kan om olika saker som är nödvändiga för barnet när det kommer. Men jag har fastnat på transport-i-bilen punkten.. Måste man ha babyskydd eller finns det en bilbarnstol som kan användas från BB?? (Nej jag köper inget ännu men vill veta vad som ska inhandlas när det är dags) :)

Frallanz

Äldre 14 Oct 17:22

#1541

Elsa83 skrev 2014-10-14 14:33:51 följande:

Oj vad jag känner igen mig i dig! Ja sa det till barnmorskan och mamma och de sa att det var helt naturligt. Man kan många gånger vara mer nedstämd än lycklig i början. (vilket inte skrivs i böcker eller visas på filmer ;))

Detta gäller även den första tiden när barnet kommer. Tydligen inte alls ovanligt. Synd de inte säger det till en. Det handlar alltså inte om att vilja eller inte vilja ha barnet, utan om hormonerna och insikten om hur stort detta är.

Tycker det är bra att vi pratar om detta, speciellt i dessa forum så man inte tror man är onormal.

Skulle det bli värre kan du ha råkat ut för graviditetsdepression. 10% hamnar i detta. (Pratas det inte heller om) och känner du att det blir värre så be om att få prata med en psykolog hos mvc.

Vad "skönt" att jag inte är ensam, och fy vad tråkigt det är att man ska behöva känna såhär! Jag vet att man inte ska klandra sig själv för alla nedstämda tankar man kan få, men oj vad svårt det är att låta bli att få dåligt samvete.
Jag har idag mått mycket bättre efter att ha berättat för mamma hur jag känner, och hon pratade mig glad igen.
Men nu ikväll har jag känt mig lite nedstämd, det gör det inte lättare att jag har en jobbig praktik att gå till på dagarna - som bara gör mig orolig då jag inte alls trivs där. Hade varit lättare att gå hemma just nu och hinna tänka på vad som sker just nu. Enda jag kunnat tänka på är massa negativa tankar om förlossning, graviditet, känslor och om jag kommer bli en bra mamma osv.

Det är viktigt, precis som du säger, att prata om det tycker jag med. Detta är inget man ska gå och hålla inne, jag brukar vara den som håller saker inne istället för att tynga ner någon annan. Men sen jag träffade min sambo för 5 år sen så ändrades det, han får mig att öppna mig för honom och det är ju skönt. Men man vill ibland inte visa sig ledsen i rädsla av att tynga ner andra runt sig.
Nu är det väldigt svårt att inte visa sånt för min sambo då han känner mig, men just nu med denna nedstämdhet så går det inte att dölja... Jag hoppas bara att det försvinner snart så man kan få vara lycklig, som jag varit idag, på heltid :)

Kram på er allihopa!

MakeitHappen

Äldre 14 Oct 17:41

#1542

stayyoung skrev 2014-10-14 07:46:03 följande:

Går in i V8 idag och jag älskar tisdagar nuförtiden. Så härligt när det går ännu en vecka ??

hehe jag med men är vecka 7 idag :)

MakeitHappen

Äldre 14 Oct 17:44

#1543

hemligönskan skrev 2014-10-14 08:20:34 följande:

Är på 6+1 idag. Brösten ömmar mer och mer! När jag vaknade imorse så kände jag lite illamående :D! Idag ska jag på inskrivning också. Känns som en bra dag även fast jag får så ont i magen till och från.

Jag är 6+0 idag. förra veckan ömmande brösten som fasiken. nu känner jag bara lite! vet inte om de är bra eller dåligt :p åh kul med inskrivning, de är nån vecka till jag ska det.

MakeitHappen

Äldre 14 Oct 17:46

#1544

Nhv skrev 2014-10-14 11:36:58 följande:

Ingen här som tänker försöka vänta med att berätta för familjen tills på julafton? Vi är lite inne på de. Om vi nu lyckas hålla de så länge såklart ;)

Ja vi vill det. han föräldrar bor långt ifrån så de får veta på julafton, jag kommer inte kunna hålla mig för min familj då jag träffar dom så ofta så de lär synas innan jul så de kommer få veta så fort den "säkra" tiden är över :)

Isabella89

Äldre 14 Oct 17:58

#1545

Liiten skrev 2014-10-14 16:59:02 följande:

Jag kanske är lite knäpp eller nått men jag glädjs mycket över barnet som är på väg fast ändå inte. Det hela känns så overkligt verkligt på något vis..

För att orka med att inte direkt känna mig över lycklig av nyheten att ett barn är på väg så har jag tagit ett väldigt praktiskt synsätt på det hela. Jag letar helt enkelt all information jag kan om olika saker som är nödvändiga för barnet när det kommer. Men jag har fastnat på transport-i-bilen punkten.. Måste man ha babyskydd eller finns det en bilbarnstol som kan användas från BB?? (Nej jag köper inget ännu men vill veta vad som ska inhandlas när det är dags) :)

Babyskydd från att de är nyfödda och sen finns andra stolar som brukar vara från 9kg och när barnet kan sitta. På vissa ställen kan man hyra babyskydd av NTF och vissa försäkringsbolag med (kan ha ändrats men fanns för 2,5 år sen när mitt första barn kom).

Babyskyddet köpte jag av en vän och det var knappt använt och såklart okrockat. Kan tänka mig köpa begagnat om det är av någon jag känner, inte annars.

Wilbes

Äldre 14 Oct 18:15

#1546

Hero77 skrev 2014-10-14 16:22:51 följande:

Hihi!... Lite roligt är det allt med allas gravsymtom eller avsaknaden av dem :) Vad mysigt att vi kan följas åt här allihopa.

Jag mår illa, har ont i magen, äter jämt, kissar ofta och sover mycket :)

Jag har inte berättat för min sambo/fästman än, tänker vänta lite till. Finns så mycket som kan hända än som jag inte är säker på att jag orkar förklara för honom om de inträffar.

Är 24 år och bor i Jönköpings län förresten.

Men alltså va? Har han inte lika mycket rätt till att veta vad som händer med hans barn som du? Om jag hade varit han hade jag nog personligen blivit osäker på om jag hade velat leva med en människa som döljer/låter bli att berätta såna stora saker för mig... min man fick veta samma sekund som jag kom från sjukhuset och hade fått beskedet oxh föra gången samtidigt som jag eftersom att jag kissa på stickan oxh sen gick ut från badrummet oxh så gick vi in tillsammans.

Så glad att ha min man som stöd om det skulle bli något i glädje eller sorg :)

Men alla för man som man vill men skulle gärna vilja veta hur du tänkte när du tog beslutet att vänta med att berätta för din sambo/fästman

BF Juni 2015

INNEHÅLL