Hej någon mer som fått tidigt plus? Följas åt?:)
Jag är lite osäker på bf då jag haft tidigt mf och förmodligen blivit gravid igen ska få komma på vul om någon vecka och tidsbestämma graviditeten men räknar jag mf som sista mens så är jag på bim-3 idag bild på mitt test här under:) (bf 5/7.)
Hoppar in här. Plussade den 29 okt och har BF i början av juli.
Planerat, men känner mig ändå inte särskilt glad. Det tog sig extremt fort och jag hade inte hunnit landa i tanken att vi skulle börja försöka än. Orolig över hur allt ska gå, hur sonen ska reagera, hur lite tid vi kommer få med honom, hur graviditeten ska fortlöpa... Känner mig stulen på min egen kropp och vilja för en evighet framöver.
Är jag den enda? Känner mig som ett freak 
Vi har pratat ut många gånger men känslan lämnar mig inte 
Ni som redan har barn hur ställer ni er till att berätta för han/hon/dom? Jag har en dotter som är 6 och ett halvt men är osäker på när vi ska berätta för henne. :S
Kommer nog vara "tvungen" att berätta för min familj i helgen (mamma, pappa och syster), då vi på fars dag ska bli bjudna på min mammas fantastiska smörgåstårta (inkl kallrökt lax, rökt skinka och grönmögelost). Kan aldrig undvika den annars.
Ska lära dottern: var är bebisen? Där (och leka på min mage)! :)
Vi vill försöka hålla det hemligt och berätta till julafton men mina föräldrar ska åka iväg på resa så de kommer inte fira jul med oss. Jag vill gärna berätta det för min mamma face to face men svärmor och mamma är bästa kompisar och prata i telefon varje dag.Om jag känner min mamma rätt så kommer hon inte kunna hålla det hemligt.
Föräldrarna från båda sidorna har läängtat såååå efter barnbarn så jag vill helst vänta med att berätta tills efter v12 så de inte blir besvikna om det nu skulle bli ett missfall.
I veckan var det dags för den fruktade kick offen med jobbet. Är fortfarande helt utmattad av allt trix för att hålla min graviditet hemlig o inte gick det bra Heller. Först fanns inget alkoholfritt alternativ( jag kände mig som en alien när alla utom jag drack) sen missade personalen mina matönskemål (förrätt utan chevre) vilket ledde till en konstig scen. När det var dags att checka ut såg tjejen i receptionen till att ingen av mina kollegor missat att jag köpt alkoholfritt vin. Detta ledde till ett riktigt vredesutbrott och tårar för min del (mina humörsvänjningar är inte att leka med) och jag hade svårt att släppa min ilska. Blev ett konstigt sista pass, där ingen missade mitt galna humör och jag var tvungen att berätta för chef och kollegor. Så sjukt besviken på personalen. Är bara i vecka 7 och ville verkligen inte att det skulle komma ut än.